Archive

Kärlek från både datorn, vänner och familj

261C6052

På lördagskvällen, samma kväll som jag kom hem från min examen i Norge, tre dagar efter att jag lämnat in mitt examensarbete, gav min dators hårddisk upp hoppet om livet. Vilken tur att jag hann lämna in examensarbetet, att min dator kämpade in i det sista. Fina dator, vi klarade det men jag förstår att du blev trött. Och vilken tur att jag har min kära underbara far som någon vecka senare kunde rädda alla mina filer och hjälpa mig att byta ut hårddisken. Nu lever min dator igen och ska så förhoppningsvis göra en tid till. Jag kommer inte att byta ut dig, kära dator, jag lovar. Samma dag som jag kom hem från Norge hade Nicklas ordnat en picknickkorg till honom och mig som vi sedan åt på en mysig plats i skogen. Han gav mig även en blombukett och en egengjord present. Korgen och maten på bilderna fick jag av min kollega Carita måndagen efter jag avslutat min utbildning i Norge. Hon ville bjuda mig på lunch för att fira min examen och kom då med denna fantastiska korg. Riktiga tygservetter med vikning för besticken. Vårblommor från hennes trädgård i en liten vas (som jag sedan tog med hem och hade bredvid sängen). Trerättersmeny. Till förrätt hade hon gjort fröknäckebröd och till det kirskålspesto. Till huvudrätt hade hon bakat pizza med potatis, lök och kronärtskocka och så en himla god sallad med fetaost till. Och till sist desserten – lemon posset, en dessert hon fått smak på under en resa i Skottland. Asså Carita – att bli bjuden på lunch och slippa laga mat det första man gör när man kommer hem efter en tuff skolvecka i Norge uppskattas så men att du dessutom lagt så mycket kärlek och omtanke i lunchen till mig, jag blev så rörd och blir det även nu när jag tänker tillbaka på det. Och Nicklas, att få landa en stund i skogens lugn och tystnad tillsammans med dig efter dessa två kämpiga studieår, det var precis vad jag behövde. Jag har så fina människor omkring mig, tack från hela mitt hjärta till er. Och tack till alla er som gratulerat mig till min examen både här på Septemberbacken och på Instagram.

261C6056261C6057261C6060

Även min kollega Josua fick en lemon posset. Han var så söt när han satt där med sin sirliga blommiga lilla porslinskopp iklädd sina leriga arbetskläder och med sitt busiga röda skägg att jag var tvungen att ta en bild. Härliga kontraster.

Archive

Mitt examensarbete, del 2

30052013-30052013-_MG_2605

För en tid sedan började jag och berätta om den utbildning jag läser i Norge och tog mitt examensarbete som ett exempel – ni kan läsa inlägget här. Jag berättade då om hur man inhämtar en gammal trädgårds historia och gör fältinventeringar. Utöver den fältinventering jag beskrev kan man även finna spår i marken genom t.ex. användning av markradar (georadar), utgrävning i små hål eller smala schakt på strategiska ställen samt analys av jordprover, pollen och andra växtlämningar. Har man tur kan man vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning finna lager i jorden efter dammar, grusgångar eller kanske rabatter – på så vis kan man få veta ganska precist hur trädgården en gång sett ut. I mitt examensarbete har jag dock inte kunnat göra några av dessa metoder.

Restaurera, rekonstruera eller förvalta?
När jag hade samlat in så mycket källmaterial jag kunde finna i form av målningar, fotografier, växtbeställningar, dagboksanteckningar, intervjuer mm. och fått trädgårdens historia på plats, till viss del med hjälp av en jämförelse med andra samtida trädgårdar runtom i bygden och Europa, var det dags att göra något med denna kunskap. Ska trädgården endast förvaltas på ett sätt så att de historiska spåren inte förstörs, snarare framhävs? Eller ska trädgården tillbakaföras till en viss tidsperiod? Kanske finns det historiska spår kvar som kan restaureras. Andra delar av trädgården behöver kanske rekonstrueras och återskapas helt på nytt. I vårt examensarbete ingick det att vi skulle föreslå en restaureringsstrategi för hela eller en del utav trädgården.

