Archive

Trädgården i maj

31052017-261C0270

Nu blommar syrener, rönn, oxel och gullregn. Marken täcks av hundkäx, smörblommor och aklejor. I mina odlingslådor växer det så att det knakar. Jag skördar mer sallad, mangold, ätliga blommor, rucola, pak choi och kryddor än jag klarar att äta. Tidigare i veckan åt jag första jordgubben från mina plantor, idag ligger där en till och väntar. Å vad försommaren är underbar! Nedan är lite bilder från min stuga, tagna den 31 maj.

31052017-261C0170

Archive

Odla i tång

31052017-261C0280

Jag tycker om tanken att man tager vad man haver. Den principer försöker jag även, i den mån det går, att leva efter i min trädgård. När man under alla år varit fattig student tvingas man lite till det men man lär sig också leva resurssmart och kreativiteten får ofta flöda. Det är t.ex. sällan en jord är så pass dålig att du inte kan få den odlingsbar igen; det skulle nog vara om du fått en jordburen sjukdom t.ex. rotklumpssjukan. Även om en jord är tung och kompakt lerjord eller en allt för dränerande sandjord, handlar det om att lära känna sin jord, tillföra organiskt material och arbeta med den. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver mer tålamod än kunskap och erfarenhet. Oftast är det just detta tålamod som vi idag är dåliga på – det går ju fortare att köpa ny jord och stora plantor. Kanske behöver vi börja träna vårt tålamod igen.

31052017-261C0283När jag flyttade till Bohuslän hade massvis med tång blåst in på stranden med höststormarna – tång som nu i juni månad städas undan för att göra det fint inför badsäsongen. Jag är uppvuxen vid skogar och skogssjöar med minst en timmes bilfärd till havet. Att utforska vad man kan använda tång till har inte fallit sig naturligt för mig, men nu när jag hade all denna tång utanför husknuten såg jag ett bra tillfälle att prova odla i tången. I våras körde jag flera skottkärror med tång till min stuga och lade kring grönsaksplantorna som nu frodas och trivs. Tången håller kvar fukten i marken så jag behöver inte vattna särskilt ofta och jord stänker inte upp på grönsakerna av regn och vatten. Jag provade även att lägga potatis rakt på gräsmattan och täcka med ett lager tång. Nu har potatisarna kikat upp ordentligt och jag lägger på mer tång och gräsklipp efter hand. Det ska bli så spännande att se om det blir någon vettig potatisskörd. Någon utav er som har erfarenhet av att odla med tång?

31052017-261C0287 31052017-261C0282 31052017-261C0292

Archive

En glömd hörna

31052017-261C0147

Mellan min stuga och det lilla förrådet har sedan jag flyttade hit blivit en sådan där hörna där man bara ställer undan saker. Syns det inte finns det inte. Idag bestämde jag mig för att rensa upp den hörnan. Jag upptäckte för någon vecka sedan att min hängmatta passade fint där. Tyvärr finns det inga bra träd vid min stuga som jag har kunnat hänga upp min hängmatta i, det är nog det jag saknar mest med den stuga jag bodde i vid Saltsjöbaden. Men denna hörna jag nu funnit behöver inte bli så dum den heller. Det är lä mellan husen. Vilar man middag vill man inte ligga i full sol, här är det halvskugga. Hörnan är avskild och havet är precis utanför. Nedan ser ni några bilder på hur det såg ut tidigare idag. Tyvärr hann jag rensa undan allt fulskräp och finskräp innan jag kom på tanken att ta en före-och-efter-bild.

31052017-261C0090

Jag rensade bort allt ogräs, grävde ur de öppna ytor som fanns intill plattorna och fyllde på med jord. Sedan klättrade jag upp för berget intill och grävde upp (på min hyresvärds mark) tre plantor med bräken som jag planterade i hörnan. Luftvärmepumpen är inte så kul att se men den får inte heller täckas. Med tiden kommer växterna jag planterat vid sidan bädda in den fint. Jag planterade även några vinbärsbuskar på det soligaste stället, vit riddarsporre som lyser upp i det annars lite mörka hörnet, åkerbär (två olika sorter så att det blir bär) samt näva ‘Rozanne’. Sedan hängde jag upp hängmattan och invigde hörnan. Det vore fint med något som kan få klättra på bjälkarna. Förslag? Något som är av värde när man ligger i hängmattan – kanske en doftande kaprifol eller en vinranka man kan plocka vindruvor från. Nedan är några bilder på hur det blev.

