Standard

Mitt examensarbete, del 1

17022018-261C5149

Många av er frågar mig vad det egentligen är jag studerar i Norge och vad mitt examensarbete handlar om. På första frågan brukar jag svara ungefär ”lite som byggnadsvård fast inom trädgård, dvs hur man vårdar det gröna kulturarvet i form av gamla trädgårdar och parker på bästa sätt”. Detta säger kanske inte alla så mycket så därför tänkte jag göra några inlägg om detta med mitt examensarbete om exempel. Mitt examensarbete handlar om trädgården vid Hovdala slott som ni ser på bilden ovan. Hovdala ligger utanför Hässleholm i Skåne och byggdes år 1511. När man ska sköta en sådan gammal trädgård eller funderar på att återskapa trädgården så som den sett ut en gång i tiden (för de flesta av dessa gamla trädgårdar är idag endast gräsmatta med några väldigt gamla träd på) krävs det lite mer av förvaltaren och ägaren. Det är just denna kunskap jag inhämtar i Norge – vad ska vi göra med dessa gamla miljöer och växter egentligen?

17022018-261C5167

Gamla byggnader har vi varit hyfsat duktiga på att ta hand om men när det gäller miljön utanför byggnaderna är det värre. De flesta gamla byggnader har en gång haft en välskött trädgård eller park men då dessa ytor är uppbyggda av ett levande material förfaller de och växer igen fort när man slutar sköta dem. Resterna av den gamla trädgården vid Hovdala slott har blivit väl förvaltad utifrån en framtagen vårdplan men nu ville jag kika på hur trädgården förändrats från 1511 till idag, om det skulle gå att restaurera trädgården och i sådant fall hur. Det är mycket att tänka på om man vill restaurera en trädgård men vi börjar från början…

17022018-261C516417022018-261C5258

Det första jag gjorde och som jag tillbringat tid till hela sommaren och hösten var att inventera trädgården. Med papper, penna och måttband i handen gav jag mig ut i fält för att se vilka historiska spår jag kunde finna. Broar, murar, fruktträd, planteringar, grusgångar, gamla träd, hamlade träd, träd märkligt beskurna eller planterade i konstiga formationer, gropar och strukturer i terrängen osv. Jag inventerade även vilka växter jag fann i trädgården – därav är det bra att låta inventeringen ta en hel växtsäsong. Allt jag fann ritade jag sedan in på en karta över trädgården.

17022018-261C517917022018-261C5099

Parallellt med fältinventeringen letade jag material om hur trädgården en gång sett ut. Jag  kikade bland materialet de arbetande vid slottet hade, besökte hembygdsmuseet och riksarkivet, mailade kungliga biblioteket, danska kungliga biblioteket, regionmuseet, flygfotografer med många fler, sökte i digitala bildarkiv osv… ja jag letade över allt där jag kunde tänka mig att material om Hovdalas trädgård kunde finnas. Jag letade efter inventarieförteckningar, kartor, fotografier, växtlistor, dagboksanteckningar osv. Efter ett tag satt jag med en hel del material. Före 1700-talet har jag endast några dagboksanteckningar om trädgården men 1734 gjordes en inventeringskarta över godset och i slutet av 1700-talet även en plan över en barockträdgård. Barockträdgården blev dock aldrig anlagd vilket var tur, idag har vi då istället en stomme från en renässansträdgård. Från 1800-talet fanns det både enklare kartor där trädgården syntes, växtbeställningar, målningar, teckningar och gravyrer. Från slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal fanns det en del fotografier, där bland även flygfotografier över trädgården.

17022018-261C5181

Med hjälp av detta material, kunskap om hur stilhistorien generellt ändrats i Europa genom århundraden, händelser i ägarnas liv och samhället i stort kan vi ta reda på en hel del om hur trädgården vid Hovdala förmodligen sett ut och förändrats från 1511. Här är några bilder på hur trädgården och slottet ser ut idag och till sist några exempel på hur man kan para ihop dagens trädgård med ett gammalt fotografi. Det är som ett detektivarbete där man inte alltid lyckas få fram svaret.

