Standard

Rosenkvittenmarmelad med ingefära, päron och rosmarin

261C8893

I fredags plockade mina kollegor och jag rosenkvitten (Chaenomeles). Rosenkvitten ser jag titt som tätt i folks trädgårdar men jag har aldrig skördat och använt den själv. Vad brukar ni göra med rosenkvitten? Tips på recept? Sylt, marmelad och gelé dyker upp i mitt huvud när någon säger rosenkvitten så i helgen kokade jag lite marmelad. Sura är frukterna men de har sin säregna smak. Och se på bilderna nedan så vackra de är, skurna på mitten, med sitt kärnhus! De innehåller stora mängder pektin, det blev fort en tjock klump i kastrullen när man smälte bitarna av kvitten, men säkerligen bra till annan marmeladkokning som är mer lös i konsistensen. Jag kombinerade rosenkvitten med päron (‘Alexandre Lucas’ från mina föräldrars trädgård), färsk ingefära och rosmarin. Det blev en syrlig och kryddig marmelad – galet god! Den marmeladen till ett gott bröd eller smörgåskex med en god ost… mums!

Såhär gjorde jag:

Kärna ur och grovhacka rosenkvitten (skalet kan vara kvar) samt päron och smält i en kastrull på låg värme tillsammans med lite vatten. Frukterna innehåller som sagt mycket pektin så det kan behövas spädas ut med mer vatten allteftersom frukterna smälter. Jag hade ungefär 1 del päron och 2 delar rosenkvitten i min marmelad. När frukten smält till ett mos silar du det genom en sil eller silduk. Häll tillbaka moset i kastrullen. Tillsätt socker, finhackad färsk ingefära och torkad rosmarin efter tycke och smak. Klart!

261C8822261C8843261C8864261C8881261C8899261C8766

Standard

En arbetsdag på Käringön

261C8726

Igår fick Carita, Åsa och jag ta färjan ut till Käringön för att tillbringa en arbetsdag där med sådd av gräsmatta och röjning av sly. Käringön är en bilfri ö utanför Orust så vi packade varsin skottkärra med de redskap vi behövde. Sist vi var här var i juli månad och turismen strömmade. Nu var det knappt en kotte ute och lugnet hade sannerligen lagt sig öven ön. Det blev en lång arbetsdag men vädret var på vår sida, det var en underbar höstdag, och att få åka båt och arbeta på en ö i skärgården är magiskt och bara helt ljuvligt. På fikarasten hittade vi en solig södervägg i lä. Jag gick runt och njöt hela dagen. När vi är ute hos kunder brukar vi försöka att ta före- och efterbilder på de arbeten vi gör – man glömmer snabbt hur det såg ut innan vi stormade fram. Nedan är ett par före- och efterbilder på arbetet på Käringön och fler finns i galleriet. Vill ni följa mina kollegor och mig och våra arbetsdagar är ni himla välkomna att kika in på vårt instagramkonto @timotejtradgard.

261C8714261C8682261C8686261C8700261C8677261C8710261C8695261C8719

 

Standard

På kvällspromenad

261C8454

Denna helg är jag hemma själv då Nicklas är i Finland. Han har inte varit borta många dagar men jag börjar redan krypa på väggarna och känna mig lite ensam. Jag älskar att vara själv. Att få sitta på en sten i skogen, bara skogen och jag och lyssna till vindens sus, men jag vill kunna välja när jag ska vara själv en stund. Så för att få ut lite energi från kroppen tog jag ikväll kameran över axeln och promenerade längs med havet. Blåsigt busväder men en underbar värmande kvällssol. Jag satt en stund och såg ut över havet och drömde mig bort. Klättrade på stockar och stenar och i en och annan tall. Kramade ett träd och såg upp i dess krona. Nu känner jag mig lite lugnare i kroppen och ska nog kunna somna gott ikväll.