24102017-261C2875

Vilken tidsepok ska man tillbakaföra till?
Eftersom jag skulle föreslå en restaureringsstrategi fick jag fundera på vilken eller vilka tidsperioder i trädgårdens historia man skulle kunna tillbakaföra till – det är inte säkert att man ska tillbakaföra till den äldsta/ursprungliga trädgården. Kanske väljer man den period man har mest dokumentation kring trädgårdens utformning från. Kanske har platsen en tidpunkt som varit viktigare än andra av olika anledningar. Vid Hovdala slott som jag gjort mitt examensarbete om kommer man t.ex. inte att kunna få tillbaka vatten i vallgravar, kanaler och dammar p.g.a. de sjösänkningar som gjorts vilket var en viktig del utav renässansträdgården vid slottet, så det fann jag som ett av argumenten för att istället lyfta fram de olika epokerna i trädgården – hur ägarna förändrat trädgården genom åren kan även det vara värt att lyfta fram. Utifrån trädgårdens historia, hur trädgården ser ut och används idag samt trädgårdens värden tog jag sedan fram en plan för restaurering/rekonstruktion av en del av trädgården vid Hovdala. Vill man endast förvalta, eller efter en tillbakaföring av trädgården, tas en skötselplan/vårdplan fram.

13092017-261C1789

Gamla hantverkstekniker kontra moderna lösningar?
I min restaureringsstrategi fick jag även fundera över materialval och metoder. Om man ska restaurera en trädgård från slutet av 1800-talet känns det mest logiskt att använda material och tekniker som man hade att tillgå på den tiden. Men ibland kan t.ex. kostnader göra att man gör en kompromiss. Kanske har man inte tid att varje år kantskära gräskanterna i trädgården utan då kan man istället sätta en diskret plåtkant mellan gräset och grusgången som knappt syns men intrycket av raka kanter kvarstår. Kanske kan man inte få tag i det material man skulle vilja ha tag i – då får man hitta något liknande, antingen ett annat material från samma tid eller ett nyare material som ger samma uttryck. Förr transporterade man sällan material långa sträckor så som vi gör idag så hur man använde det material som fanns i trakten finner jag otroligt spännande. Vid Hovdala är det mycket sten i markerna så trädgården består utav stenbroar, stenmurar, stentrappor mm. Växterna är inte särskilt exotiska – man har mestadels använt inhemska lövträd och buskarna är även de vanliga så som t.ex. fläder, syren, hassel, måbär, benved och kornell.

Hur får man tag i materialet?
I mitt examensarbete fick jag även fundera kring var man kan få tag i materialet till en eventuell restaurering av trädgården. Finns det gamla växter kvar i trädgården som man kan föröka upp till fler plantor? Var kan jag köpa upp nytt växtmaterial av gamla sorter? Finns det sten i eller kring trädgården som kan användas för att renovera murar och trappor? Om jag ska köpa in sten – finns det något stenbrott kvar i närheten?

05122017-261C3499

Antikvarisk skötsel
I vårt examensarbete ingick det även att vi skulle ta fram en skötselplan för den trädgård eller del av trädgård vi valt. Idag har vi massvis med maskiner som kan göra tre människors arbete på en tredjedel av tiden, men kan val av skötselmetod påverka trädgårdens uttryck? I fallet med Hovdala som är en offentlig trädgård skulle det ge ett mervärde, ett upplevelsevärde, att slå gräsmattorna med lie eller slåtterbalk efter häst än med gräsklippare. Det skulle kanske ta lite längre tid men besökarna får känna historien och samtidigt gynnas den biologisk mångfalden i gräsmattorna. Under ett studiebesök vid Gunnebo slott i höstas funderade vi på om en gräsmatta på 1700-talet såg lika dan ut som den gör idag. Antagligen inte. Dels anlades den genom sådd av andra arter än vad det är i gräsfröblandningar idag eller rullades ut med grässvål man hämtat från fårhagar. Och för det andra blir det en annan flora, en mer artrik, i gräsmattan som slås med lie jämfört med gräsklippare; därigenom ett annat uttryck. Så vad vi väljer för skötselmetoder påverkar även det trädgårdens utryck och känsla. Men även här ställs kostnad, nytta och värden mot varandra.

Varför ska man bevara det gamla, ska man inte följa med tiden?
Den frågan pratade vi om i klassen igår och det är en bra fråga. Det vi idag kallar historia har ju en gång varit det moderna och nyaste trenden. Det vi skapar idag efter dagens stilideal kommer en dag även det bli historia. Samtidigt är de flesta av trenderna endast gamla influenser som kommer åter. För mig är det viktigt att bevara en plats historia för att kunna förstå platsen, människorna som en gång bodde där och varför det ser ut som det gör, varför man gjorde som man gjorde. På så vis sätts allt i ett större sammanhang, man blir en del av historien och man förstår varför vi är där vi är idag. Hur ser ni på det?

