Archive

En dag som trädgårdsmästare

261C7264

Nu ska ni få följa med min kollega Åsa och mig på en del av dagens arbetsdag. Vi är några trädgårdsmästare och trädgårdsarbetare som åker runt till privatpersoners trädgårdar i södra Bohuslän och idag var Åsa och jag i en trädgård i Ljungskile. Förmiddagen ägnades åt att plantera en perennrabatt. Rabatten skulle rensas från ogräs, en del befintliga växter flyttas och nytt planteras in. Jorden skulle gödslas och jordförbättras. Det blev en härlig rabatt i rosa, lime, vitt och lila. NepetaAstrantia major (stjärnflocka) i rosa samt lime, Paeonia (pion) i mörkt cerise, Geranium ‘Dreamland’ (trädgårdsnäva) i ljust rosa och Anemone hupehensis (höstanemon) i ljust rosa samt vitt. Befintligt fanns IrisHemerocallis (daglilja), Aster, Alchemilla mollis (jättedaggkåpa) och ett par buskrosor med fyllda ljust rosa blommor.

261C7257261C7270 261C7274 261C7284 261C7287

Lunchen tillbringade vi på kundens gräsmatta i skuggan av ett stort gullregn. Gräsmattan var fylld av söta små tusenskönor. Mina fötter fick vila sig från stålhätteskorna för en stund – jag hoppas att dem inte luktade allt för illa Åsa.

261C7316

Såhär blev planteringen. Nästa år får jag se till att åka förbi trädgården igen för att se hur den utvecklats.

261C7318261C7303

Efter lunchen påbörjade vi en del beskärningsarbeten i samma trädgård som planteringen. Tänk att vi redan är inne i beskärningstiden JAS (juli, augusti, september)! Denna tid kändes så långt bort när vi satt högt upp i fruktträdens kronor och beskar under snålblåst och snöfall i mars månad. Jag älskar beskärning så att vi nu är i JAS är lycka för mig. Äntligen får jag vårda lignoserna (vedartade växter) och klättra högt upp i träden. Har man tur är det fruktträd med himla fina frukter i som man kanske får smaka på. Vi har allt ett bra jobb vi.

261C7309

Archive

Trädgården i juni

261C7054I år har jag utökat min köksträdgård med ytterligare en rad odlingslådor. Tack Robert (min hyresvärd) för att du låter mig odla och ockupera än mer av din trädgård – nu är det inte mycket kvar utav den och odlingarna kommer närmre och närmre ditt hus. I de fem nya odlingslådorna odlar jag i år squash, sparris, svartkål/palmkål, grönkål, röd grönkål, brysselkål, krusbladig persilja och fänkål. Det är himla massans kål men den klarar de salta vindarna från havet så bra och sedan kan jag ha den ståendes utomhus hela vintern; bra för en som bor trångt. Jag skulle kunna skörda och frossa i kål redan nu men då jag ska leva på det hela vintern spar jag mig något. I bakkanten av odlingslådorna har jag satt tallstörar. Mellan dem har jag en tanke att jag ska forma ett taggfritt björnbär som just nu växer på en plats i min trädgård där den tar över allt för mycket. Skulle man inte kunna fästa horisontella rep mellan störarna och forma björnbäret likt ett spaljéat fruktträd? Jag får prova sen, annars får det bli några ettåriga grödor eller humle på dem istället.

261C7027

Längs med gaveln på stugan odlar jag i år frilandstomater- och gurkor. Gurkor har jag skördat en hel del och tomaterna frodas även dem. I de andra odlingslådorna odlar jag i år vaxbönor, bondbönor, pak choi, portlack, rucola, mangold och andra bladgrönsaker, dill, rädisor, potatis och jordgubbar. Intill odlingslådorna växer rabarber, sommar- och hösthallon, tagetes och krasse. Bortanför stugan står vinbärsbuskar, perenna kryddor och solrosor till fåglarna. Tänk vad mycket ätligt man kan få plats med på en sådan liten yta. Lycka!

Archive

Apelsinmarmelad

261C6588

När jag avslutade min tjänst vid miljöförvaltningen i Göteborg fick jag av mina kollegor en citrusplanta, en kumquat (Citrus japonica). En perfekt present till en trädgårdsmästare som för ett år sedan gick en orangörsutbildning! För någon vecka sedan beskar jag den hårt så någon bild på plantan får ni inte, då undrar ni vad jag haft för mig. Nu skjuter plantan fullt med nya skott och ser ut att må prima. I samband med beskärningen passade jag på att koka marmelad på frukterna. Egengjord apelsinmarmelad på egenodlade kumquats – oj vad gott det blev! Då och då tar jag en smörgås eller ett digestivekex med lite ost och apelsinmarmelad på. Jag tänker på mina gamla kollegor och stunden känns nästan högtidlig. För en stund drömmer jag mig bort till den dag då jag har ett eget litet torp, då behöver jag nog ett litet orangeri.

