Standard

Vår på väg?

29032018-261C5525

Denna vintern har varit lång, kall och på de flesta håll snörik. Nu börjar det synas i sociala medier att vi alla längtar efter våren – det är vårtecken, trotsande mot vintern, mer tid utomhus så fort solen kikar fram. Vi får hoppas våren kommer snart. Men även om det inte känns vår utomhus har jag den senaste veckan haft tre vårtecken. Förra helgen satt Nicklas och jag utomhus mot söderväggen och åt lunch, i min trädgård kikar vårlökar upp och några perenner så som jättedaggkåpa och stjärnflocka har börjat spira. Kanske är våren påväg trots allt.

29032018-261C5528-2

Standard

Min nya arbetsplats

29032018-261C5514Nu ska jag berätta för er vad det är för nytt jobb jag börjat på. Varje gång jag tackar ja till ett ”inomhusarbete” på grund av min enorma nyfikenhet och glädje för det jag gör brukar det bara ta något år innan jag åter igen längtar ut utomhus. Mina händer skriker efter att få bli fulla med valkar och ständigt jordiga, min kropp efter frisk luft och fysisk trötthet, mitt sinne efter att få ha naturen närmre – det är så jag mår bäst och det finns nog en anledning till att jag valt mitt yrke. Jag var trädgårdslärare 1,5 år, sedan behövde jag ut och arbeta praktiskt i trädgårdsbranschen. Sedan blev jag miljöutredare för pedagogiska skolträdgårdar i Göteborg 1 år, och nu behöver jag ut och arbeta praktiskt i trädgårdsbranschen igen. En dag ska jag nog finna en lagom mix av de båda. Det företag jag nu börjat hos heter Timotej Trädgård och har sitt säte utanför Svenshögen i södra Bohuslän. Det är ett litet företag, ett alldeles lagom stort, med en underbar, omtänksam, driven och kunnig ägare – Bianca. Företaget hjälper privatpersoner med allt från planering och anläggning till skötsel av deras trädgårdar. Vi har galet kul på jobbet, även om det varit kallt denna vecka och känseln i fingrarna stundvis knapp. Detta kommer allt bli ett fint år. Några veckor har jag nu arbetar med Timotej och det har endast varit beskärningsjobb, mestadels fruktträd. När man går hem från en arbetsdag högt uppe i några fruktträd känner man sig rätt mätt på beskärning. Man åker hem och sover och dagen efter är de nya beskärningsjobben lika roliga som fösta beskärningsjobbet efter en lång vinter; det är märkligt men antagligen ett tecken på att man trivs med det man gör.

Standard

Svampodling

11032018-261C5459

I födelsedagspresent till min käresta gav jag en matsvampsodling. Kanske en något annorlunda present och som kanske inte passar alla, men han blev himla glad och jag lika så när vi sedan delade på en god middag tillsammans. Så roligt, spännande och hyfsat enkelt det är att odla svamp inomhus; det som är något skötselkrävande är att de behöver vattnas minst två gånger om dagen. Svamparna växer otroligt fort, från det att mycelet vuxit igenom halmpelletsen till att svamparna är skördeklara tar det cirka en vecka, det är som om man kan se de växa när man tittar förväntansfullt på dem varje dag. Jag provade att odla ostronmussling för fyra år sedan, kanske minns några utav er det. Denna gång odlade vi ostronmussling, citronmussling, kungsmussling och shiitake och har fått en hyfsat bra första skörd på samtliga fyra block. Vi är nog båda överens om att shiitake hittills varit godast. Snart ska vi se om vi lyckas få igång en skörd till på blocken. Det är en annorlunda inomhusväxt i fönstret, kanske inte den vackraste, men ack så söta kolonier och det sprids en svag doft av skog i rummet tycker jag. Någon utav er som har provat att odla matsvamp inomhus eller utomhus?

Foto: Nicklas Bergström

11032018-261C5455 11032018-261C5469 11032018-261C5456

Standard

En vän på fyra hjul

11032018-261C5474

Nu kommer det… en bild på min nya bil, min första bil! Ett steg till in i vuxenvärlden. Vågar man säga att man skaffat bil när man arbetat på miljöförvaltningen? Ja det vågar man, för bor man på landsbygden och har kämpat med långa restider med kollektivtrafiken i många år känns det okej att göra det. En liten rar Volkswagen Golf blev det. ”Vad är det första du ska göra när du har fått din bil?” fick jag som fråga av min mor. ”Då ska jag åka och veckohandla på 40 minuter istället för två timmar. Sedan ska jag köra matkassarna hem till dörren istället för att kånka dem längs med landsvägen från busshållplatsen till min stuga och slippa stanna och gråta en stund på grund av att den tunga packningen tagit min sista ork efter en kämpig studie- och arbetsdag”. Ungefär så svarade jag min mor. Det känns så oerhört lyxigt att ha bil, så enkelt många saker i mitt liv blev. Nu kan jag ut och fotografera på andra platser än där bussen eller tåget stannar. Jag kan åka till handelsträdgården och köpa en säck jord för att plantera om mina krukväxter. När jag gick i matbutiken och veckohandlade kom jag på mig själv att tänka ”nu måste jag passa på att handla detta och detta, nu när jag har bil”. Jag stannade upp och påminde mig själv om att bilen på parkeringen är min, skrattade åt mig själv och tänkte sedan att det är ju trots allt ett bra sätt att tänka på för att inte behöva köra mer än nödvändigt.