All denna kunskap om hur man kan tänka vid arbete med gamla parker och trädgårdar går att applicera på stora som små trädgårdar, privata som offentliga. Så om ni har en gammal trädgård, kanske uppvuxen och full med gamla växter och träd, då besitter ni en skatt – var rädda om den och vårda den ömt.

24102017-261C2834

Archive

Min nya arbetsplats

29032018-261C5514Nu ska jag berätta för er vad det är för nytt jobb jag börjat på. Varje gång jag tackar ja till ett ”inomhusarbete” på grund av min enorma nyfikenhet och glädje för det jag gör brukar det bara ta något år innan jag åter igen längtar ut utomhus. Mina händer skriker efter att få bli fulla med valkar och ständigt jordiga, min kropp efter frisk luft och fysisk trötthet, mitt sinne efter att få ha naturen närmre – det är så jag mår bäst och det finns nog en anledning till att jag valt mitt yrke. Jag var trädgårdslärare 1,5 år, sedan behövde jag ut och arbeta praktiskt i trädgårdsbranschen. Sedan blev jag miljöutredare för pedagogiska skolträdgårdar i Göteborg 1 år, och nu behöver jag ut och arbeta praktiskt i trädgårdsbranschen igen. En dag ska jag nog finna en lagom mix av de båda. Det företag jag nu börjat hos heter Timotej Trädgård och har sitt säte utanför Svenshögen i södra Bohuslän. Det är ett litet företag, ett alldeles lagom stort, med en underbar, omtänksam, driven och kunnig ägare – Bianca. Företaget hjälper privatpersoner med allt från planering och anläggning till skötsel av deras trädgårdar. Vi har galet kul på jobbet, även om det varit kallt denna vecka och känseln i fingrarna stundvis knapp. Detta kommer allt bli ett fint år. Några veckor har jag nu arbetar med Timotej och det har endast varit beskärningsjobb, mestadels fruktträd. När man går hem från en arbetsdag högt uppe i några fruktträd känner man sig rätt mätt på beskärning. Man åker hem och sover och dagen efter är de nya beskärningsjobben lika roliga som fösta beskärningsjobbet efter en lång vinter; det är märkligt men antagligen ett tecken på att man trivs med det man gör.

Archive

Mitt examensarbete, del 1

17022018-261C5149

Många av er frågar mig vad det egentligen är jag studerar i Norge och vad mitt examensarbete handlar om. På första frågan brukar jag svara ungefär ”lite som byggnadsvård fast inom trädgård, dvs hur man vårdar det gröna kulturarvet i form av gamla trädgårdar och parker på bästa sätt”. Detta säger kanske inte alla så mycket så därför tänkte jag göra några inlägg om detta med mitt examensarbete om exempel. Mitt examensarbete handlar om trädgården vid Hovdala slott som ni ser på bilden ovan. Hovdala ligger utanför Hässleholm i Skåne och byggdes år 1511. När man ska sköta en sådan gammal trädgård eller funderar på att återskapa trädgården så som den sett ut en gång i tiden (för de flesta av dessa gamla trädgårdar är idag endast gräsmatta med några väldigt gamla träd på) krävs det lite mer av förvaltaren och ägaren. Det är just denna kunskap jag inhämtar i Norge – vad ska vi göra med dessa gamla miljöer och växter egentligen?

17022018-261C5167

Gamla byggnader har vi varit hyfsat duktiga på att ta hand om men när det gäller miljön utanför byggnaderna är det värre. De flesta gamla byggnader har en gång haft en välskött trädgård eller park men då dessa ytor är uppbyggda av ett levande material förfaller de och växer igen fort när man slutar sköta dem. Resterna av den gamla trädgården vid Hovdala slott har blivit väl förvaltad utifrån en framtagen vårdplan men nu ville jag kika på hur trädgården förändrats från 1511 till idag, om det skulle gå att restaurera trädgården och i sådant fall hur. Det är mycket att tänka på om man vill restaurera en trädgård men vi börjar från början…

17022018-261C516417022018-261C5258

Det första jag gjorde och som jag tillbringat tid till hela sommaren och hösten var att inventera trädgården. Med papper, penna och måttband i handen gav jag mig ut i fält för att se vilka historiska spår jag kunde finna. Broar, murar, fruktträd, planteringar, grusgångar, gamla träd, hamlade träd, träd märkligt beskurna eller planterade i konstiga formationer, gropar och strukturer i terrängen osv. Jag inventerade även vilka växter jag fann i trädgården – därav är det bra att låta inventeringen ta en hel växtsäsong. Allt jag fann ritade jag sedan in på en karta över trädgården.

