Stråhattar

I helgen tog Nicklas och jag en tur in till stan, till Göteborg. Det blir inte så ofta när man bor på landsbygden, lugnet där lockar mer än stadens puls. Men ibland är det trevligt, när man får välja, att vara besökare i staden för en stund. Det går inte att komma ifrån att där finns fantastiska ting så som caféer, museum, konsthallar, konserthus, stadskonst, parker och massvis med annat spännande, vackert och fulsnyggt att titta på. I helgen hade Nicklas och jag som mål att finna vars en stråhatt. Vi båda är ute så ofta vi kan, inte minst jag som har arbete utomhus till yrket. Solen är stark och ska inte underskattas. I stadsdelen Haga i Göteborg fann vi en sådan där gammal hederlig hattbutik. En man med gubbkeps stod bakom köpmansdisken och log åt oss när vi kom in i butiken. Det känns fint att kunna stödja dessa små butiker som ej ännu blivit till stora kedjor på de enorma köpcentren. Dessutom är varken Nicklas eller jag särskilt mycket för konsumtion. Köper vi något ska vi trivas med det, det ska helst vara rättvist tillverkat för både människor och miljö, det ska hålla länge och allra helst tåla att lagas för att sedan användas några år till. Dess ting kan kosta lite mer men då får det hellre bli två inköp per år än tio. Efter massvis med provande av hattar och tittande i spegeln gick vi ut ur butiken, nöjda och glada, med vars en hatt i en marinblå papperspåse. Vad tycks? Sedan åkte vi hem till lugnet på landsbygden igen.

På västkusten blåser det för jämnan och att ha en hatt med ett större brätte är svårt utan att vinden tar tag om den. Jag löser det med gamla hederliga hattnålar som jag funnit på Tradera.