Archive

Ärliga grönsaker och rotfrukter

21072017-261C1430På bilden ovan är två gurkor – en slanggurka från min köksträdgård och en citrongurka från mina föräldrars växthus. Ibland tänker jag på hur fel jag tycker att det är att de gurkor vi köper i matbutiken ska vara så raka som möjligt samt ha minsta möjliga kärnhus. Zucchinin ska alla vara av en viss längd. Potatisen, med undantag nypotatisen, ska vara fri från jord. Morötterna får inte vara allt för krokiga och definitivt inte ha två ”ben”. Krav från EU men också kvalitetskrav från odlingsbranschen och grönsaksodlarna själva. Jag har all respekt för detta – inplastade gurkor håller längre vilket minskar matsvinnet och inplastningsutrustningen kan inte hantera krokiga gurkor. Raka gurkor är även lättare att transportera. Men är det verkligen rätt väg att gå? Kan vi inte minska matsvinnet på annat vis och måste min soptunna bli full med plast varje gång jag handlat och packat upp maten ur förpackningarna? Måste en perfekt gurka vara 30–35 cm lång, väga 450 gram och vara mörkgrön, fast och rak? Jag ska dock poängtera att de grödor som inte uppfyller kraven inte kastas; de levereras istället till restauranger, säljs på torget, blir till barnmat eller inlagd mat mm. Sist jag var och handlade i matbutiken såg jag tomater i alla dess färger och former, det tyckte man var lite trevligt och dekorativt – jag önskar mer av denna mångfald. Visa de som inte har möjligheten eller intresset av att odla sina egna morötter att morötterna kan ha alla dess former, finns i flera kulörter och har en vacker ätbar blast. Jag slutar aldrig att förvånas över de samtal man då och då hör på bussen påväg hem från jobbet då någon funderar kring var på växten potatisarna växer eller uttrycker stor förundran över att det finns lila morötter och gul squash. Vi kan väl åtminstone visa den yngre generationen hur verklighetens grönsaker och rotfrukter ser ut – även dessa grödor har variation och skönhetsfel (karaktär och något unikt), precis som oss människor. Tomaterna på kvist är densamma som de i plastasken. Detta är bara mina tankar och funderingar.

Archive

Jordgubbslycka

10072017-261C1287I helgen har jag varit hemma i Skåne för att arbeta med mitt examensarbete samt besöka mina föräldrar. När jag kom åter till Göteborg var det flera mogna jordgubbar i min odlingslåda. Lycka! Surdegssmörgås med ost och skivade jordgubbar på var vad det blev till kvällsmat. Jag tycker himla mycket om att ha färska bär på smörgåsen. Mosade hallon eller skivat äpple, jordgubbe eller nektarin. Om ni inte har provat, prova så ska ni få se hur gott det är. Dessa jordgubbar är en sort vid namn ‘Ruby Ann’, en jordgubbssort som får vackert röda blommor och rikligt med jordgubbar redan första året – inte en av mina favoritsorter men ack så vacker blomning och tillräckligt goda bär för att få odlas i min trädgård.

Archive

Ett flor av rosor

30062017-261C1054-2

Underbara rostider. I skiftet juni juli blommar de som vackrast. Dessa bilder är tagna vid Trädgårdsföreningens rosarium i centrala Göteborg. Passa på att ta ett besök där om ni har vägarna förbi. Såhär års njuter jag av dessa taggiga skönheter som jag om våren svär över när de ska beskäras. Plötsligt är allt förlåtet och rosen och jag är vänner igen.

30062017-261C1051 30062017-261C1049-230062017-261C1041

Archive

Äng istället för gräsmatta

18062017-261C0638

En gräsmatta tror många är näst intill skötselfritt, men så är det inte. En gräsmatta ska under växtsäsong klippas varje vecka och vill man ha en fin gräsmatta även gödslas och kanske luftas och mossrivas. För några år sedan tröttnade min far och jag på den enformigt gröna gräsmattan och lät större delen av mina föräldrars trädgård bli äng. En gång per år slår vi ängarna med lie och ganska snart började det dyka upp nya arter som nu hade fått rätt förutsättningar för att trivas, bland annat nattvioler (en orkidé) som syns på bilden ovan och nedan. Idag upptäcker vi nya arter varje år, helt utan att vi behövt så in några frön. Man ser även att floran skiljer sig på de olika platserna i trädgården – ängen i skogsbrynet har en flora och ängen på soliga slänten en annan. Massvis med olika insekter surrar och flyger över ängarna. Heja biologisk mångfald – att värna om den är allt vår förbannade skyldighet. Vi lever tillsammans med naturen.