17022018-261C517917022018-261C5099

Parallellt med fältinventeringen letade jag material om hur trädgården en gång sett ut. Jag  kikade bland materialet de arbetande vid slottet hade, besökte hembygdsmuseet och riksarkivet, mailade kungliga biblioteket, danska kungliga biblioteket, regionmuseet, flygfotografer med många fler, sökte i digitala bildarkiv osv… ja jag letade över allt där jag kunde tänka mig att material om Hovdalas trädgård kunde finnas. Jag letade efter inventarieförteckningar, kartor, fotografier, växtlistor, dagboksanteckningar osv. Efter ett tag satt jag med en hel del material. Före 1700-talet har jag endast några dagboksanteckningar om trädgården men 1734 gjordes en inventeringskarta över godset och i slutet av 1700-talet även en plan över en barockträdgård. Barockträdgården blev dock aldrig anlagd vilket var tur, idag har vi då istället en stomme från en renässansträdgård. Från 1800-talet fanns det både enklare kartor där trädgården syntes, växtbeställningar, målningar, teckningar och gravyrer. Från slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal fanns det en del fotografier, där bland även flygfotografier över trädgården.

17022018-261C5181

Med hjälp av detta material, kunskap om hur stilhistorien generellt ändrats i Europa genom århundraden, händelser i ägarnas liv och samhället i stort kan vi ta reda på en hel del om hur trädgården vid Hovdala förmodligen sett ut och förändrats från 1511. Här är några bilder på hur trädgården och slottet ser ut idag och till sist några exempel på hur man kan para ihop dagens trädgård med ett gammalt fotografi. Det är som ett detektivarbete där man inte alltid lyckas få fram svaret.

17022018-261C506520122017-1918 (v göinge hembygdsföbund, Herman Piil)

Svartvitt fotografi av Herman Piil, 1918. Längst bak i bilden syns slottet med sin veranda. Framför slottet syns runda rabatter planterade med annueller, slingrande gångar och formklippta buskar.

17022018-261C510801042017-sommaren 1918

Fotografi ur boken Hovdala slott av Ewa Kewenter och Ralf Turander. Fotografiet är taget sommaren 1918. Bortanför slottets veranda ser vi parkens slingrande gångar, klippta häckar, planteringar och grupper av buskar. Grusgången från verandan till trädgården är kantad av rabatter med annueller och stora vita snäckskal.

17022018-261C508107102008-Ehrenborgs bilder (375)

Dagens fotografi är tagen ur en lite annan vinkel än det svartvita fotografiet. Över diket har vackra broar funnits. Fotot är från ca 1920.

17022018-261C521119022018-VGH Orangeriet som det såg ut då vi flyttade ner till Hovdala 191719022018-VGH Orangeriet som Pappa lät restaurera 1917 - 1918. Utanför orangeriet sitter Casimir, Gösta, Eva och Elsa

Orangeriet idag. Svartvita fotografier är från Västra Göinge hembygdsförening. På bilderna ser vi hur orangeriet en tid fick förfalla fullständigt och hur ägarna sedan lät restaurera det åren 1917-1918.

Archive

Dags att gå vidare igen

22012018-261C4728

Igår arbetade jag min sista dag på miljöförvaltningen som vikarierande projektledare för uppdraget Pedagogiska odlingsträdgårdar. Vilket otroligt lärorikt och roligt år det har varit och så många trevliga, kunniga och professionella kollegor jag har fått arbeta tillsammans med. Det var inget lätt beslut att tacka nej till en fortsatt projektanställning men nu ser jag fram emot det våren har att bjuda på. Nya äventyr och nya utmaningar, en examen och så ska jag skaffa bil (!!!). Ja massvis av saker kommer att hända i vår och jag kommer att berätta mer här efterhand.