31052017-261C0154

Archive

Alvøen

27042017-261C9639

Här kommer lite bilder från en av trädgårdarna vi besökte med min klass i Norge – Alvøen, en liten bit utanför Bergen. Det var en otroligt vacker plats och som gjorde sig om möjligt ännu bättre i gråmulet väder med snö på fjällen. Alvøen huvudbyggnad köptes på 1700-talet av familjen Fasmer. Familjen startade 1797 en papperfabrik som de drev tills den lades ned 1981. Fabriken står kvar där än idag men någon pappersproduktion är där tyvärr inte. Även de gamla arbetarbostäderna finns kvar, de ser ni först i galleriet nedan.

27042017-261C9628

Vilket fint gods! I galleriet nedan är några bilder inifrån huvudbyggnaden. Jag fastnade särskilt för alla charmiga porträtt och det något extrema viset att förvara sin servis. På de svartvita fotografierna kan ni se hur en del av trädgården en gång sett ut.

27042017-261C949027042017-261C9432

Till godset kom man genom en lång allé som följde vattnet. Byggnaderna omgavs av en trädgård där tiden hade fått stå still. Det var något väldigt vackert över trädgården och den engelska landskapsparken som hade fått åldrats med charm och varsam hand från de duktiga trädgårdsmästarna. Ett täcke med mossa hade lagt sig över gömda trappor, fruktträden fick lov att vara gamla och krokiga, små stigar slingrade sig fram genom täta buskage och träd. Man hade kunnat välja att restaurera trädgården till så som den en gång varit, men i detta fall tycker jag nog att det hade varit synd. Alla gamla trädgårdar behöver inte återskapas till en trädgård i barock eller renässansstil, en del kan bara få förvaltas på ett sätt så att de får behålla den starka känsla av historiens gång som de har.

27042017-261C9467

Idag är det inte bara historiska kvaliteter som platsen bär på, utan det är även en plats för rekreation, natur- och konstupplevelser. På några av bilderna nedan ser ni ett exempel på det genom Land Art. Vid Alvøen har man konstutställningar, både ute och inne, konserter och andra typer av kulturupplevelser.

27042017-261C9463

Archive

Ympning och historiska sorter

09052017-261C0261

Nu är jag i Norge igen för en sista skolvecka för denna termin. Det är otroligt vad tiden har gått fort – ett av två år på utbildningen Historiske grøntanlegg är snart förbi och vi påbörjar nu våra examensarbeten. I slutet av februari fick vi ympa fruktträd. Tanken var att när vi i framtiden arbetar i historiska parker och trädgårdar och kommer ut till gamla fruktträd, ska vi kunna bevara de gamla sorterna i fall att träden dör. Genom att klippa ympris och ympa nya träd kan vi bevara de gamla sorterna av fruktträd, ja även andra träd går att bevara genom ympning. Jag ympade denna gång ett päron ’Keiserinne’ som ursprungligen fick sitt namn 1789. ’Keiserinne’ är det norska namnen – någon utav er som vet ett annat namn för samma sort? Sedan ympade jag ett äpple ‘Katja’ som är framtagen på Balsgård 1947 ur en korsning mellan James Grieve och Worcesterparmän. Det blev även två Åkerö. Åkerö är ett höstäpple uppkallad efter Åkerö slott i Flens kommun där det äldsta kända trädet av denna sort växer. Tidigare har man trott att trädet tillhört ett parti holländska fruktträd som dåvarande greve Carl Gustaf Tessin inhandlat och importerat från Amsterdam 1759. Idag tror man, med utgångspunkt från trädets dimensioner, att det härstammar från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. Sitt namn Åkerö fick trädet 1858.