Jag har valt att leasa bil. Detta pga att jag är beroende av bil för att kunna ta mig till mitt arbete. Jag är timanställd och skulle jag ha köpt en begagnad bil som löper större risk att krångla skulle jag tappa minst en arbetsdags lön om bilen lade av. Jag kan inget om bilar, det är bara att erkänna. Jag anser mig själv vara hyfsat händig så enklare praktiska ting kring bilar lär jag mig gärna men att spara in pengar genom att köpa en gammal bil känns dumt när jag har mer kunskaper och intresse kring annat och kan därmed spara in pengarna där istället. En annan anledning till att jag valt att leasa är att jag på sikt skulle vilja ha ett miljövänligare alternativ t.ex. en elbil, men de är fortfarande dyra och det händer otroligt mycket på den marknaden just nu och kommer så fortsätta att göra. När mitt leasingavtal går ut ser nog marknaden helt annorlunda ut. Lilla My, spöket Laban och Raynaud är förslag på bilnamn jag fått – vad tycker ni att den ska heta? En bil måste ha ett namn.

Foto: Nicklas Bergström

Standard

Bitande kyla

02032018-261C5431

Kylan håller ett stadigt grepp om vårt land just nu. Jag känner hur det drar genom fönstren och från golven. Jag har täckt golven med trasmattor och mina ulltofflor lämnar jag inte en sekund. Jag dricker te i mängder och kryper in i ullpläden. I veckan frös det i vattenledningarna men det har löst sig nu. Isen har börjat lägga sig på vattnet i viken utanför min stuga där det är något bräckt vatten och i onsdags åkte en man långfärdsskridskor. Jag blev inspirerad av mannen som for fram på isen i de friska havsvindarna och gav mig ut en stund i kylan på en promenad. För en stund kände jag att jag levde och ganska snart satt jag inomhus igen i mina ulltofflor och med tekoppen i handen. Ibland är det befogat att stanna inomhus.

Standard

Vårfägring inomhus

28022018-261C5384

Om vårvintern tycker jag så mycket om att ha jordvivor (Primula vulgaris) eller vårprimula som den ibland kallas, i alla möjliga starka färger. Blir man inte lite glad och fylld av vårkänslor när man ser dem? Våga ha färg såhär års och gärna fler vivor till färgprickar tillsammans – så gör de sig bäst tycker jag. Och när ni köper dem i butiken – köp svenskodlade t.ex. märkta med svenskt sigill. Står de på dem ljusare och lite svalare platserna i hemmet och alltid har lagom fuktig jord blommar de länge. När de sedan blommat över planterar jag ut dem i min trädgård.

28022018-261C536728022018-261C5386

Standard

Kloka ord på posten

28022018-261C5327

Tack så himla mycket för era peppande ord på Facebook, Instagram och här på bloggen efter mitt inlägg om mitt examensarbete – att ni var så många som var nyfikna på vad det är vi studerar i Norge, det får mig att spritta av lycka. Igår landade detta vykort i min brevlåda. Det är från min gamla klasskamrat och bästa vän Emma och hennes katt Knut. Så kloka ord – att ha skoj även under pressade situationer får man icke glömma. Och ett kort med Mamma-Mu och kråkan som åker kälke – utöver att Sven Nordqvist är en av mina favoritillustratörer får det ju en att bara vilja ut i snön utanför dörren omgående. Tack Emma och alla ni andra!

28022018-261C5340

Standard

Återvändande ljus

21022018-261C5291I Göteborg är det vårkänsla med värme och blommande snödroppar ena dagen. Nästa dag kallas man åter ned på jorden till snö och kalla havsvindar och påminnes om att det ännu endast är februari månad. Denna vecka är jag i Norge och här når snön mig högt upp på låren och kylan biter i mina bleka kinder. Men en sak bjuder dagarna numera på – ljus. Oj vad du är himla välkommen tillbaka ljuset, som jag längtat efter dig! Något spritter inom mig, jag tror det är livsglädjen som börjar vakna till liv efter vinterns mörka dagar. Det måste vara denna känsla träden känner inombords varje vårvinter när saven stiger och knoppsprickningen närmar sig.