18062017-261C062318062017-261C0618

Äng brukar definieras som en slåttermark som inte gödslats, kultiverats eller såtts in med främmande arter. Det kan även vara marker som tidigare varit gödslade åkrar men sedan magrats ut, slagna vägrenar eller mer traditionella slåttermarker som lövängar och slagna kärr. Gemensamt för alla typer av ängar är att de slås. Historiskt har ängens uppgift varit att producera vinterfoder men avkastningen av hö- och lövfoder är mindre viktig idag. Numera sköts de kvarvarande ängarna i många fall mer för att bevara artrikedomen, för att hålla markerna öppna eller för att värna om bygdens historia och om äldre brukningsmetoder. Under de senaste åren har ny teknik inneburit nya möjligheter att återigen se ängen som en produktionsmark samtidigt som natur- och kulturmiljövärdena bevaras.

Ängar är mycket artrika – i en äng kan man hitta närmare 50 olika arter av kärlväxter inom en kvadratmeter. Ängen har även en stor biologisk mångfald med lavar, mossor, svampar, insekter, fåglar, faddermöss samt grod- och kräldjur. Mångfalden av arter i ängen är beroende av människans skötsel och man skulle därför kunna kalla ängen för ett biologiskt kulturarv. Hemligheten bakom artrikedomen ligger i den kontinuerliga hävden som ger en öppen, ljus och utmagrad mark.

18062017-261C062218062017-261C0625

På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa:

”Efter den mycket kraftiga minskning av ängsareal som skedde under större delen av 1900-talet har en viss ljusning kunnat skönjas de senaste 20 åren. Från de omkring 2 000 hektar som fanns i början av 1990-talet har arealen idag ökat till närmare 9 000 hektar. En viktig orsak till trendbrottet är den miljöersättning som betalas ut för skötsel av ängar men också en ökad medvetenhet om hur unika våra ängar är. Genom ökningen av arealen äng håller ett av riksdagens tidigare miljömål, ”Ett rikt odlingslandskap”, på att uppfyllas. En internationell jämförelse visar att ängar är en relativt ovanlig företeelse i stora delar av dagens Europa. Förutom i Sverige syns ängskulturen idag huvudsakligen i södra delarna av Norge, i delar av Baltikum, i era av Syd- och Mellaneuropas bergstrakter samt i vissa områden av Östeuropa, framför allt i Rumänien.”

”Att skapa en ny äng, restaurera eller återuppta hävden i äldre ängar är en betydelsefull insats för floran och faunan. Inte bara äldre ängar utan också andra markslag kan restaureras och bli ängar. Med tiden kan man få många ängsarter att börja återkolonisera marken. Restaurering av marker som inte är alltför starkt igenväxta och som ligger nära ännu skötta ängar, ökar möjligheten till spridning för många av de slåttergynnade växt- och djurarterna. Av floran kan man bedöma om ett område kan restaureras med gott resultat eller inte. Konkurrensstarka och kvävegynnade arter som hundkäx, brännässla och älggräs får inte dominera om resultatet ska bli det önskade. Restaurering måste alltid följas av löpande traditionell skötsel.”

- jordbruksverket.se

18062017-261C0628

Archive

Gurkskörd

29062017-261C0931Titta! Nu har jag skördat första gurkan! Jag har endast en gurkplanta. Den får slå sig fram bland tomatplantorna i pallkragen. När jag ikväll skulle kika till mina växter såg jag att gurkan hade börjat klamra sig fast i tomatplantorna. Gurk- och tomattrassel – det är vad det kommer att bli i odlingslådan.

 

Archive

Trädgården i maj

31052017-261C0270

Nu blommar syrener, rönn, oxel och gullregn. Marken täcks av hundkäx, smörblommor och aklejor. I mina odlingslådor växer det så att det knakar. Jag skördar mer sallad, mangold, ätliga blommor, rucola, pak choi och kryddor än jag klarar att äta. Tidigare i veckan åt jag första jordgubben från mina plantor, idag ligger där en till och väntar. Å vad försommaren är underbar! Nedan är lite bilder från min stuga, tagna den 31 maj.

