Archive

Kantarelltider

21072017-261C1450

Nu har kantarelltiderna börjat. Ikväll gick min mor och jag en promenad i skogen med vår hund Melwin. Plötsligt blev hundpromenaden till en svampplockningsstund. Melwin blev minst lika exalterad som oss, men inte över att marken var full med kantareller, utan för att både matte och lillmatte kröp omkring på marknivå och letade efter något – det var spännande. Ett helt durkslag med kantareller blev det som vi sedan smörstekte och åt till kvällsmat.

21072017-261C1435

Archive

Kultursorter och mjöl

12072017-261C1368

Mina föräldrars granne PerOla, han är en av mina idoler. Han tog över gården från sina morföräldrar tidigt i livet. Idag har han kor, ekologisk grönsaksodling och odlar gamla spannmålssorter vilka benämns kultursorter. Han maler eget mjöl, bakar surdegsbröd och mjölksyrar grönsaker. I helgen var jag hemma i Skåne och traskade över till PerOla. Vi kikade på grönsaksodlingarna på friland och i växthuset, han visade mig sin nya större mjölkvarn och bjöd sedan på hembakat bröd, egengjord flädersaft och havtornsmarmelad. Plötsligt tog han fram sin gamla mjölkvarn och sade att han hade funderat på om någon kunde få användning utav den nu när han hade en ny. Hans tankar föll på mig. Underbara PerOla! Jag blir så galet lycklig! Tack snälla rara du. Med mig hem på tåget i söndags kånkade jag stolt min mjölkvarn och sädeskorn som väntade på att få malas. Hur många 23-åringar känner ni som maler sitt egna mjöl av gamla kultursorter? Nu vet ni en. Lyckliga jag!

10072017-261C1342

PerOla, rätta mig gärna eller komplettera med din enorma kunskap, för nu ska jag försöka berätta lite kort om kultursorter, vilket är en rätt ny kunskap för mig. Det var PerOla och min mor som fick upp mina ögon för det och så spännande det är! Kultursorter är som sagt spannmålssorter som odlats från tusentals år tillbaka och fram till mitten av 1900-talet. Efter det har vi börjat med växtförädling där bland annat stråförkortningsmedel började användas. Man ville ha större ax och mindre stån. Kultursorterna är oftast markant mer högväxande än våra moderna sorters spannmål. Som jag har förstått det är detta för och nackdelar. Förr hade vi användning även för stråt till t.ex. i djurhållningen, i byggnader, som fyllning i madrasser och träskor, inom vävning och slöjd. Nackdelen var när det kom slagregn och säden lade sig ned. De moderna sorterna med stråförkortningsmedel kan man pressa hårdare utan att de sticker iväg i höjden och man får mer ax än strå. Forskning har dock visat att de moderna sorternas korta strå, i motsats till de äldre sorternas mycket långa strå, genererar fler sjukdomar i kornet då smittspridarna har kortare väg att vandra till kornen. Kultursorterna är motståndskraftiga mot sjukdomar, konkurrerar bra mot ogräs, behöver inte konstgödsel eller bekämpningsmedel, men uppvisar stor variation i avkastning.

Det har visat sig att kultursorterna har fina egenskaper som gått förlorade i den växtförädling som skett under senare delen av 1900-talet. Äldre sorter anpassar sig nämligen till de lokala odlingsförhållandena och grödan får unika lokala kvaliteter genom odlarens medvetna selektion av frön från skörd till utsäde över ett antal år. Nya kultursorter uppstår alltså ur de gamla. Man forskar en del på näringsinnehållet i kultursorterna kontra de moderna sorterna. Det verkar som om vi sönderförädlat våra moderna sorter och tappat många nyttiga ämnen men som är bevarade i våra kultursorter. Kultursorterna har viskat sig bland annat vara mycket innehållsrika på mineraler, spårämnen och smakämnen. Att baka bröd enbart på de gamla sorterna upplever jag dock lite svårare; det är precis som om de inte innehåller lika mycket gluten som håller samman degen och gör bröden sådär saftigt goda. Och det där med att det inte är bra att äta mjöl – jag tror att mycket av spannmålsallergierna idag beror på det ensidiga intaget av vitt vetemjöl. Jag tror att det handlar om vad för mjöl man använder och att man blandar många olika sorters mjöl. Jag tror på fullkorn, då använder man hela kornet (fröskal, frövita och grodd), inte separata delar, och ekologiskt odlat. Jag har hört att fröskalet, det grova yttre lagret på kärnan, innehåller 50-80% av kornets mineraler. Förstå hur dumt det är att inte äta det.