17022018-261C506520122017-1918 (v göinge hembygdsföbund, Herman Piil)

Svartvitt fotografi av Herman Piil, 1918. Längst bak i bilden syns slottet med sin veranda. Framför slottet syns runda rabatter planterade med annueller, slingrande gångar och formklippta buskar.

17022018-261C510801042017-sommaren 1918

Fotografi ur boken Hovdala slott av Ewa Kewenter och Ralf Turander. Fotografiet är taget sommaren 1918. Bortanför slottets veranda ser vi parkens slingrande gångar, klippta häckar, planteringar och grupper av buskar. Grusgången från verandan till trädgården är kantad av rabatter med annueller och stora vita snäckskal.

17022018-261C508107102008-Ehrenborgs bilder (375)

Dagens fotografi är tagen ur en lite annan vinkel än det svartvita fotografiet. Över diket har vackra broar funnits. Fotot är från ca 1920.

17022018-261C521119022018-VGH Orangeriet som det såg ut då vi flyttade ner till Hovdala 191719022018-VGH Orangeriet som Pappa lät restaurera 1917 - 1918. Utanför orangeriet sitter Casimir, Gösta, Eva och Elsa

Orangeriet idag. Svartvita fotografier är från Västra Göinge hembygdsförening. På bilderna ser vi hur orangeriet en tid fick förfalla fullständigt och hur ägarna sedan lät restaurera det åren 1917-1918.

Standard

Dags att gå vidare igen

22012018-261C4728

Igår arbetade jag min sista dag på miljöförvaltningen som vikarierande projektledare för uppdraget Pedagogiska odlingsträdgårdar. Vilket otroligt lärorikt och roligt år det har varit och så många trevliga, kunniga och professionella kollegor jag har fått arbeta tillsammans med. Det var inget lätt beslut att tacka nej till en fortsatt projektanställning men nu ser jag fram emot det våren har att bjuda på. Nya äventyr och nya utmaningar, en examen och så ska jag skaffa bil (!!!). Ja massvis av saker kommer att hända i vår och jag kommer att berätta mer här efterhand.

Standard

Vårtecken i Göteborg

30012018-261C4851

Efter flera dagar med regn, kalla vindar och västkustrusk tittade idag solen fram. Den värmde. Plötsligt var det som om våren lade sig över hela Göteborg. Jag unnade mig att sluta jobbet en timme tidigare för att hinna gå en promenad vid Trädgårdsföreningen i eftermiddagssolen. Där blommade trollhassel (Hamamelis), vintergäck (Eranthis hyemalis) och snödroppar (Galanthus nivalis). Jag börjar tydligt känna av att ljuset så sakta börjar återvända. Det är som om hela min kropp fylls av lycka. Som om vårens blomster och vårsolens värme sprider sig inom mig. Denna känsla efter vintern, även om den ej ännu är slut, är magisk att känna varje år. Jag är så tacksam över att få bo i ett land med så tydliga årstider. Ja Göteborg har inte mycket till vit vinter men vintern här är lik väl mörk, kall, mysig, tung och kämpig, lång och fin på sitt sätt.

30012018-261C479330012018-261C479730012018-261C478030012018-261C479630012018-261C4782

Standard

Vår inne, sol i sinnet

23012018-261C4777

Nu har julen städats ut ur min stuga och röda textilier har bytts ut till ljusa skira som välkomnar vinterljuset in i rummen. I fönstren står långa spretiga gängliga pelargoner som efter en nedklippning och omplantering i vår kommer att stå i sin fulla prakt till sommaren igen. Jag har tagit in kvistar av forsythia som jag drivit i blom. Så vackra. En försmak av våren. En varm gul färg som solen själv. Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinnet. Men ännu är det ett tag kvar tills våren är här och det tycker jag känns fint, en stund till kan det få vara vinter med busiga vindar och bitande kyla. Våren kommer tids nog ändå.

