Archive

Lördagspromenad

23092017-261C2344”Jag har promenerat här i många år men aldrig hittat någon svamp häromkring” sade en man i lördags som frågade oss om vi skulle plocka svamp. Vi sade inget till honom om att vi visste några ställen, inte långt från hans hus, där det växer rikligt med gula kantareller, men vi log gott när vi hade promenerat vidare en bit. Vilket svampår det är i år. Flera helger har vi varit ute och plockat några liter. Svampsmörgåsar och svampsåser – tack skogen!

23092017-261C234123092017-261C2338 23092017-261C2306 23092017-261C2303

Samtidigt som vi plockar de där svampsorterna man känner väl till tar vi med oss några okända hem för att slå upp och lära oss nya. Självklart äter vi inte dessa men det är kul att försöka klura ut vad det är.

23092017-261C2321

Med oss ut i skogen hade vi en ryggsäck full med fika. Varm choklad, nybakade scones med äpple, kanel och kardemumma, smör, ost och egenkokad äppelmos. Vi satte oss på bryggan vid havet och fikade. En liten bit ut såg vi några sälar, på samma ställe som de låg i vårvintras. Det kändes himla fint att se de igen; under hela sommaren har de varit längre ut till havs men nu är dem åter. Det är sådana här helger som ger mig ny energi.

23092017-261C2319

Archive

Hjortron

16082017-261C1019

Jag älskar hjortron. Varje vinter när jag är i fjällen med min familj köper jag med mig hem en stor, då menar jag en stor, glasburk med hjortronsylt. Jag har länge önskat att få komma upp till fjälls under hjortrontid för att plocka mina egna bär. Hemma hos mina föräldrar i Skåne har vi endast funnit blad och i Bohuslän finner jag inte mycket till myrmarker. Nu när vi fjällvandrade hamnade vi av en slump på en myrmark med en del hjortron. Det var inte bara jag som blev lyrisk och vi plockade och njöt av dessa underbara bär. Äntligen fick jag plocka mina hjortron!

16082017-261C1001 16082017-261C0998

Archive

Svampplockning

26082017-261C1495

Utöver havtorn blev det svampplockning idag. Jag är rätt dålig på olika svampsorter, eller rättare sagt, jag kan nog några men blir för osäker när jag väl står med svampen i handen för att våga ta med den hem och tillaga den. Gula kantareller och trattkantareller är jag säker på, men idag hjälpte Nicklas mig att även finna smörsopp och Karl-Johan. Trattkantarellerna var årets första för mig. Ännu var de inte så stora men någon vecka till så är det nog trattkantarelldags. Nöjda efter dagens svampfynd satte vi oss i trädgården för att rensa dem och tillaga smörgås med smörstekt svamp.

26082017-261C1493 26082017-261C1507

Archive

Havtorn

26082017-261C1458

Sedan jag flyttade in i min stuga i november förra året, har jag varje gång under min kvällspromenad sneglat på ett snår med havtorn alldeles intill vattnet. Idag var grenarna fulla med bär i orange och jag fick äntligen plocka av ett helt gäng. Mums vad gott det är! Dess tornar sticker mig när jag plockar dem. Dess starka vackra färg slutar aldrig att fascinera mig. Tidigare år har jag plockat havtorn i september månad men då de alltid går sönder så lätt så fort jag tar i dem vid denna tid på året, provade jag i år att plocka de lite tidigare. De var nu lite fastare, gick inte sönder så lätt och gick fint att plocka. Har ni några knep när ni plockar havtorn? Och hur brukar ni använda dem?

26082017-261C1451 26082017-261C144026082017-261C148226082017-261C147026082017-261C1450

Archive

Augustiskörd

23082017-261C1329

Såhär års lever jag i största möjliga mån på det jag har i trädgården eller i naturen runt omkring mig. Middagen blir potatis- och grönkålssoppa, efterrätten plommonkaka. Samtidigt försöker jag också hamstra inför vintern. Torka, safta, sylta, mjölksyra, frysa in.

