Archive

Vårtecken från Norge

IMG_2491 IMG_2493Nu är jag åter i Norge för en ny veckas studier av Historiske grøntanlegg. Jag tar en paus i studerandet och går på en promenad längs med Mjøsa. Nu har våren nått även till Norge. Smältvatten från bergen rinner ned i dalen med ett porlande ljud. Fåglarna kvittrar och solen värmer. Vid mina fötter är marken fylld med tussilago (Tussilago farfara) och blåsippor (Anemone hepatica).

Archive

Nytt jobb, nya utmaningar

16032017-_MG_4172Plötsligt försvann jag ett tag men nu är jag tillbaka, med ett nytt arbete, åtminstone för ett år. För tre veckor sedan började jag arbeta på miljöförvaltningen för Göteborgs Stad. Det hade blivit ett vikariat ledigt där då en kvinna som arbetade med pedagogiska odlingsträdgårdar skulle gå på mammaledighet.

När jag läste min trädgårdsmästarutbildning vid Gunnebo slott för några år sedan arbetade min lärare i kursen trädgård och hälsa även på miljöförvaltningen med att på uppdrag av Göteborgs Stad starta upp ett projekt som gick ut på att göra skolgårdarna i Göteborg grönare. Det började som ett projekt och idag är det en permanent del av miljöförvaltningens uppdrag. I höstas lämnade Emma, min gamla lärare, tjänsten och två andra tog vid. Vad handlar pedagogiska odlingsträdgårdar om? Jo, varje år får grundskolor i Göteborg ansöka om att få delta i detta projekt. 4-5 nya skolor väljs ut och under ett år får de stöttning från miljöförvaltningen med att starta upp odlingar på skolgården och främja utomhuspedagogik. De får det de behöver för ekologisk odling av grönsaker och annueller i pallkragar, perenner till en fjärilsrabatt för biologisk mångfald, bärbuskar och fruktträd, blomsterlökar och utomhusklassrum. Pedagogerna får gå odlingskurs bestående av fyra träffar och alla skolor som någon gång varit en del av detta projekt är välkomna till inspirerande och förhoppningsvis givande seminarium två gånger om året. Efter året under samarbete med miljöförvaltningen är tanken att skolorna ska klara av att driva skolträdgårdarna vidare på egen hand. Det bygger på att odlingsträdgårdarna blir en naturlig del av undervisningen och att pedagogerna känner att de får tid och stöd från skolledningen. Såklart krävs det även ett stort intresse, engagemang och nyfikenhet från pedagogernas sida – men det saknas det inte.

Det är en fantastisk satsning av Göteborgs Stad och de som arbetat med uppdraget har verkligen gjort ett bra arbete. Att få ta vid ett år och fortsätta utveckla uppdraget är otroligt roligt (även om det är lite ovant med en mer administrativ roll igen). Jag hoppas att vi ska kunna få till ett bra nätverk för de skolor som arbetar eller vill arbeta med skolträdgårdar. Jag skulle även vilja få till ett utbyte mellan skolorna och seniorer och trädgårdsskolor – möten mellan olika generationer, kunskapsutbyte och mer gränsöverskridande. Jag tror verkligen på mer utomhuspedagogik, i hela grundskolan. Lärare har berättat om hur elever som inte kommer till sin rätta i klassrummet helt plötsligt träder fram när de har lektion utomhus. Är det inte fantastiskt?!? Jag kan bara se till mig själv – jag är verkligen ingen teoretiker, har fått känna mig dum många gånger i skolan när jag inte kunnat ta in det som läraren sagt eller det som stått i böckerna, men när jag fått se det i verkligheten eller fått använda alla mina sinnen för att lära mig något, då har det gått så mycket bättre och en bättre känsla inom mig har infunnit sig. Att arbeta med växter i undervisningen kan kräva en del planering inför lektionerna men jag tror att man har igen det i längden. Om inte annat är det vår skyldighet att låta våra barn få med sig lite grundkunskap, respekt och förståelse om och för djur, natur, biologisk mångfald och hållbarhet, att låta de få använda alla sina sinnen, öppna dörrar för dem till nya världar och ge dem en giftfri, inspirerande och kreativ miljö. Sedan är ju en av mina högsta önskningar… att varje barn ska, åtminstone en gång i sitt liv, få gräva upp sin egenodlade potatis, få leta efter de fantastiska knölarna i jordens mylla och sedan laga goda kokta, ugnsrostade eller mosade potatisar. Så nu kör vi – fler gröna miljöer åt folket, inte minst våra kommande generationer!