261C8466261C8459261C8635261C8399 261C8480261C8546 261C8581261C8508

Standard

En grön trädgård

261C8314

Jag måste få visa er en fantastisk trädgård – ett lysande exempel på hur häckar och träd kan skapa en fin bas i trädgården, som väggar och tak, och hur den odlade trädgården kan möta den vilda naturen på ett vackert sätt. Denna trädgård var vi och arbetade i för någon vecka sedan. Trädgården hade fått växa igen och nu skulle den tas fram på nytt. Efter två heldagar med häcksaxen och röjande av sly kom denna trappa fram. Huset var arkitektritat på 50-talet och inget hade lämnats åt slumpen, överallt fanns en tanke och finess. Jag tror att det har varit detsamma i trädgården. Trappan längs med huset ned till havet. Meterhöga pelarformade tuja och idegran – storleken behövs när huset ligger så högt och upplevs stort. Stramt formklippta idegranar med böljande stefanandra som kontrast.

261C8295261C8298261C8301

Stefanandra är en tålig buske som ni säkert sätt i många kommunala planteringar. Den får en vacker gul höstfärg och har ett böljande växtsätt. Detta växtsätt förstärkte vi med häcksaxen och visst blev det vackert tillsammans med tallarna?!? Träden och häckarna bildar en grön bas i trädgården, skapar linjer och former och mjukar upp all sten i form av murar, bergväggar och trappor. Jag tycker att detta gröna trädgårdsrum ger en lugn och harmonisk känsla. Minimalistiskt och enkelt.

261C8310261C8303261C8299

På bilden nedan ser ni hur fint det blir när den kultiverade trädgården får möta det vilda. Den mjukt klippta stefanandra möter bräken som i sin tur möter skogen.

261C8315

Standard

Bivaxduk

261C8377

Härom dagen kom det ett brunt kuvert i min brevlåda med min gamla klasskamrat från Järna som avsändare. I kuvertet låg ett grattis-på-födelsedagen-kort och en present. Oj vad glad man blir! Och rörd över att man har så fina människor omkring sig. Lite roligt var att jag den senaste tiden har gått och funderat på vad jag skulle kunna hitta som skydd över burkarna med mat i kylskåpet. Jag använder ofta tallrikar eller degbunkarnas lock för att slippa all plastfolie som används en gång och sedan slängs. Min vän Subhadra måste ha hört mina tankar för presenten i kuvertet var en bivaxduk i underbara mönster och färger. Dessutom doftar duken underbart och är av återvunnet tyg – sådant tycker jag om. Jag tänker att duken även är finfin till att slå in brödlimpan på köksbänken i eller dagens smörgåspaket till frukosten på jobbet. Någon utav er som har gjort egna bivaxdukar?

261C8385 261C8387

Standard

Äppeltider

261C7842

Äntligen är det äppeltider igen! Jag tycker så otroligt mycket om svenska äpplen – svenska ska det vara, utländska äpplen smakar bara sockervatten och varför importera när vi har ett klimat som är perfekt för att odla dessa goda frukter. Förra årets dåliga äppelskörd och därigenom höga kilopriser var kämpigt för en äppelälskare som mig – för att ha råd med äpplen till frukosten varje morgon fick ett äpple räcka till två frukostar. Men i år får jag frossa så att det bara sprutar ut äpplen ur öronen på mig – LYCKA!

261C7849 261C7839

Standard

En dag med slåtter

© Sven Persson / swelo.se

För någon helg sedan fick jag vara med och slå slåtterängen vid Ballingstorp, en gammal gård mellan Kristianstad och Broby i nordöstra Skåne, som Skånes hembygdsförbund idag förvaltar. Denna dag med slåtter var en del utav projektet Ängaliv – ett projekt som drivs av Göinge hembygdsförening, Glimåkra hembygdsförening, Örnanäs kulturreservat, Regionmuseet Kristianstad och Skånes hembygdsförbund. Ängaliv är ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald.

Slåtter är otroligt roligt och spännande. Förr var det såhär vi brukade landskapet för att få foder till våra djur. Vi fagade ängarna om våren (rensade dem från kvistar, löv, stenar och annat som kunde göra lien/slåtterbalken slö när ängen skulle slås), slog ängen i juli-augusti då växterna gått i frö, lät gräset ligga kvar några dagar för att fröa av sig, hässjade och bärgade in höet och till sist släppte man in djuren på efterbete. Detta sätt att bruka landskapet gynnade floran och faunan och gav ett mycket artrikt landskap. Hurdå? Jo dels genom att man förr använde ett skärande redskap – ett vasst redskap som skar av växterna. Idag används redskap som slår och sliter av växterna vilket ger ”trasiga” snittytor. Med dagens redskap får man ingen distinkt snitthöjd utan växterna slås av på en varierande höjd. Vitala tillväxtpunkter i rothalsar, knoppar och revor hos slåttergynnade växter träffas då på ett slumpartat sätt och kan förstöras; växterna tappar då sina konkurrensfördelar i ängsmarken. Den föga distinkta snittytan kan även påverka vattenhushållningen hos överlevande bladrosetter, stjälkstumpar och stråbaser. En annan anledning till att floran gynnades av slåttern var att växterna fick blomma och fröa av sig innan de slogs. En tredje anledning är att det slagna gräset sedan togs bort. När gräset tas bort magras marken på sikt ur, ligger gräset kvar blir det som gödsling av ängen. Mager mark = en rikare ängsflora och en rikare flora = en rikare fauna.