Archive

Julkort

Julfest med Timotej 2017Av olika anledningar har jag valt att avsluta min tjänst med skolträdgårdar vid miljöförvaltningen i Göteborg den sista januari. I februari ska jag avsluta mitt examensarbete och knyta ihop säcken med studierna i Norge för att sedan ta examen i april. Men i mars ser jag fram emot att bland annat börja arbeta tillsammans med Timotej Trädgård. Mer om det ska jag berätta för er längre fram i vårvinter, men jag vill himla gärna visa er detta underbara julkort jag fick från Timotej i veckan. Med i målningen är de fem som arbetar i företaget idag, fem med Biancas svarta fyrbenta vän till höger i målningen. Målningen har Liv Oom i teamet gjort (Facebook: Loomin, Instagram: @livoomphotography). Så fin målning Liv, jag fylls av lycka inombords. Och tack Timotej, jag ser verkligen fram emot att få arbeta tillsammans med er nästa år.

Archive

Grodda ärtskott

08092017-261C1774

I augusti varje år är det kulturkalas i Göteborg. Under Göteborgs kulturkalas fem dagar fylls staden med kultur för alla åldrar och smaker, allt helt gratis. Det är opera, konst, musik, karneval, gatuteater, slöjd, teater, litteratur och film. Mitt arbete med pedagogiska odlingsträdgårdar var i år med på ett litet hörn genom att barn – stora som små – fick komma och grodda ärtskott med oss i mjölkkartonger eller egenvikta krukor av tidningspapper. Antalet besökande på kulturkalaset är många så jag målade en självinstruerande illustration över hur man groddar ärtskott. Denna kunde de äldre barnen följa på egen hand emedan vi kunde hjälpa de yngre. Vi hade några dagar tidigare sått ärtor så att barnen under kulturkalaset kunde se hur ärtorna såg ut i olika växtstadier, ovan och under jord. De fick även smaka på de förgroddade plantorna.

08092017-261C1772 08092017-261C1777

Archive

Ärliga grönsaker och rotfrukter

21072017-261C1430På bilden ovan är två gurkor – en slanggurka från min köksträdgård och en citrongurka från mina föräldrars växthus. Ibland tänker jag på hur fel jag tycker att det är att de gurkor vi köper i matbutiken ska vara så raka som möjligt samt ha minsta möjliga kärnhus. Zucchinin ska alla vara av en viss längd. Potatisen, med undantag nypotatisen, ska vara fri från jord. Morötterna får inte vara allt för krokiga och definitivt inte ha två ”ben”. Krav från EU men också kvalitetskrav från odlingsbranschen och grönsaksodlarna själva. Jag har all respekt för detta – inplastade gurkor håller längre vilket minskar matsvinnet och inplastningsutrustningen kan inte hantera krokiga gurkor. Raka gurkor är även lättare att transportera. Men är det verkligen rätt väg att gå? Kan vi inte minska matsvinnet på annat vis och måste min soptunna bli full med plast varje gång jag handlat och packat upp maten ur förpackningarna? Måste en perfekt gurka vara 30–35 cm lång, väga 450 gram och vara mörkgrön, fast och rak? Jag ska dock poängtera att de grödor som inte uppfyller kraven inte kastas; de levereras istället till restauranger, säljs på torget, blir till barnmat eller inlagd mat mm. Sist jag var och handlade i matbutiken såg jag tomater i alla dess färger och former, det tyckte man var lite trevligt och dekorativt – jag önskar mer av denna mångfald. Visa de som inte har möjligheten eller intresset av att odla sina egna morötter att morötterna kan ha alla dess former, finns i flera kulörter och har en vacker ätbar blast. Jag slutar aldrig att förvånas över de samtal man då och då hör på bussen påväg hem från jobbet då någon funderar kring var på växten potatisarna växer eller uttrycker stor förundran över att det finns lila morötter och gul squash. Vi kan väl åtminstone visa den yngre generationen hur verklighetens grönsaker och rotfrukter ser ut – även dessa grödor har variation och skönhetsfel (karaktär och något unikt), precis som oss människor. Tomaterna på kvist är densamma som de i plastasken. Detta är bara mina tankar och funderingar.