Archive

Familjeporträtt

20022017-Anita(stor)-4

Ibland får jag så otroligt härliga beställningar på illustrationer och målningar, mest glad blir jag när det gäller de av barnslig karaktär. Innan jul fick jag en önskan om ett familjeporträtt. Beställaren skickade över bilder på familjens medlemmar och en kort beskrivning av samtliga. De hade precis köpt en gård på landsbygden och ville nu ha en av mina illustrationer. Så himla rolig beställning! Tack för att jag fick göra den och det värmer så inombords när ens målningar får ett nytt hem och skänker andra glädje! Här är resultatet. Nu vet ju inte ni vem denna familj är och deras personliga drag men jag hoppas ni finner nöje av bilden lik väl. Största utmaningen var nog att måla en kinesisk nakenhund – hur ofta gör man det?!? Oj vad kul det var! På sista bilden ser ni mitt resultat.

20022017-Anita(stor)-820022017-Anita(stor)-920022017-Anita(stor)-520022017-Anita(stor)-320022017-Anita(stor)-2 20022017-Anita(stor)-6

Archive

Hemma

22012017-_D5B3717

Nu har jag kommit hem igen efter några intensiva men ack så fantastiska utbildningsdagar i Tyskland. Sista delen av den orangörsutbildning om orangerier och orangeriväxter jag gått via Gunnebo slott och trädgårdar är nu avklarad. Det kändes nästan lite sorgligt att skiljas från alla er i branschen som varit med på utbildningen, även om vi vet var vi har varandra. Jag vet inte riktigt om jag vågar kalla mig för orangör ännu, inte minst efter att ha träffat så många yrkesskickliga trädgårdsmästare på mästarnivå i Tyskland, men så otroligt mycket jag har lärt mig. Det har verkligen varit en ynnest att få gå denna utbildning och förkovra sig i odlandet av exotiska växter genom historien. På bilden nedan kan ni som vill läsa på mitt kursintyg vad utbildningen i kort form innehöll. Bilder från alla slott och orangerier vi besökt i Tyskland kommer allt efter som jag går igenom bilderna – många bilder blev det; drygt 1500 stycken. Nu kliar det i fingrarna att ta sig an för vårt land exotiska växter och hade jag ägt mitt egna hus och tomt hade jag nog satt igång med ett orangeribygge på en gång. Stort tack Gunnebo slott och trädgårdarGöteborgs botaniska trädgårdTrädgårdsföreningenUppsala botaniska trädgård och alla utländska trädgårdsmästare för denna fantastiska utbildning.

22012017-_D5B3718-2

Archive

Orangörsutbildning – sista delen

11122016-_D5B0864

Nu åker jag till Tyskland några dagar. Flyga till Berlin ska jag göra – hjälp! Jag är så galet oberest utanför Sveriges gränser då ekonomin för utomlandsresor aldrig funnits i min familj. Istället kan jag stoltsera inom vårt egna land och stolt säga att vi bor i ett på många vis himla vackert land. Oj vad jag är tacksam för allt jag fått se och göra i Sverige under min uppväxt – tack mor och far. Men nu ska jag som sagt flyga till Berlin för att sedan resa vidare med buss genom Tyskland. Flyga har jag endast gjort ett fåtal gånger och jag blir lika nervös varje gång. Egentligen vet jag inte varför, jag har ju alltid kommit på rätt plan. Själva flygningen i sig är jag inte nervös för, bara att jag ska gå vilse på flygplatsen… men hur stort kan Landvetter eller Tegel vara egentligen. Nu är det sista delen av den orangörsutbildning jag gått under hösten och vintern. Första var vid Gunnebo slott, trädgårdsföreningen och Göteborgs botaniska trädgård. Andra delen var vid Uppsala botaniska trädgård och nu väntas sista delen som består av en studieresa till Tyskland. Under tre intensiva dagar ska vi besöka Schloss Oranienbaum, Palmensaal vid Schloss Wörlitz, Schloss Seehof och Grosssedlitz. Kameran har jag med mig så förbered er på massvis med bilder när jag kommer hem.