261C6604 261C6621 261C6627 261C6653 261C6666 261C6607

 

Archive

Röda gubbar

261C7090

Är det inte ett frukt- och bärår i år? Fruktträden blommade som attan i år och det ser ut att vara gott om kart på dem nu. Mina hallonplantor dignar av början till bär. Även vinbären och björnbären ser ut att få en del bär i år. Just nu äter jag jordgubbar och smultron varje dag. Mums! Jag testade två, för mig, nya sorter förra året – ‘Ruby Ann’och ‘Delizz’. Utöver dessa två satte jag sorten ‘Korona’. ‘Ruby Ann’ blommar vackert i rött och ger rikligt med mindre bär redan första året, men jag upplever att den inte smakar så mycket. ‘Delizz’ och ‘Korona’ har givit rikligt med bär i år (andra året) och har en himla god smak. Hur de ter sig i fuktigt väder, om de möglar lätt osv. är svårt att säga i år…

261C7073

Min farmor och min far har alltid sagt att jordgubbsplantorna ger störst skörd år två och tre så nästa säsong tänkte jag påbörja ett nytt stycke jordgubbar. Då vore det himla kul att testa några nya sorter – vilka är era favoriter? Och har ni några sorter som fungerar bra i krukor/amplar? Jag är även nyfiken på om det finns sorter som klarar sig finfint uppe i norra delarna av Sverige.

261C7081 261C7084

Archive

Ett blomstrande välkomnande

261C6535

Jag tycker så himla mycket om lupiner, det hör på något vis svensk sommar till. Samtidigt sprider de sig så och konkurrerar ut andra arter i vår flora. Jag vill ha lupiner i min trädgård, vanliga lupiner, men jag bor på en naturtomt och känner ett ansvar för att den inte sprider sig ut till det vilda. Så år provade jag att sätta några rötter i ett par krukor utanför min ytterdörr, något för små krukor men man tager vad man haver. Först kom de vackra bladen som vattendroppar lägger sig på som pärlor, likt som på daggkåpan. Sedan kommer blommorna men sin färgprakt och till sist kommer humlorna som älskar sina lupiner lika mycket som jag. Allt eftersom lupinerna blommar över klipper jag bort fröstänglarna för att begränsa deras spridningsförmåga ytterligare. Så vackert blomstrande välkomnande jag får varje dag när jag kommer hem från jobbet.

261C6542 261C6561261C6529

Archive

Mitt examensarbete, del 2

30052013-30052013-_MG_2605

För en tid sedan började jag och berätta om den utbildning jag läser i Norge och tog mitt examensarbete som ett exempel – ni kan läsa inlägget här. Jag berättade då om hur man inhämtar en gammal trädgårds historia och gör fältinventeringar. Utöver den fältinventering jag beskrev kan man även finna spår i marken genom t.ex. användning av markradar (georadar), utgrävning i små hål eller smala schakt på strategiska ställen samt analys av jordprover, pollen och andra växtlämningar. Har man tur kan man vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning finna lager i jorden efter dammar, grusgångar eller kanske rabatter – på så vis kan man få veta ganska precist hur trädgården en gång sett ut. I mitt examensarbete har jag dock inte kunnat göra några av dessa metoder.

Restaurera, rekonstruera eller förvalta?
När jag hade samlat in så mycket källmaterial jag kunde finna i form av målningar, fotografier, växtbeställningar, dagboksanteckningar, intervjuer mm. och fått trädgårdens historia på plats, till viss del med hjälp av en jämförelse med andra samtida trädgårdar runtom i bygden och Europa, var det dags att göra något med denna kunskap. Ska trädgården endast förvaltas på ett sätt så att de historiska spåren inte förstörs, snarare framhävs? Eller ska trädgården tillbakaföras till en viss tidsperiod? Kanske finns det historiska spår kvar som kan restaureras. Andra delar av trädgården behöver kanske rekonstrueras och återskapas helt på nytt. I vårt examensarbete ingick det att vi skulle föreslå en restaureringsstrategi för hela eller en del utav trädgården.