Archive

Kultursorter och mjöl

12072017-261C1368

Mina föräldrars granne PerOla, han är en av mina idoler. Han tog över gården från sina morföräldrar tidigt i livet. Idag har han kor, ekologisk grönsaksodling och odlar gamla spannmålssorter vilka benämns kultursorter. Han maler eget mjöl, bakar surdegsbröd och mjölksyrar grönsaker. I helgen var jag hemma i Skåne och traskade över till PerOla. Vi kikade på grönsaksodlingarna på friland och i växthuset, han visade mig sin nya större mjölkvarn och bjöd sedan på hembakat bröd, egengjord flädersaft och havtornsmarmelad. Plötsligt tog han fram sin gamla mjölkvarn och sade att han hade funderat på om någon kunde få användning utav den nu när han hade en ny. Hans tankar föll på mig. Underbara PerOla! Jag blir så galet lycklig! Tack snälla rara du. Med mig hem på tåget i söndags kånkade jag stolt min mjölkvarn och sädeskorn som väntade på att få malas. Hur många 23-åringar känner ni som maler sitt egna mjöl av gamla kultursorter? Nu vet ni en. Lyckliga jag!

10072017-261C1342

PerOla, rätta mig gärna eller komplettera med din enorma kunskap, för nu ska jag försöka berätta lite kort om kultursorter, vilket är en rätt ny kunskap för mig. Det var PerOla och min mor som fick upp mina ögon för det och så spännande det är! Kultursorter är som sagt spannmålssorter som odlats från tusentals år tillbaka och fram till mitten av 1900-talet. Efter det har vi börjat med växtförädling där bland annat stråförkortningsmedel började användas. Man ville ha större ax och mindre stån. Kultursorterna är oftast markant mer högväxande än våra moderna sorters spannmål. Som jag har förstått det är detta för och nackdelar. Förr hade vi användning även för stråt till t.ex. i djurhållningen, i byggnader, som fyllning i madrasser och träskor, inom vävning och slöjd. Nackdelen var när det kom slagregn och säden lade sig ned. De moderna sorterna med stråförkortningsmedel kan man pressa hårdare utan att de sticker iväg i höjden och man får mer ax än strå. Forskning har dock visat att de moderna sorternas korta strå, i motsats till de äldre sorternas mycket långa strå, genererar fler sjukdomar i kornet då smittspridarna har kortare väg att vandra till kornen. Kultursorterna är motståndskraftiga mot sjukdomar, konkurrerar bra mot ogräs, behöver inte konstgödsel eller bekämpningsmedel, men uppvisar stor variation i avkastning.

Det har visat sig att kultursorterna har fina egenskaper som gått förlorade i den växtförädling som skett under senare delen av 1900-talet. Äldre sorter anpassar sig nämligen till de lokala odlingsförhållandena och grödan får unika lokala kvaliteter genom odlarens medvetna selektion av frön från skörd till utsäde över ett antal år. Nya kultursorter uppstår alltså ur de gamla. Man forskar en del på näringsinnehållet i kultursorterna kontra de moderna sorterna. Det verkar som om vi sönderförädlat våra moderna sorter och tappat många nyttiga ämnen men som är bevarade i våra kultursorter. Kultursorterna har viskat sig bland annat vara mycket innehållsrika på mineraler, spårämnen och smakämnen. Att baka bröd enbart på de gamla sorterna upplever jag dock lite svårare; det är precis som om de inte innehåller lika mycket gluten som håller samman degen och gör bröden sådär saftigt goda. Och det där med att det inte är bra att äta mjöl – jag tror att mycket av spannmålsallergierna idag beror på det ensidiga intaget av vitt vetemjöl. Jag tror att det handlar om vad för mjöl man använder och att man blandar många olika sorters mjöl. Jag tror på fullkorn, då använder man hela kornet (fröskal, frövita och grodd), inte separata delar, och ekologiskt odlat. Jag har hört att fröskalet, det grova yttre lagret på kärnan, innehåller 50-80% av kornets mineraler. Förstå hur dumt det är att inte äta det.

10072017-261C1305

Föreningen Allkorn är en ideell förening som genom odling arbetar för att bevara och utveckla en mångfald av lokalt anpassade stråsädessorter, främja förädling och försäljning av produkter från dessa sorter samt öka konsumenternas intresse för ekologiskt odlade kultursorter. Kika in där om ni vill veta mer.

Archive

Ett flor av rosor

30062017-261C1054-2

Underbara rostider. I skiftet juni juli blommar de som vackrast. Dessa bilder är tagna vid Trädgårdsföreningens rosarium i centrala Göteborg. Passa på att ta ett besök där om ni har vägarna förbi. Såhär års njuter jag av dessa taggiga skönheter som jag om våren svär över när de ska beskäras. Plötsligt är allt förlåtet och rosen och jag är vänner igen.

30062017-261C1051 30062017-261C1049-230062017-261C1041