Archive

Vårtecken i Göteborg

30012018-261C4851

Efter flera dagar med regn, kalla vindar och västkustrusk tittade idag solen fram. Den värmde. Plötsligt var det som om våren lade sig över hela Göteborg. Jag unnade mig att sluta jobbet en timme tidigare för att hinna gå en promenad vid Trädgårdsföreningen i eftermiddagssolen. Där blommade trollhassel (Hamamelis), vintergäck (Eranthis hyemalis) och snödroppar (Galanthus nivalis). Jag börjar tydligt känna av att ljuset så sakta börjar återvända. Det är som om hela min kropp fylls av lycka. Som om vårens blomster och vårsolens värme sprider sig inom mig. Denna känsla efter vintern, även om den ej ännu är slut, är magisk att känna varje år. Jag är så tacksam över att få bo i ett land med så tydliga årstider. Ja Göteborg har inte mycket till vit vinter men vintern här är lik väl mörk, kall, mysig, tung och kämpig, lång och fin på sitt sätt.

30012018-261C479330012018-261C479730012018-261C478030012018-261C479630012018-261C4782

Archive

På kalhygget

07012018-261C4549

Nu är jag hemma igen. Dagarna med skidåkning i Härjedalsfjällen blev få – kort efter influensan givit sig fick jag en förkylning. Det gick i alla fall inte att missförstå vad min kropp ville – VILA med stora bokstäver. Så mörkt det är här hemma, kontrast till snön uppe i norr. Helgen har gått till att städa, handla, laga mat, baka bröd, tvätta och svara på en del mail. Men idag tittade solen fram och jag tog en långpromenad. Det blåste kalla vindar från havet så jag höll mig i skogen. Mitt i skogen öppnade det sig plötsligt och jag stod nu mitt på ett kalhygge. Jag hoppade från stubbe till stubbe mellan högarna med grot. Kottar, kvistar och fryst vattenhål bildade fina formationer på marken.

07012018-261C4572 07012018-261C4585 07012018-261C4569 07012018-261C4601 07012018-261C4589 07012018-261C4598

Archive

Annandag jul

26122017-261C4432-3

Idag har snön öst ned hela dagen. Vindstilla. Far och jag har åkt 14 km längdskidåkning. I nedförsbackarna fick man halvt blunda för snön som for i ögonen. Det gick bra, vi krockade inte med någon och vi for inte omkull. All snö dämpade alla ljud i skogen och ute på myren. Tystnad. Stillhet. Ett lugn. Ikväll har mor och jag bastat. Min kropp är mör och nöjd. Ikväll somnar jag gott.

Archive

Västkust i vinterskrud

11122017-261C419011122017-261C4246

Archive

Vintervila

11122017-261C4107

Nu har jag lämnat min stuga utanför Kungälv och sitter i en stuga med min familj i Bruksvallarna, Härjedalen. Innan jag lämnade västkusten hade ordentligt med snö, i västkustska mått mätt, kommit och tro det eller ej men snön blev liggandes några dagar. Mina odlingslådor och kålen låg nu under ett vitt snötäcke. Kylan bet i kinderna och havet längst in i viken som har något bräckt vatten hade börjat frysa. Nu ligger trädgården i vila och jag som trädgårdsmästare passar på att ta lite jullov och skriva på mitt examensarbete.

11122017-261C4118

Archive

Höst i Moelv

28092017-261C2400

Denna vecka har jag varit i Norge på utbildning igen. Här på skolan, mellan Moelv och Lillehammer, har hösten börjat lägga sitt färgstarka täcke över landskapet. Det är svårt att se framför sig att det kommer vara ett kalt och kanske till och med ett landskap i vinterskrud nästa gång jag kommer hit. Ikväll gick jag en promenad bland höstfägringen och såg på allt det vackra runt omkring mig. Kära höst, vad du är vacker.

28092017-261C241328092017-261C244328092017-261C244128092017-261C238928092017-261C244628092017-261C2420

Archive

Grövelsjön: över till Norge

16092017-261C2103

Dagen före hemresan åkte vi över till norska sidan, Grövelsjön ligger i norra Dalarnas västra hörn och har nära både till Härjedalen och Norge. När vi kom över till norska sidan övergick landskapet ganska omgående från ett böljande fjällandskap till ett betydligt mer dramatiskt landskap med klippväggar som sträckte sig högt mot himmelen. Denna dag tog vi en kortare runda men som var mer kuperad än Storvätteshågna. Vi vandrade bland Båthusberget, Litlsjøberget och Storsjøberget med en underbar utsikt ut över Norges tredje största sjö, Femunden. Nedan är några bilder från denna dag.

16092017-261C2124

Archive

Grövelsjön: Storvätteshågna

15092017-261C1949En av dagarna i Grövelsjön begav vi oss upp till Storvätteshågna, Dalarnas högsta berg, 1204 m.ö.h. Det var en fantastiskt vacker vandring upp till toppen på dryga 9 km (tur och retur ca 2 mil). Björkskog, höstfärger, kalfjäll, flera flockar med renar, vattendrag och ett böljande fjällandskap. Landskapet här är mycket snällare än t.ex. norra Lapplands, inte lika stenigt, kargt och ogästvänligt men båda landskapen har sin prägel och sin charm. Storvätteshågnas högsta topp ligger dolt bakom andra toppar. Strax innan man kom upp på toppen dök en sjö, lite oväntat upp. Det var Svantesontjärnen. Sjön ska tydligen vara döpt efter mannen på lantmäteriet som satte sitt eget namn på den tidigare namnlösa sjön. Väl uppe på toppen var utsikten magisk. Nedanför såg man Töfsingdalens nationalpark och i de andra riktningarna såg man över till Härjedalen och topparna i Femundsmarkas nationalpark på den norska sidan.

15092017-261C1985

Längs med hela vandringen hade vi friskt vatten att dricka direkt från vattendragen. Det var ömsom sol ömsom moln men inget regn. På vägen tillbaka fick vi vada över ett par större vattendrag – jag kommer sent glömma hur vi gick två och två över, kved till när det isande vattnet fick våra fötter och ben att domna bort för en stund, när Torbjörn skulle kasta över sin sko och den hamnade i vattnet istället och hur vi alla vandrade vidare med ett gott skratt efter att ha tagit oss över till andra sidan. Det blev en fin dag med många minnen.

Archive

Grövelsjön: Björnliden

16092017-261C2052

För första gången fick jag nu i september åka upp till svenska fjällen och fjällvandra i höstskrud. Äntligen! Som jag drömt om att få gå bland fjällvidderna bland höstens eldiga färgskala, friska klara luft och låga guldskimrande solsken. Jag har inbillat mig att det ska vara magiskt vackert och så var det också. Det var tillsammans med sju kollegor från mitt jobb på Miljöförvaltningen som jag åkte upp till Grövelsjön i norra Dalarna. Vi är många som arbetar på Miljöförvaltningen så jag kände få av de som skulle åka med. Det är så fint att lära känna nya människor, särskilt genom att man gör något tillsammans, något som alla har ett gemensamt intresse för. Under de dagar vi var iväg fick vi bo i Torbjörns stuga i Björnliden, en stuga hans föräldrar byggt. Storstugan och lillstugan ser ni på bilden ovan. Den var belägen en bit upp på fjället, inte långt ifrån kalfjället. Tack Torbjörn för att vi fick bo i er stuga och för att du tog initiativet att ordna denna lilla semester. Nedan är några bilder från omgivningen närmst stugan. Under veckan kommer det att komma bilder från vår tur upp på kalfjället samt en dag då vi åkte över till den norska sidan.

16092017-261C2221