Passande till ämnet får ni några bilder tagna i palmhuset vid trädgårdsföreningen i Göteborg.

Archive

Mandelmanns trädgårdar på tv4

10062014-_mg_5924

Ni har väl inte missat att vi ska få följa med Mandelmanns trädgårdar via tv4?!? Så fint att Gustav och Marie vill dela med sig utav allt de gör på deras gård Djupadal på Österlen i Skåne. Gustav och Marie lever självhushållande på Djupadal, bedriver ekologisk odling och trädgårdskök. En underbar trädgård ni bara måste besöka, gärna flera gånger om året om ni har möjlighet för att uppleva alla årstiderna. När jag gick min trädgårdsmästarutbildning hade jag den fina möjligheten att få ha praktik hos familjen Mandelmann. Några bilder från trädgården visade jag er här på Septemberbacken och vill ni se de igen finner ni dem här. Äntligen mer av hållbarhet och det gröna i tv!

Archive

Hjälp mångfalden i din trädgård – vi lever tillsammans

11062016-_mg_8628

Ibland är det bra om vi tänker lite extra på att hjälpa våra små vänner runt omkring oss – växter, djur insekter och mikroorganismer, svampar och lavar, ja även de som vi inte alltid ser men som lik väl är himla viktiga för våra ekosystem. Nedan kommer lite tips:

  • Om du rensar i trädgården – städa inte för noga. Lämna kvar löv t.ex. i rabatterna och under buskarna; där ger det inte trädgården ett ”stökigt” intryck och i gentjänst får du gratis organiskt material till jorden och finfina maskar och mikroorganismer som gynnar dina växter.
  • Om du fäller träd och sly – frakta inte bort allt. Gör en så kallad ”faunadepå”. Då samlar du ihop kvistar och grenar av olika storlekar och lägger i en hög, gärna på en halvöppen plats, t.ex. vid skogskanten eller en mer öppen del i skogen där solen kommer åt. Låt sedan denna hög ligga och snart kommer massvis med djur och insekter att flytta in. Lika så om du fäller träd är det bra att spara stubbar (höga och låga) och en och annan stock på marken. Svampar, lavar, insekter och djur trivs på dessa och de hjälper till med nedbrytningen som är en del av naturens egna kretslopp.
  • Klipp inte hela gräsmattan. Om du låter vissa delar av din gräsmatta få växa och istället slår den en gång per år blir det mindre arbete för dig, bättre för miljön men framför allt gynnar du den biologiska mångfalden. En ”äng” är inte bara vackert för ögat utan innehåller också ofantligt många fler arter än en vanlig gräsmatta vilket i sin tur även lockar fler insekter. Mer om ängar, anläggning och skötsel kan ni läsa om t.ex. här.
  • Gynna mångfalden i dina rabatter. Samtliga ovan nämnda förslag gynnar mångfalden i vår flora och fauna men även i dina rabatter kan du göra detta. När man ska planera en trädgård brukar man tänka ”få sorter och mer av varje istället för många sorter och lite av varje” – detta för att det ger trädgården ett mer harmoniskt intryck. Men för den biologiska mångfalden är det bra med variation i trädgården. T.ex. är olika arter av fjärilar, bin och andra pollinatörer skapta för att kunna hämta nektar från olika typer av blommor. En del har långa snablar, andra korta tungor eller äter med munnen. Vissa arter är kopplade till specifika växter, t.ex. inga brännässlor inga nässelfjärilar. Så varför inte göra rabatter i din trädgård med få arter och många av varje men flera rabatter med olika kombinationer i varje rabatt. Då får du både harmoniska rabatter och mångfald i trädgården.