© Sven Persson / swelo.se

Idag brukar vi landskapet på ett helt annat sätt – ängarna har bytts ut mot vall, åkrar och betesmarker eller planterats igen till skog. Detta gör att den levnadsmiljö de arter som gynnats utav gamla tidens sätt att bruka landskapet har till stor del försvunnit; många av arterna hotas och en del riskerar att försvinna från vår flora. Det låter tungt och sorgligt, det är det, men det finns hopp ännu. Det finns tappra skaror som kämpar för bevarandet av ängar och ängshävd och även du som har en egen trädgård kan ha en liten äng. Kanske minns ni när jag berättade om när mina föräldrar tröttnade på att sitta på en åkgräsklippare tre timmar varje gång gräset skulle klippas i deras trädgård? Då började vi slå större delen av deras gräsmattor en gång per år och idag blommar ängarna vackert med bland annat orkidéer, detta utan att vi behövt så in något, vi har endast ändrat skötseln. Mindre jobb, vackrare att titta på och djur och växter tackar oss. Men ja, jag får erkänna att även jag vill ha en grön frodig gräsmatta, det är ju så mysigt att ha sin gröna lilla fläck att ligga på och läsa en bok eller känna gräset mellan tårna. Gräsmattan behöver dock inte vara större än att den räcker till det jag vill använda den till, resten kan få vara äng.

Standard

En dag som trädgårdsmästare

261C7264

Nu ska ni få följa med min kollega Åsa och mig på en del av dagens arbetsdag. Vi är några trädgårdsmästare och trädgårdsarbetare som åker runt till privatpersoners trädgårdar i södra Bohuslän och idag var Åsa och jag i en trädgård i Ljungskile. Förmiddagen ägnades åt att plantera en perennrabatt. Rabatten skulle rensas från ogräs, en del befintliga växter flyttas och nytt planteras in. Jorden skulle gödslas och jordförbättras. Det blev en härlig rabatt i rosa, lime, vitt och lila. NepetaAstrantia major (stjärnflocka) i rosa samt lime, Paeonia (pion) i mörkt cerise, Geranium ‘Dreamland’ (trädgårdsnäva) i ljust rosa och Anemone hupehensis (höstanemon) i ljust rosa samt vitt. Befintligt fanns IrisHemerocallis (daglilja), Aster, Alchemilla mollis (jättedaggkåpa) och ett par buskrosor med fyllda ljust rosa blommor.

261C7257261C7270 261C7274 261C7284 261C7287

Lunchen tillbringade vi på kundens gräsmatta i skuggan av ett stort gullregn. Gräsmattan var fylld av söta små tusenskönor. Mina fötter fick vila sig från stålhätteskorna för en stund – jag hoppas att dem inte luktade allt för illa Åsa.

261C7316

Såhär blev planteringen. Nästa år får jag se till att åka förbi trädgården igen för att se hur den utvecklats.

261C7318261C7303

Efter lunchen påbörjade vi en del beskärningsarbeten i samma trädgård som planteringen. Tänk att vi redan är inne i beskärningstiden JAS (juli, augusti, september)! Denna tid kändes så långt bort när vi satt högt upp i fruktträdens kronor och beskar under snålblåst och snöfall i mars månad. Jag älskar beskärning så att vi nu är i JAS är lycka för mig. Äntligen får jag vårda lignoserna (vedartade växter) och klättra högt upp i träden. Har man tur är det fruktträd med himla fina frukter i som man kanske får smaka på. Vi har allt ett bra jobb vi.

261C7309