24102017-261C2875

Vilken tidsepok ska man tillbakaföra till?
Eftersom jag skulle föreslå en restaureringsstrategi fick jag fundera på vilken eller vilka tidsperioder i trädgårdens historia man skulle kunna tillbakaföra till – det är inte säkert att man ska tillbakaföra till den äldsta/ursprungliga trädgården. Kanske väljer man den period man har mest dokumentation kring trädgårdens utformning från. Kanske har platsen en tidpunkt som varit viktigare än andra av olika anledningar. Vid Hovdala slott som jag gjort mitt examensarbete om kommer man t.ex. inte att kunna få tillbaka vatten i vallgravar, kanaler och dammar p.g.a. de sjösänkningar som gjorts vilket var en viktig del utav renässansträdgården vid slottet, så det fann jag som ett av argumenten för att istället lyfta fram de olika epokerna i trädgården – hur ägarna förändrat trädgården genom åren kan även det vara värt att lyfta fram. Utifrån trädgårdens historia, hur trädgården ser ut och används idag samt trädgårdens värden tog jag sedan fram en plan för restaurering/rekonstruktion av en del av trädgården vid Hovdala. Vill man endast förvalta, eller efter en tillbakaföring av trädgården, tas en skötselplan/vårdplan fram.

13092017-261C1789

Gamla hantverkstekniker kontra moderna lösningar?
I min restaureringsstrategi fick jag även fundera över materialval och metoder. Om man ska restaurera en trädgård från slutet av 1800-talet känns det mest logiskt att använda material och tekniker som man hade att tillgå på den tiden. Men ibland kan t.ex. kostnader göra att man gör en kompromiss. Kanske har man inte tid att varje år kantskära gräskanterna i trädgården utan då kan man istället sätta en diskret plåtkant mellan gräset och grusgången som knappt syns men intrycket av raka kanter kvarstår. Kanske kan man inte få tag i det material man skulle vilja ha tag i – då får man hitta något liknande, antingen ett annat material från samma tid eller ett nyare material som ger samma uttryck. Förr transporterade man sällan material långa sträckor så som vi gör idag så hur man använde det material som fanns i trakten finner jag otroligt spännande. Vid Hovdala är det mycket sten i markerna så trädgården består utav stenbroar, stenmurar, stentrappor mm. Växterna är inte särskilt exotiska – man har mestadels använt inhemska lövträd och buskarna är även de vanliga så som t.ex. fläder, syren, hassel, måbär, benved och kornell.

Hur får man tag i materialet?
I mitt examensarbete fick jag även fundera kring var man kan få tag i materialet till en eventuell restaurering av trädgården. Finns det gamla växter kvar i trädgården som man kan föröka upp till fler plantor? Var kan jag köpa upp nytt växtmaterial av gamla sorter? Finns det sten i eller kring trädgården som kan användas för att renovera murar och trappor? Om jag ska köpa in sten – finns det något stenbrott kvar i närheten?

05122017-261C3499

Antikvarisk skötsel
I vårt examensarbete ingick det även att vi skulle ta fram en skötselplan för den trädgård eller del av trädgård vi valt. Idag har vi massvis med maskiner som kan göra tre människors arbete på en tredjedel av tiden, men kan val av skötselmetod påverka trädgårdens uttryck? I fallet med Hovdala som är en offentlig trädgård skulle det ge ett mervärde, ett upplevelsevärde, att slå gräsmattorna med lie eller slåtterbalk efter häst än med gräsklippare. Det skulle kanske ta lite längre tid men besökarna får känna historien och samtidigt gynnas den biologisk mångfalden i gräsmattorna. Under ett studiebesök vid Gunnebo slott i höstas funderade vi på om en gräsmatta på 1700-talet såg lika dan ut som den gör idag. Antagligen inte. Dels anlades den genom sådd av andra arter än vad det är i gräsfröblandningar idag eller rullades ut med grässvål man hämtat från fårhagar. Och för det andra blir det en annan flora, en mer artrik, i gräsmattan som slås med lie jämfört med gräsklippare; därigenom ett annat uttryck. Så vad vi väljer för skötselmetoder påverkar även det trädgårdens utryck och känsla. Men även här ställs kostnad, nytta och värden mot varandra.

Varför ska man bevara det gamla, ska man inte följa med tiden?
Den frågan pratade vi om i klassen igår och det är en bra fråga. Det vi idag kallar historia har ju en gång varit det moderna och nyaste trenden. Det vi skapar idag efter dagens stilideal kommer en dag även det bli historia. Samtidigt är de flesta av trenderna endast gamla influenser som kommer åter. För mig är det viktigt att bevara en plats historia för att kunna förstå platsen, människorna som en gång bodde där och varför det ser ut som det gör, varför man gjorde som man gjorde. På så vis sätts allt i ett större sammanhang, man blir en del av historien och man förstår varför vi är där vi är idag. Hur ser ni på det?