09052017-261C0255

Päronet är ympat på grundstam Pyrus communis. Äpplena är ympade på grundstam B9. A2 är den vanligaste grundstammen att ympa äpple på. B9 är en svagväxande grundstam som ger ett mindre träd, endast 35 % av storleken jämfört med A2. Roten blir svagare och jordförankringen inte lika stark så trädet kräver bra stöd. Men trädet börjar bära frukt tidigt och har den bästa härdigheten av alla grundstammar. Då det är en mer svagväxande grundstam tänkte jag prova att göra mina äppleträd till spaljéträd. Beskurit spaljéträd har jag gjort en del men jag har aldrig provat att bygga upp ett helt från början – det ska bli så spännande.

Lycklig blev jag när jag fick höra att vi skulle få ta hem våra fruktträd, men nästa stund slog det mig att jag ska lyckas kånka hem dem på tåg, buss och buss tillsammans med annan packning i slutet av denna vecka. Vill man så går det, om jag så ska få sitta med mina kära små träd i knät i de åtta timmar resan hem tar. I gentjänst får jag fyra fruktträd som kan leva med mig i många år och ge mig vacker blomstring om våren och god frukt hela hösten och vintern. Fruktträd är då för fantastiska!

09052017-261C0252

Archive

Brännässlans dag

10052014-_MG_2682-2

Vet ni vad?!? Idag är det brännässlans dag, första söndagen i maj månad. Det känns fint att det brännande hatadälskade ogräset som är en av de nyttigaste vilda växterna vi har i Sverige och som vi använt i alla tider till medicin som textil, har fått en egen dag. Jag tänker mig att brännässlan, Urtica dioica, förr i tiden var en livlina vid denna tid på året. Matförråden hade sinat under vintern och bland de första ätliga vilda växter som kikar fram på våren är brännässlan. Svenska namnet nässla (nätla, nälla) är känt sedan medeltiden. På Den virtuella floran kan man läsa:

”Brän-nässla. w. wid hus och gärdesgårdar. All Nässla drifwer urin och renar bloden, i Lungsot och Skjörbjugg nyttig, hälst wårtiden, då intages utpressad saft af späda Nässlor i wasla: eller brukas Decokt af Nässle-rötter en näfwa til en kanna wattn något inkokt och drucket några glas om dagen. Med färska nässlor brännas lame och borttagne lemmar; äfwen fötter wid upstigen Podager. Om wåren ätas de til grönkål: torkade nyttjas de til boskapsfoder…

…Om stjelkarna på samma sätt skötas som lin och hampa, kunna de spinnas och kläder deraf wäfwas. Med decoct af rötterna färga bondhustrur Påskägg gule.”

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

06052017-261C0030

Tänk vad brännässlan i alla tider har legat oss varmt om hjärtat. Såhär års brukar jag göra nässelsoppa och nässelbröd. Jag brukar även torka brännässla och mala till pulver som jag sedan strör över gröten eller yoghurten om morgonen som ett kosttillskott. Brännässlor skördas med fördel nu på våren emedan de är späda och fina. Senare på säsongen kan man plocka toppskotten, bladen eller klippa ned nässlorna helt så nya späda skott kommer upp. Brännässlor är en indikator på näringsrik jord, främst kväverik, och det är också här vi finner dem. Tänk på att inte plocka brännässlor som växer i direkt närhet till gödselstackar eller andra extremt kväverika marker. Brännässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder. Brännässlan kan till utseendet förväxlas med vitplister som dock saknar brännhår. Viltplister är inte är giftig utan kan tvärtom anrättas på samma sätt som brännässlan. Brännässla kan även förväxlas med etternässla, vilken inte heller är giftig. Etternässlan är dock ettårig och kommer därför först senare på sommaren.

Brännässla har åtminstone sedan medeltiden använts som medicinalväxt och innehåller bland annat vitaminer, mineraler, järn, kalcium, klorofyll och kalcium. Genom tiderna har vi även använt stjälken för att producera garn, tråd, rep, vävnader och papper. Nässlor rötades (syrefri nedbrytning) och bearbetades till fibrer precis som man gör med lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg. Roten användes ibland till textilfärgning.

Brännässlan är en värdväxt för flera insekter, inte minst fjärilar som nässelfjärilen och kartfjärilen. För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka eller låta några nässlor få växa sig höga i trädgården, då håller förhoppningsvis skadedjuren sig där istället. Brännässlor kan även användas till gödning av andra grödor. Man lägger nässlor i vatten och låter det dra några dagar och sedan vattnar man ut det.