23012018-261C4738

Standard

Picklad rödlök

20012018-261C4720-2Om helgerna passar jag ofta på att laga storkok. Det är något mysigt över att stå och fixa i sin egen takt i köket med musik man blir glad utav i bakgrunden. Sedan uppskattar man så i veckorna att maten redan står klar i kylen eller i kylan utanför ytterdörren. Det är även om helgerna jag gör sallader som håller en vecka i kylen, t.ex. med rivna morötter och vitkål, en sådan där sallad som bara blir godare ju längre den står. Idag har jag gjort lite tillbehör till veckans middagar bland annat hummus och picklade rödlök, två tillbehör som passar till otroligt mycket, allt från smörgåspålägg till kött som vegetariskt.

Att pickla rödlök är enkelt. Gör en klassisk 1-2-3-lag på 1 dl ättiksprit, 2 dl strösocker och 3 dl vatten (jag brukar minska mängden socker något) och koka upp allt detta tills sockret löst sig. Medan lagen svalnar något skivar du 2 st rödlökar tunt och lägger i glasburkar. Häll sedan på den ljumma lagen och låt stå tills det svalnat. Löken är nu klar men blir godare efter någon dag. I kylen håller löken åtminstone 1-2 veckor.

Standard

På kalhygget

07012018-261C4549

Nu är jag hemma igen. Dagarna med skidåkning i Härjedalsfjällen blev få – kort efter influensan givit sig fick jag en förkylning. Det gick i alla fall inte att missförstå vad min kropp ville – VILA med stora bokstäver. Så mörkt det är här hemma, kontrast till snön uppe i norr. Helgen har gått till att städa, handla, laga mat, baka bröd, tvätta och svara på en del mail. Men idag tittade solen fram och jag tog en långpromenad. Det blåste kalla vindar från havet så jag höll mig i skogen. Mitt i skogen öppnade det sig plötsligt och jag stod nu mitt på ett kalhygge. Jag hoppade från stubbe till stubbe mellan högarna med grot. Kottar, kvistar och fryst vattenhål bildade fina formationer på marken.

07012018-261C4572 07012018-261C4585 07012018-261C4569 07012018-261C4601 07012018-261C4589 07012018-261C4598

Standard

Värmande kryddiga ingefärakakor

29122017-261C4506

Här kommer ett recept på några riktigt kryddigt värmande kakor min mor ofta gör om vintern. De är sådär knäckiga sega som kolakakor men kryddiga och inte lika söta. Himla goda! I receptet är de kryddor mor min brukar ha, men minska eller lägg gärna till om ni vill ha mildare eller kryddigare kakor.

100 g smör
1 dl strösocker
2 msk mörk sirap
2 dl vetemjöl
1 msk malen kanel
2 1/2 tsk malen ingefära
1/2 tsk malen kardemumma
1 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 175°C. Rör smör, socker och sirap smidigt. Blanda alla torra ingredienser, rör ner dem och arbeta snabbt ihop till en jämn deg. Dela degen i 2 delar och rulla ut till 2 rullar lika långa som plåten (för 20 st). Rulla försiktigt. Lägg dem på bakplåtsklädd plåt och platta till dem. Grädda mitt i ugnen ca 20 minuter. Skär kakorna på snedden. Förvara kakorna torrt.

29122017-261C4490

Standard

Annandag jul

26122017-261C4432-3

Idag har snön öst ned hela dagen. Vindstilla. Far och jag har åkt 14 km längdskidåkning. I nedförsbackarna fick man halvt blunda för snön som for i ögonen. Det gick bra, vi krockade inte med någon och vi for inte omkull. All snö dämpade alla ljud i skogen och ute på myren. Tystnad. Stillhet. Ett lugn. Ikväll har mor och jag bastat. Min kropp är mör och nöjd. Ikväll somnar jag gott.