23082017-261C1343 23082017-261C1337

Längs med min kvällspromenad fann jag björnbär och enbär. Björnbären hamnade i min mage samt i frysen. Enbären ligger nu på tork och kommer bli guld värda i höst när det ska lagas värmande mustiga höstgrytor. I min trädgård skördar jag persilja, oregano, gräslök, salvia, basilika och koriander. En del av kryddorna torkar jag, andra klipper jag i små bitar och fryser in.

23082017-261C1323

Archive

Kantarelltider

21072017-261C1450

Nu har kantarelltiderna börjat. Ikväll gick min mor och jag en promenad i skogen med vår hund Melwin. Plötsligt blev hundpromenaden till en svampplockningsstund. Melwin blev minst lika exalterad som oss, men inte över att marken var full med kantareller, utan för att både matte och lillmatte kröp omkring på marknivå och letade efter något – det var spännande. Ett helt durkslag med kantareller blev det som vi sedan smörstekte och åt till kvällsmat.

21072017-261C1435

Archive

Kultursorter och mjöl

12072017-261C1368

Mina föräldrars granne PerOla, han är en av mina idoler. Han tog över gården från sina morföräldrar tidigt i livet. Idag har han kor, ekologisk grönsaksodling och odlar gamla spannmålssorter vilka benämns kultursorter. Han maler eget mjöl, bakar surdegsbröd och mjölksyrar grönsaker. I helgen var jag hemma i Skåne och traskade över till PerOla. Vi kikade på grönsaksodlingarna på friland och i växthuset, han visade mig sin nya större mjölkvarn och bjöd sedan på hembakat bröd, egengjord flädersaft och havtornsmarmelad. Plötsligt tog han fram sin gamla mjölkvarn och sade att han hade funderat på om någon kunde få användning utav den nu när han hade en ny. Hans tankar föll på mig. Underbara PerOla! Jag blir så galet lycklig! Tack snälla rara du. Med mig hem på tåget i söndags kånkade jag stolt min mjölkvarn och sädeskorn som väntade på att få malas. Hur många 23-åringar känner ni som maler sitt egna mjöl av gamla kultursorter? Nu vet ni en. Lyckliga jag!

10072017-261C1342

PerOla, rätta mig gärna eller komplettera med din enorma kunskap, för nu ska jag försöka berätta lite kort om kultursorter, vilket är en rätt ny kunskap för mig. Det var PerOla och min mor som fick upp mina ögon för det och så spännande det är! Kultursorter är som sagt spannmålssorter som odlats från tusentals år tillbaka och fram till mitten av 1900-talet. Efter det har vi börjat med växtförädling där bland annat stråförkortningsmedel började användas. Man ville ha större ax och mindre stån. Kultursorterna är oftast markant mer högväxande än våra moderna sorters spannmål. Som jag har förstått det är detta för och nackdelar. Förr hade vi användning även för stråt till t.ex. i djurhållningen, i byggnader, som fyllning i madrasser och träskor, inom vävning och slöjd. Nackdelen var när det kom slagregn och säden lade sig ned. De moderna sorterna med stråförkortningsmedel kan man pressa hårdare utan att de sticker iväg i höjden och man får mer ax än strå. Forskning har dock visat att de moderna sorternas korta strå, i motsats till de äldre sorternas mycket långa strå, genererar fler sjukdomar i kornet då smittspridarna har kortare väg att vandra till kornen. Kultursorterna är motståndskraftiga mot sjukdomar, konkurrerar bra mot ogräs, behöver inte konstgödsel eller bekämpningsmedel, men uppvisar stor variation i avkastning.