All denna kunskap om hur man kan tänka vid arbete med gamla parker och trädgårdar går att applicera på stora som små trädgårdar, privata som offentliga. Så om ni har en gammal trädgård, kanske uppvuxen och full med gamla växter och träd, då besitter ni en skatt – var rädda om den och vårda den ömt.

24102017-261C2834

Archive

Vår på väg?

29032018-261C5525

Denna vintern har varit lång, kall och på de flesta håll snörik. Nu börjar det synas i sociala medier att vi alla längtar efter våren – det är vårtecken, trotsande mot vintern, mer tid utomhus så fort solen kikar fram. Vi får hoppas våren kommer snart. Men även om det inte känns vår utomhus har jag den senaste veckan haft tre vårtecken. Förra helgen satt Nicklas och jag utomhus mot söderväggen och åt lunch, i min trädgård kikar vårlökar upp och några perenner så som jättedaggkåpa och stjärnflocka har börjat spira. Kanske är våren påväg trots allt.

29032018-261C5528-2

Archive

Min nya arbetsplats

29032018-261C5514Nu ska jag berätta för er vad det är för nytt jobb jag börjat på. Varje gång jag tackar ja till ett ”inomhusarbete” på grund av min enorma nyfikenhet och glädje för det jag gör brukar det bara ta något år innan jag åter igen längtar ut utomhus. Mina händer skriker efter att få bli fulla med valkar och ständigt jordiga, min kropp efter frisk luft och fysisk trötthet, mitt sinne efter att få ha naturen närmre – det är så jag mår bäst och det finns nog en anledning till att jag valt mitt yrke. Jag var trädgårdslärare 1,5 år, sedan behövde jag ut och arbeta praktiskt i trädgårdsbranschen. Sedan blev jag miljöutredare för pedagogiska skolträdgårdar i Göteborg 1 år, och nu behöver jag ut och arbeta praktiskt i trädgårdsbranschen igen. En dag ska jag nog finna en lagom mix av de båda. Det företag jag nu börjat hos heter Timotej Trädgård och har sitt säte utanför Svenshögen i södra Bohuslän. Det är ett litet företag, ett alldeles lagom stort, med en underbar, omtänksam, driven och kunnig ägare – Bianca. Företaget hjälper privatpersoner med allt från planering och anläggning till skötsel av deras trädgårdar. Vi har galet kul på jobbet, även om det varit kallt denna vecka och känseln i fingrarna stundvis knapp. Detta kommer allt bli ett fint år. Några veckor har jag nu arbetar med Timotej och det har endast varit beskärningsjobb, mestadels fruktträd. När man går hem från en arbetsdag högt uppe i några fruktträd känner man sig rätt mätt på beskärning. Man åker hem och sover och dagen efter är de nya beskärningsjobben lika roliga som fösta beskärningsjobbet efter en lång vinter; det är märkligt men antagligen ett tecken på att man trivs med det man gör.

Archive

Svampodling

11032018-261C5459

I födelsedagspresent till min käresta gav jag en matsvampsodling. Kanske en något annorlunda present och som kanske inte passar alla, men han blev himla glad och jag lika så när vi sedan delade på en god middag tillsammans. Så roligt, spännande och hyfsat enkelt det är att odla svamp inomhus; det som är något skötselkrävande är att de behöver vattnas minst två gånger om dagen. Svamparna växer otroligt fort, från det att mycelet vuxit igenom halmpelletsen till att svamparna är skördeklara tar det cirka en vecka, det är som om man kan se de växa när man tittar förväntansfullt på dem varje dag. Jag provade att odla ostronmussling för fyra år sedan, kanske minns några utav er det. Denna gång odlade vi ostronmussling, citronmussling, kungsmussling och shiitake och har fått en hyfsat bra första skörd på samtliga fyra block. Vi är nog båda överens om att shiitake hittills varit godast. Snart ska vi se om vi lyckas få igång en skörd till på blocken. Det är en annorlunda inomhusväxt i fönstret, kanske inte den vackraste, men ack så söta kolonier och det sprids en svag doft av skog i rummet tycker jag. Någon utav er som har provat att odla matsvamp inomhus eller utomhus?

Foto: Nicklas Bergström

11032018-261C5455 11032018-261C5469 11032018-261C5456