31052017-261C0170

Archive

Odla i tång

31052017-261C0280

Jag tycker om tanken att man tager vad man haver. Den principer försöker jag även, i den mån det går, att leva efter i min trädgård. När man under alla år varit fattig student tvingas man lite till det men man lär sig också leva resurssmart och kreativiteten får ofta flöda. Det är t.ex. sällan en jord är så pass dålig att du inte kan få den odlingsbar igen; det skulle nog vara om du fått en jordburen sjukdom t.ex. rotklumpssjukan. Även om en jord är tung och kompakt lerjord eller en allt för dränerande sandjord, handlar det om att lära känna sin jord, tillföra organiskt material och arbeta med den. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver mer tålamod än kunskap och erfarenhet. Oftast är det just detta tålamod som vi idag är dåliga på – det går ju fortare att köpa ny jord och stora plantor. Kanske behöver vi börja träna vårt tålamod igen.

31052017-261C0283När jag flyttade till Bohuslän hade massvis med tång blåst in på stranden med höststormarna – tång som nu i juni månad städas undan för att göra det fint inför badsäsongen. Jag är uppvuxen vid skogar och skogssjöar med minst en timmes bilfärd till havet. Att utforska vad man kan använda tång till har inte fallit sig naturligt för mig, men nu när jag hade all denna tång utanför husknuten såg jag ett bra tillfälle att prova odla i tången. I våras körde jag flera skottkärror med tång till min stuga och lade kring grönsaksplantorna som nu frodas och trivs. Tången håller kvar fukten i marken så jag behöver inte vattna särskilt ofta och jord stänker inte upp på grönsakerna av regn och vatten. Jag provade även att lägga potatis rakt på gräsmattan och täcka med ett lager tång. Nu har potatisarna kikat upp ordentligt och jag lägger på mer tång och gräsklipp efter hand. Det ska bli så spännande att se om det blir någon vettig potatisskörd. Någon utav er som har erfarenhet av att odla med tång?

31052017-261C0287 31052017-261C0282 31052017-261C0292

Archive

En glömd hörna

31052017-261C0147

Mellan min stuga och det lilla förrådet har sedan jag flyttade hit blivit en sådan där hörna där man bara ställer undan saker. Syns det inte finns det inte. Idag bestämde jag mig för att rensa upp den hörnan. Jag upptäckte för någon vecka sedan att min hängmatta passade fint där. Tyvärr finns det inga bra träd vid min stuga som jag har kunnat hänga upp min hängmatta i, det är nog det jag saknar mest med den stuga jag bodde i vid Saltsjöbaden. Men denna hörna jag nu funnit behöver inte bli så dum den heller. Det är lä mellan husen. Vilar man middag vill man inte ligga i full sol, här är det halvskugga. Hörnan är avskild och havet är precis utanför. Nedan ser ni några bilder på hur det såg ut tidigare idag. Tyvärr hann jag rensa undan allt fulskräp och finskräp innan jag kom på tanken att ta en före-och-efter-bild.

31052017-261C0090

Jag rensade bort allt ogräs, grävde ur de öppna ytor som fanns intill plattorna och fyllde på med jord. Sedan klättrade jag upp för berget intill och grävde upp (på min hyresvärds mark) tre plantor med bräken som jag planterade i hörnan. Luftvärmepumpen är inte så kul att se men den får inte heller täckas. Med tiden kommer växterna jag planterat vid sidan bädda in den fint. Jag planterade även några vinbärsbuskar på det soligaste stället, vit riddarsporre som lyser upp i det annars lite mörka hörnet, åkerbär (två olika sorter så att det blir bär) samt näva ‘Rozanne’. Sedan hängde jag upp hängmattan och invigde hörnan. Det vore fint med något som kan få klättra på bjälkarna. Förslag? Något som är av värde när man ligger i hängmattan – kanske en doftande kaprifol eller en vinranka man kan plocka vindruvor från. Nedan är några bilder på hur det blev.

31052017-261C0154