03072016-_mg_9646

  • Spar tätare buskage. Småfåglar älskar att gömma sig i buskar och tätare buskage. Kanske har ni observerat att om ni har ett fågelbord med mat flyger fåglarna dit för att hämta lite mat och sedan flyger de snabbt bort till en buske i närheten och sitter där en stund innan de kommer tillbaka för att hämta mer mat.
  • Välj träd och buskar med frukter och bär. Plantera eller spar buskar och träd i din trädgård som får frukter, bär och frön som fåglarna kan få mumsa på. Rönn, ek, bok, hassel, gran, tall, fruktträd, aronia, hagtorn, havtorn, slån, syren och rosor med nypon är några exempel som fåglarna tycker om.
  • Ställ ut vattenbad. Precis som oss människor behöver även djuren och insekterna vatten för bad och släcka törst. Ställ ut små vattenbad i trädgården.
  • Gör insektshotell. På bilderna längst ned i detta inlägg ser du en variant av ett insektshotell som jag fann på min skola i Norge. Det finns många fina varianter på sådana, kika på internet så får du massvis med inspiration. Men det finaste med det är att man använder det som finns runt omkring oss i naturen, skapar något nytt utav det (gärna tillsammans med barn i alla åldrar, från 0 år till hundraåringarna i sina bästa dagar) för att skapa ett hem åt massvis av insekter som man sedan kan gå och kika på och som i gentjänst pollinerar och gynnar på olika vis dina växter i trädgården. Hur du gör ett insekthotell finns det många beskrivningar på på internet men principen är att samla material så som pinnar, bark, kottar, stenar, blompinnar/bambukäppar, gräs mm och packa ihop i någon form av ram vilken kan vara t.ex. en lastpall som på bilden, lerkruka, äppellåda eller varför inte snickra ett litet hus.
  • Skaffa en kompost. I en kompost trivs massvis av djur, insekter och mikroorganismer och dessa följer även med kompostjorden ut i dina rabatter när du jordförbättrar och fortsätter att hjälpa dig och dina växter där.

Så ut i trädgårdarna nu och hjälp naturen och upptäck allt det fantastiska som den bjuder in oss till. Vi delar alla på jorden och utan flora och fauna har vi människor inte särskilt mycket att leva utav. Djur och natur är våra bästa vänner och bästa vänner tar hand om varandra. Tjänster och gentjänster. Vi lever tillsammans – du, Grålle gråsugga, Dagge daggmask, Tvigge tvestjärt och Mulle mullvad, nattvioler, brännässlor, ekar, kantareller och renlav. Kanske har ni fler tips på hur vi kan hjälpa den biologiska mångfalden på enkla vis – skriv himla gärna och berätta!

14092016-_mg_952316122016-_d5b0925

Archive

Julmarknad och NRK radio på Vea fagskole

01122016-_mg_0255

Idag fick vi avsluta undervisningen en halvtimme tidigare för att gå bort till julmarknaden som anordnas på Vea – Statens fagskole for gartnere og blomsterdekoratører – den skola i Norge som jag studerar Historiske grøntanlegg på. Första december och julmarknad. Bitande kyla och större delen av dagen har snö stilla fallit till marken. På julmarknaden stod skolans elever och sålde kransar och andra juldekorationer, julstjärnor odlade på skolan, must gjord på frukt och bär från skolan mm. Vilken himla fin och stämningsfull liten julmarknad.