Det har visat sig att kultursorterna har fina egenskaper som gått förlorade i den växtförädling som skett under senare delen av 1900-talet. Äldre sorter anpassar sig nämligen till de lokala odlingsförhållandena och grödan får unika lokala kvaliteter genom odlarens medvetna selektion av frön från skörd till utsäde över ett antal år. Nya kultursorter uppstår alltså ur de gamla. Man forskar en del på näringsinnehållet i kultursorterna kontra de moderna sorterna. Det verkar som om vi sönderförädlat våra moderna sorter och tappat många nyttiga ämnen men som är bevarade i våra kultursorter. Kultursorterna har viskat sig bland annat vara mycket innehållsrika på mineraler, spårämnen och smakämnen. Att baka bröd enbart på de gamla sorterna upplever jag dock lite svårare; det är precis som om de inte innehåller lika mycket gluten som håller samman degen och gör bröden sådär saftigt goda. Och det där med att det inte är bra att äta mjöl – jag tror att mycket av spannmålsallergierna idag beror på det ensidiga intaget av vitt vetemjöl. Jag tror att det handlar om vad för mjöl man använder och att man blandar många olika sorters mjöl. Jag tror på fullkorn, då använder man hela kornet (fröskal, frövita och grodd), inte separata delar, och ekologiskt odlat. Jag har hört att fröskalet, det grova yttre lagret på kärnan, innehåller 50-80% av kornets mineraler. Förstå hur dumt det är att inte äta det.

10072017-261C1305

Föreningen Allkorn är en ideell förening som genom odling arbetar för att bevara och utveckla en mångfald av lokalt anpassade stråsädessorter, främja förädling och försäljning av produkter från dessa sorter samt öka konsumenternas intresse för ekologiskt odlade kultursorter. Kika in där om ni vill veta mer.

Archive

Brännässlans dag

10052014-_MG_2682-2

Vet ni vad?!? Idag är det brännässlans dag, första söndagen i maj månad. Det känns fint att det brännande hatadälskade ogräset som är en av de nyttigaste vilda växterna vi har i Sverige och som vi använt i alla tider till medicin som textil, har fått en egen dag. Jag tänker mig att brännässlan, Urtica dioica, förr i tiden var en livlina vid denna tid på året. Matförråden hade sinat under vintern och bland de första ätliga vilda växter som kikar fram på våren är brännässlan. Svenska namnet nässla (nätla, nälla) är känt sedan medeltiden. På Den virtuella floran kan man läsa:

”Brän-nässla. w. wid hus och gärdesgårdar. All Nässla drifwer urin och renar bloden, i Lungsot och Skjörbjugg nyttig, hälst wårtiden, då intages utpressad saft af späda Nässlor i wasla: eller brukas Decokt af Nässle-rötter en näfwa til en kanna wattn något inkokt och drucket några glas om dagen. Med färska nässlor brännas lame och borttagne lemmar; äfwen fötter wid upstigen Podager. Om wåren ätas de til grönkål: torkade nyttjas de til boskapsfoder…

…Om stjelkarna på samma sätt skötas som lin och hampa, kunna de spinnas och kläder deraf wäfwas. Med decoct af rötterna färga bondhustrur Påskägg gule.”

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

06052017-261C0030

Tänk vad brännässlan i alla tider har legat oss varmt om hjärtat. Såhär års brukar jag göra nässelsoppa och nässelbröd. Jag brukar även torka brännässla och mala till pulver som jag sedan strör över gröten eller yoghurten om morgonen som ett kosttillskott. Brännässlor skördas med fördel nu på våren emedan de är späda och fina. Senare på säsongen kan man plocka toppskotten, bladen eller klippa ned nässlorna helt så nya späda skott kommer upp. Brännässlor är en indikator på näringsrik jord, främst kväverik, och det är också här vi finner dem. Tänk på att inte plocka brännässlor som växer i direkt närhet till gödselstackar eller andra extremt kväverika marker. Brännässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder. Brännässlan kan till utseendet förväxlas med vitplister som dock saknar brännhår. Viltplister är inte är giftig utan kan tvärtom anrättas på samma sätt som brännässlan. Brännässla kan även förväxlas med etternässla, vilken inte heller är giftig. Etternässlan är dock ettårig och kommer därför först senare på sommaren.