Visst är det en fantastisk växt. Hurra för brännässlan – jag tycker i alla fall om dig!

Archive

En flyttbar trädgård

06052017-261C0017

När jag bodde i Saltsjöbaden fick jag för första gången en egen trädgård. Efter att ha varit student i alla år hade jag inget sparat kapital så material till min trädgård tog jag mestadels från trädgården hemma hos mina föräldrar – granstörar som blev till klätterstöd, perenner och kryddväxter, grönsaksfrön, gamla fönster från farmors gård, ja till och med kogödsel från mina föräldrars grannes gård fick följa med flyttlasset. Under åren i Saltsjöbaden köpte jag mig sedan några pallkragar, jord till dessa och ett trädgårdsmöblemang. Det fanns en hästgård i närheten; dit for jag fram och tillbaka för att hämta mer gödsel till mitt odlande. Jag fick ihop till en mysig liten trädgård och fortsatte att drömma om hur min trädgård en dag skulle se ut, den dagen då jag hade lite bättre ekonomi och framför allt ägde ett eget hus.

Jag har alltid hyrt hus och gör så även nu, detta för att jag bor själv, studerar och har i dagsläget inte råd till att köpa något eget. För och nackdelar men det ger en viss frihet – känner jag för att flytta någon annan stans gör jag det enkelt. Detta har också gjort att jag försökt skapa en ”mobil” trädgård. Flyttar jag ska jag enkelt kunna återställa efter mig (om mina hyresvärdar inte vill ha kvar trädgården förstås). Jag ska även på ett enkelt sätt kunna flytta med mig merparten av trädgården så som odlingslådorna, växterna, klätterstöden och trädgårdsmöblerna. Detta gjorde jag när jag flyttade från Saltsjöbaden till Hålta (mot Marstrand till, Kungälv); då fick hela trädgården följa med mig.

I påskas började min mor och jag att sätta upp min trädgård igen. Nytt hus och nya förutsättningar och då även nytt utseende på trädgården, men fortfarande med samma material. På bilden ovan ser ni östra gaveln av huset. Huset och häcken av Syringa vulgaris (bondsyren) bildar ett hörn i lä. Där fick odlingslådorna stå och nu odlar jag grönsaker i dem för fullt, inget storskaligt precis men i alla fall lite. Det är något visst med att få gå ut och skörda det man själv odlat. Min hyresvärd byggde ett trädäck till mig. Jag lade markduk utanför, placerade ut odlingslådorna och sedan hjälpte min hyresvärd mig med att fylla lådorna med jord och gångarna mellan lådorna med sten, sten som han hade över från sin uppfart. Jag måste ha fått världens bästa hyresvärd. Tack Robert för all hjälp!!!

06052017-261C0091

Vid södra sidan av huset fick en låda med kryddor stå, nära till hands vid ingången till köket. På denna sida kom även mina granstörar upp som fungerar finfint som klätterstöd. Vid den ena klättrar Humulus lupulus (humle) och Clematis vitalba ‘Paul Farges’ (tidigare ‘Summer Snow’). Vid de två andra klättrar Rosa Helenae Hybrida (honungsros) tillsammans med en annan ljust rosa klätterros med något större blommor i klasar som jag inte vet namnet på.

06052017-261C9983

Nedanför stören med humle och klematis har jag planterat Alchemilla mollis (jättedaggkåpa). Den brukar frodas lite för bra och sprida sig så att man blir tokig, åtminstone i denna del av landet, men jag får vara ihärdig med att begränsa den.

Nedanför störarna med rosor har jag planterat Lavandula angustifolia (lavendel), Echinops bannaticus (blå bolltistel), Hemerocallis ‘Apricot Jade’ (daglilja i aprikos) och Anemone hupehensis (höstanemon).