01122016-_mg_0262

Under hela eftermiddagen har NRK sänt radio på skolan. I slutet av dagen fick även några från min klass, och där bland jag, vara med i sändningen. Ett kort inslag där det mest exotiska valdes ut (av reportern som var svensk!) – min klasskamrat Jan som arbetar på Slottsgartneriet i Oslo samt mig, svensken. Vill ni lyssna må ni in och leta lite på Radio NRK Hedmark og Oppland. Leta dig fram till Ettermiddag i Hedmark og Oppland sändningen 15.05-16.00 och lyssna på Madeleine på julemarknad på Vea. Här är lite bilder från julmarknaden och blomsterdekoratörernas underbara arbeten.

Archive

Restaurering av trädgård i Tangen uppmärksammas

04112016-_mg_9837

Förra utbildningsträffen vi hade här i Norge kom lokaltidningen Stangeavisa förbi oss när vi arbetade med att mäta upp och inventera en trädgård tidigare tillhörande den norska författarinnan Ingeborg Refling Hagen. En yngre man ställde några frågor och tog några bilder på oss emedan vi arbetade. Stackarn, det blev inget långt besök hos oss för honom då han var alldeles för dåligt klädd och frös till tusen. Det var förvisso en ovanligt kall dag, en sådan där dag när kylan tränger in i märgen och det inte spelar någon roll vad du har på dig – vi alla var ordentligt nedkylda. I måndags när jag kikade på Stangeavisas hemsida låg artikeln om oss på förstasidan (och gör så fortfarande) men man behövde vara abonnent för att få tillgång till den. Jag mailade redaktionen och igår fick jag artikeln som pdf. Äntligen uppmärksammas ett arbete med en restaurering av en trädgård! Mer av det så att fler gröna kulturarv kan bevaras! Lite synd att det inte skrevs något om den utbildning vi går, vi vill ha fler som får denna kompetens och förståelse för ämnet, men man kan inte få allt. Bilden nedan har jag lagt upp som högupplöst så att ni som vill ska kunna hämta hem bilden och läsa artikeln. På översta bilden ser ni mig och två av mina klasskamrater – Berit Swensen (som för övrigt givit ut en himla fin bok om biodynamisk och ekologisk odling som ni kan läsa mer om här) och Jan Høvo, trädgårdsmästare på slottsgartneriet i Oslo.

Kanske undrar ni vem Ingeborg Refling Hagen var? Hon levde åren 1895-1989 och anses vara en av Norges mest spännande mellankrigsförfattare. Hon är känd för sina utvandringsdikter, bland annat Jeg vil hem att, under en tid då många nyligen hade utvandrat och kunde känna igen sig i hennes dikter. Hon var politiskt engagerad, inte minst under andra världskriget då hon arbetade med flyktingtransport och var med på att ge ut illegala artiklar. Hon blev arresterad och torterades under fångenskap åren 1941-1944. Detta präglade Ingeborgs liv och när hon år 1944 flyttade hem till sin barndomsgård Fredheim i Tange lät hon barn och ungdomar från hela landet komma och bo hos henne gratis. Där fick alla utbildning inom främst litteratur och teater och eftersom Ingeborg endast levde på en konstnärslön fick alla hjälpa till med hemmets bestyr och i största möjliga mån odla all deras mat. Hundratals med ungdomar kom under Ingeborgs liv till Fredheim och idag är många av dessa framträdande i norskt kulturliv. När vi arbetat med Ingeborg och Fredheims historia får jag en känsla av att hennes filosofi gått i samma anda som Waldorf och Montessori. En sådan otroligt driftig och fascinerande kvinna!

Gården Fredheim ska bli ett kulturcentrum och museum och vi har fått den äran att hjälpa till med att ta fram en restaureringsplan för trädgården. Idag är det flera element i trädgården som är hyfsat väl bevarade och delar som t.ex. grönsaksodlingarna ska tillbakaföras. Under Ingeborgs tid användes inte trädgården enbart till grönsaksodlingar, bärbuskar och potatisåker för självhushåll; den användes även flitigt till teaterföreställningar till vilka tusentals människor kom för att se. Vill ni läsa mer om Ingeborg Refling Hagen kan ni kika här eller följ stiftelsens arbete på gården på deras Facebooksida.

04112016-_mg_9842