21022018-261C5280

Standard

Mitt examensarbete, del 1

17022018-261C5149

Många av er frågar mig vad det egentligen är jag studerar i Norge och vad mitt examensarbete handlar om. På första frågan brukar jag svara ungefär ”lite som byggnadsvård fast inom trädgård, dvs hur man vårdar det gröna kulturarvet i form av gamla trädgårdar och parker på bästa sätt”. Detta säger kanske inte alla så mycket så därför tänkte jag göra några inlägg om detta med mitt examensarbete om exempel. Mitt examensarbete handlar om trädgården vid Hovdala slott som ni ser på bilden ovan. Hovdala ligger utanför Hässleholm i Skåne och byggdes år 1511. När man ska sköta en sådan gammal trädgård eller funderar på att återskapa trädgården så som den sett ut en gång i tiden (för de flesta av dessa gamla trädgårdar är idag endast gräsmatta med några väldigt gamla träd på) krävs det lite mer av förvaltaren och ägaren. Det är just denna kunskap jag inhämtar i Norge – vad ska vi göra med dessa gamla miljöer och växter egentligen?

17022018-261C5167

Gamla byggnader har vi varit hyfsat duktiga på att ta hand om men när det gäller miljön utanför byggnaderna är det värre. De flesta gamla byggnader har en gång haft en välskött trädgård eller park men då dessa ytor är uppbyggda av ett levande material förfaller de och växer igen fort när man slutar sköta dem. Resterna av den gamla trädgården vid Hovdala slott har blivit väl förvaltad utifrån en framtagen vårdplan men nu ville jag kika på hur trädgården förändrats från 1511 till idag, om det skulle gå att restaurera trädgården och i sådant fall hur. Det är mycket att tänka på om man vill restaurera en trädgård men vi börjar från början…

17022018-261C516417022018-261C5258

Det första jag gjorde och som jag tillbringat tid till hela sommaren och hösten var att inventera trädgården. Med papper, penna och måttband i handen gav jag mig ut i fält för att se vilka historiska spår jag kunde finna. Broar, murar, fruktträd, planteringar, grusgångar, gamla träd, hamlade träd, träd märkligt beskurna eller planterade i konstiga formationer, gropar och strukturer i terrängen osv. Jag inventerade även vilka växter jag fann i trädgården – därav är det bra att låta inventeringen ta en hel växtsäsong. Allt jag fann ritade jag sedan in på en karta över trädgården.

17022018-261C517917022018-261C5099

Parallellt med fältinventeringen letade jag material om hur trädgården en gång sett ut. Jag  kikade bland materialet de arbetande vid slottet hade, besökte hembygdsmuseet och riksarkivet, mailade kungliga biblioteket, danska kungliga biblioteket, regionmuseet, flygfotografer med många fler, sökte i digitala bildarkiv osv… ja jag letade över allt där jag kunde tänka mig att material om Hovdalas trädgård kunde finnas. Jag letade efter inventarieförteckningar, kartor, fotografier, växtlistor, dagboksanteckningar osv. Efter ett tag satt jag med en hel del material. Före 1700-talet har jag endast några dagboksanteckningar om trädgården men 1734 gjordes en inventeringskarta över godset och i slutet av 1700-talet även en plan över en barockträdgård. Barockträdgården blev dock aldrig anlagd vilket var tur, idag har vi då istället en stomme från en renässansträdgård. Från 1800-talet fanns det både enklare kartor där trädgården syntes, växtbeställningar, målningar, teckningar och gravyrer. Från slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal fanns det en del fotografier, där bland även flygfotografier över trädgården.

17022018-261C5181

Med hjälp av detta material, kunskap om hur stilhistorien generellt ändrats i Europa genom århundraden, händelser i ägarnas liv och samhället i stort kan vi ta reda på en hel del om hur trädgården vid Hovdala förmodligen sett ut och förändrats från 1511. Här är några bilder på hur trädgården och slottet ser ut idag och till sist några exempel på hur man kan para ihop dagens trädgård med ett gammalt fotografi. Det är som ett detektivarbete där man inte alltid lyckas få fram svaret.

17022018-261C506520122017-1918 (v göinge hembygdsföbund, Herman Piil)

Svartvitt fotografi av Herman Piil, 1918. Längst bak i bilden syns slottet med sin veranda. Framför slottet syns runda rabatter planterade med annueller, slingrande gångar och formklippta buskar.

17022018-261C510801042017-sommaren 1918

Fotografi ur boken Hovdala slott av Ewa Kewenter och Ralf Turander. Fotografiet är taget sommaren 1918. Bortanför slottets veranda ser vi parkens slingrande gångar, klippta häckar, planteringar och grupper av buskar. Grusgången från verandan till trädgården är kantad av rabatter med annueller och stora vita snäckskal.

17022018-261C508107102008-Ehrenborgs bilder (375)

Dagens fotografi är tagen ur en lite annan vinkel än det svartvita fotografiet. Över diket har vackra broar funnits. Fotot är från ca 1920.

17022018-261C521119022018-VGH Orangeriet som det såg ut då vi flyttade ner till Hovdala 191719022018-VGH Orangeriet som Pappa lät restaurera 1917 - 1918. Utanför orangeriet sitter Casimir, Gösta, Eva och Elsa

Orangeriet idag. Svartvita fotografier är från Västra Göinge hembygdsförening. På bilderna ser vi hur orangeriet en tid fick förfalla fullständigt och hur ägarna sedan lät restaurera det åren 1917-1918.