06052017-261C0056

I rabatten vid odlingslådorna har jag planterat Delphinium (riddarsporre, mörkblå sort), Astrantia major (stjärnflocka, limefärgad), Alchemilla mollis (jättedaggkåpa) och Paeonia lactiflora ‘White Wings’ och ‘Lady Alexander Duff’ (luktpion i vitt samt ljust rosa). Vad tätt hon har planterat! tänker säkert flera av er. När man är ute i sin trädgård dagligen kan man unna sig det. Man kommer ganska snart få dela samtliga plantor men man en vacker rabatt fort och mindre ogräs hinner komma upp. En fråga till er – flera av mina perenner har fått bruna kanter på bladen trots lagom dos bevattning, kan salt göra detta? Att ha trädgård precis vid havet är en ny erfarenhet för mig – så spännande!

Archive

Ramslökslycka

08042017-_DSC3275

Idag packade far, mor, jag och vår hund Melwin bilen med fikakorg och åkte ut för att plocka ramslök. Denna underbara vårprimör – oj vad gott det är! Som en grön matta vällde den fram i bokskogen. En stark doft av lök. Ramslök, Allium ursinum, är en bladlök som är släkt med både gräslök och vitlök och den påminner lite om dem båda i både doft och smak. Ramslöken trivs i halvskugga till skugga och vill ha fuktig, kalkrik jord med högt pH värde. Om man vill sätta ramslök hemma men har ingen kalkrik jord kan man istället sprida vedaska i jorden. Ramslök kan odlas i större delen av vårt land men vill ha rätt förhållanden för att trivas, men trivs den sprider den sig som ett ogräs – ett himla gott ogräs i mina ögon.

Det är oftast bladen som används i matlagningen men hela växten är ätlig. Av bladen kan man göra soppor, ramslökssmör, pesto, majonäs, olja, röra ned i färskost, använda vid inlagd sill mm. Blomknopparna kan marineras och när ramslökens blad har börjat gulna och dess blommor börjat vissna, då är det dags att skörda ramslökens till synes anspråkslösa frökapslar och göra ramslökskapris. Här kan ni finna några finfina recept. Ramslöken tycker jag att man ska njuta av så mycket man bara kan när det är säsong för den, men av det jag plockade idag ska jag även torka en del och göra ramslökssalt. Jag kommer även lägga in en del i olja. Mums!

08042017-_DSC319908042017-_DSC329708042017-_DSC3228

 

Archive

Björksav

07042017-_DSC3138

Nu stiger saven i träden, åtminstone i södra Sverige. Denna helg är min mor och jag ute i vår trädgård och tappar björksav. Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”.

Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten eller för att tvätta håret eller sina kläder.

07042017-_DSC3112

Tappa björksav 2-3 veckor innan man misstänker att björken får musöron. Att tappa sav är inte skadligt för träden, de klarar det fint om man gör det på rätt sätt. Innan du börjar tappa sav måste du fråga markägaren om lov – savtappning ingår inte i allemansrätten. Borra ett hål en liten bit in i stammen tills du märker att du har kommit in till saven. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska. Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning något. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt.

07042017-_DSC311607042017-_DSC315607042017-_DSC3166

07042017-_DSC3161

Jag hörde någon gång att om man tappar sav sent i perioden för savtappning, dvs ganska precis innan knoppsprickning, ska man göra tappningshålet högre upp på stammen. Det testade vi i år men jag vet inte om jag upplevde någon markant skillnad på den punkten. Vi satte ut en kanna igår kväll och i morse var den ordentligt fylld – det tar inte lång tid innan man har några stycken glas. När savtappningen är avslutad bör hålet pluggas igen med en trätapp. Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.

07042017-_DSC313007042017-_DSC313116032014-_MG_0686

Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad. Har någon utav er erfarenhet av att använda björk, vårt vackra nordiska träd? Snälla, berätta! Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

07042017-_DSC3171

Archive

Vårtecken från Norge

IMG_2491 IMG_2493Nu är jag åter i Norge för en ny veckas studier av Historiske grøntanlegg. Jag tar en paus i studerandet och går på en promenad längs med Mjøsa. Nu har våren nått även till Norge. Smältvatten från bergen rinner ned i dalen med ett porlande ljud. Fåglarna kvittrar och solen värmer. Vid mina fötter är marken fylld med tussilago (Tussilago farfara) och blåsippor (Anemone hepatica).