Brännässla har åtminstone sedan medeltiden använts som medicinalväxt och innehåller bland annat vitaminer, mineraler, järn, kalcium, klorofyll och kalcium. Genom tiderna har vi även använt stjälken för att producera garn, tråd, rep, vävnader och papper. Nässlor rötades (syrefri nedbrytning) och bearbetades till fibrer precis som man gör med lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg. Roten användes ibland till textilfärgning.

Brännässlan är en värdväxt för flera insekter, inte minst fjärilar som nässelfjärilen och kartfjärilen. För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka eller låta några nässlor få växa sig höga i trädgården, då håller förhoppningsvis skadedjuren sig där istället. Brännässlor kan även användas till gödning av andra grödor. Man lägger nässlor i vatten och låter det dra några dagar och sedan vattnar man ut det.

Visst är det en fantastisk växt. Hurra för brännässlan – jag tycker i alla fall om dig!

Archive

Ramslökslycka

08042017-_DSC3275

Idag packade far, mor, jag och vår hund Melwin bilen med fikakorg och åkte ut för att plocka ramslök. Denna underbara vårprimör – oj vad gott det är! Som en grön matta vällde den fram i bokskogen. En stark doft av lök. Ramslök, Allium ursinum, är en bladlök som är släkt med både gräslök och vitlök och den påminner lite om dem båda i både doft och smak. Ramslöken trivs i halvskugga till skugga och vill ha fuktig, kalkrik jord med högt pH värde. Om man vill sätta ramslök hemma men har ingen kalkrik jord kan man istället sprida vedaska i jorden. Ramslök kan odlas i större delen av vårt land men vill ha rätt förhållanden för att trivas, men trivs den sprider den sig som ett ogräs – ett himla gott ogräs i mina ögon.

Det är oftast bladen som används i matlagningen men hela växten är ätlig. Av bladen kan man göra soppor, ramslökssmör, pesto, majonäs, olja, röra ned i färskost, använda vid inlagd sill mm. Blomknopparna kan marineras och när ramslökens blad har börjat gulna och dess blommor börjat vissna, då är det dags att skörda ramslökens till synes anspråkslösa frökapslar och göra ramslökskapris. Här kan ni finna några finfina recept. Ramslöken tycker jag att man ska njuta av så mycket man bara kan när det är säsong för den, men av det jag plockade idag ska jag även torka en del och göra ramslökssalt. Jag kommer även lägga in en del i olja. Mums!

08042017-_DSC319908042017-_DSC329708042017-_DSC3228

 

Archive

Björksav

07042017-_DSC3138

Nu stiger saven i träden, åtminstone i södra Sverige. Denna helg är min mor och jag ute i vår trädgård och tappar björksav. Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”.

Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten eller för att tvätta håret eller sina kläder.

07042017-_DSC3112

Tappa björksav 2-3 veckor innan man misstänker att björken får musöron. Att tappa sav är inte skadligt för träden, de klarar det fint om man gör det på rätt sätt. Innan du börjar tappa sav måste du fråga markägaren om lov – savtappning ingår inte i allemansrätten. Borra ett hål en liten bit in i stammen tills du märker att du har kommit in till saven. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska. Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning något. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt.

07042017-_DSC311607042017-_DSC315607042017-_DSC3166

07042017-_DSC3161

Jag hörde någon gång att om man tappar sav sent i perioden för savtappning, dvs ganska precis innan knoppsprickning, ska man göra tappningshålet högre upp på stammen. Det testade vi i år men jag vet inte om jag upplevde någon markant skillnad på den punkten. Vi satte ut en kanna igår kväll och i morse var den ordentligt fylld – det tar inte lång tid innan man har några stycken glas. När savtappningen är avslutad bör hålet pluggas igen med en trätapp. Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.

07042017-_DSC313007042017-_DSC313116032014-_MG_0686

Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad. Har någon utav er erfarenhet av att använda björk, vårt vackra nordiska träd? Snälla, berätta! Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

07042017-_DSC3171