Archive

Ett inlämnat examensarbete och en examen

25042018-261C5802Just nu är jag så enormt stolt över mig själv. Jag har nog aldrig varit såhär stolt över mig. Jo kanske när jag vågade säga upp mig för första gången från ett jobb som tog mer energi från mig än vad det gav. I onsdags lämnade jag in mitt examensarbete och idag har vi haft vår sista utbildningsdag. Om en månad får jag förhoppningsvis ett positivt besked att mitt examensarbete blev godkänt. I höstas var jag säker på att jag skulle prata med mina lärare och be om att få gå utbildningen utan att göra ett examensarbete, men min ”duktig-flicka-sida” och att utbildningen kostat mig närmare 100 000 kronor gav mig ett jävlar-anamma. Samtidigt som jag har studerat 50% varav hälften av timmarna i Norge har jag arbetat heltid, bytt jobb två gånger, brottats med personliga saker i mitt liv, flyttat från Stockholm till Göteborg, gått en kortare orangörsutbildning, rest till Wien och Tyskland, pendlat mellan Skåne, Göteborg och Norge, haft otur med långvariga förkylningar och influensa och kämpat med att få ekonomin att gå runt. Jag har gråtit, slitit om kvällar och nätter och brottats med min ambitiösa sida jag ärvt av framförallt kvinnorna i min släkt – bra är inte tillräckligt. Denna gång lämnade jag in mitt examensarbete med inställningen ”det här får vara gott nog”, bara att kunna tänka så är stort för mig. Men allt detta hade aldrig gått utan det enorma stöd och tålamod jag fått av nära och kära där hemma – tack snälla ni!

Nu går jag på sommarlov (det känns bra att säga så för det är den känslan jag har inombords just nu, ni vet den känslan man hade på skolavslutningarna som liten). Från och med måndag ser fram emot att endast jobba en vanlig arbetsdag med ett jobb jag älskar och kollegor jag har galet kul tillsammans med. När jag kommer hem om kvällarna ska jag bada, vara i min trädgård, mysa med familj, käresta och vänner eller bara sitta en stund på en sten i skogen bland ett hav med vitsippor. Bra jobbat Frida, jag är stolt över dig!

25042018-261C575925042018-261C5812

Archive

Vår på väg?

29032018-261C5525

Denna vintern har varit lång, kall och på de flesta håll snörik. Nu börjar det synas i sociala medier att vi alla längtar efter våren – det är vårtecken, trotsande mot vintern, mer tid utomhus så fort solen kikar fram. Vi får hoppas våren kommer snart. Men även om det inte känns vår utomhus har jag den senaste veckan haft tre vårtecken. Förra helgen satt Nicklas och jag utomhus mot söderväggen och åt lunch, i min trädgård kikar vårlökar upp och några perenner så som jättedaggkåpa och stjärnflocka har börjat spira. Kanske är våren påväg trots allt.

29032018-261C5528-2

Archive

Återvändande ljus

21022018-261C5291I Göteborg är det vårkänsla med värme och blommande snödroppar ena dagen. Nästa dag kallas man åter ned på jorden till snö och kalla havsvindar och påminnes om att det ännu endast är februari månad. Denna vecka är jag i Norge och här når snön mig högt upp på låren och kylan biter i mina bleka kinder. Men en sak bjuder dagarna numera på – ljus. Oj vad du är himla välkommen tillbaka ljuset, som jag längtat efter dig! Något spritter inom mig, jag tror det är livsglädjen som börjar vakna till liv efter vinterns mörka dagar. Det måste vara denna känsla träden känner inombords varje vårvinter när saven stiger och knoppsprickningen närmar sig.

21022018-261C5280

Archive

Längtan till fjällen

24122016-_D5B1408

Jag jobbar för att ha råd till mina studier i Norge. Jag kämpar med mina studier för att ta min examen nästa vår. Både jobb och studier är så himla roligt men ibland tryter energin lite väl. Nu har jag bokat in tre veckor i vinter i Härjedalen tillsammans med min familj. Tre veckor med skidåkning och återhämtning. En vecka ska få bli intensivt studerande och skrivande av mitt examensarbete men två veckor ska jag bara njuta av friheten i ett vintrigt fjällandskap. Det blir en knaper tid ekonomiskt när jag kommer hem men det får det vara värt. Som jag längtar dit, till underbara Härjedalen. Den platsen ligger mig så varmt om hjärtat.

24122016-_D5B1298

Archive

Vykort

05072017-261C1074Då och då när jag kommer hem från jobbet finner jag handskrivna vykort från min vän Emma och hennes katt Knut i brevlådan. Hon lyckas alltid pricka in dagar då jag känner mig lite extra trött och nedstämd. Handskrivna brev där någon visar att man tänkt på mig – det finns få saker som gör mig så glad och varm inombords. Tack snälla underbara Emma, och Knut förstås.