10072017-261C1305

Föreningen Allkorn är en ideell förening som genom odling arbetar för att bevara och utveckla en mångfald av lokalt anpassade stråsädessorter, främja förädling och försäljning av produkter från dessa sorter samt öka konsumenternas intresse för ekologiskt odlade kultursorter. Kika in där om ni vill veta mer.

Archive

Brännässlans dag

10052014-_MG_2682-2

Vet ni vad?!? Idag är det brännässlans dag, första söndagen i maj månad. Det känns fint att det brännande hatadälskade ogräset som är en av de nyttigaste vilda växterna vi har i Sverige och som vi använt i alla tider till medicin som textil, har fått en egen dag. Jag tänker mig att brännässlan, Urtica dioica, förr i tiden var en livlina vid denna tid på året. Matförråden hade sinat under vintern och bland de första ätliga vilda växter som kikar fram på våren är brännässlan. Svenska namnet nässla (nätla, nälla) är känt sedan medeltiden. På Den virtuella floran kan man läsa:

”Brän-nässla. w. wid hus och gärdesgårdar. All Nässla drifwer urin och renar bloden, i Lungsot och Skjörbjugg nyttig, hälst wårtiden, då intages utpressad saft af späda Nässlor i wasla: eller brukas Decokt af Nässle-rötter en näfwa til en kanna wattn något inkokt och drucket några glas om dagen. Med färska nässlor brännas lame och borttagne lemmar; äfwen fötter wid upstigen Podager. Om wåren ätas de til grönkål: torkade nyttjas de til boskapsfoder…

…Om stjelkarna på samma sätt skötas som lin och hampa, kunna de spinnas och kläder deraf wäfwas. Med decoct af rötterna färga bondhustrur Påskägg gule.”

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

06052017-261C0030

Tänk vad brännässlan i alla tider har legat oss varmt om hjärtat. Såhär års brukar jag göra nässelsoppa och nässelbröd. Jag brukar även torka brännässla och mala till pulver som jag sedan strör över gröten eller yoghurten om morgonen som ett kosttillskott. Brännässlor skördas med fördel nu på våren emedan de är späda och fina. Senare på säsongen kan man plocka toppskotten, bladen eller klippa ned nässlorna helt så nya späda skott kommer upp. Brännässlor är en indikator på näringsrik jord, främst kväverik, och det är också här vi finner dem. Tänk på att inte plocka brännässlor som växer i direkt närhet till gödselstackar eller andra extremt kväverika marker. Brännässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder. Brännässlan kan till utseendet förväxlas med vitplister som dock saknar brännhår. Viltplister är inte är giftig utan kan tvärtom anrättas på samma sätt som brännässlan. Brännässla kan även förväxlas med etternässla, vilken inte heller är giftig. Etternässlan är dock ettårig och kommer därför först senare på sommaren.

Brännässla har åtminstone sedan medeltiden använts som medicinalväxt och innehåller bland annat vitaminer, mineraler, järn, kalcium, klorofyll och kalcium. Genom tiderna har vi även använt stjälken för att producera garn, tråd, rep, vävnader och papper. Nässlor rötades (syrefri nedbrytning) och bearbetades till fibrer precis som man gör med lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg. Roten användes ibland till textilfärgning.

Brännässlan är en värdväxt för flera insekter, inte minst fjärilar som nässelfjärilen och kartfjärilen. För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka eller låta några nässlor få växa sig höga i trädgården, då håller förhoppningsvis skadedjuren sig där istället. Brännässlor kan även användas till gödning av andra grödor. Man lägger nässlor i vatten och låter det dra några dagar och sedan vattnar man ut det.

Visst är det en fantastisk växt. Hurra för brännässlan – jag tycker i alla fall om dig!

Archive

Ramslökslycka

08042017-_DSC3275

Idag packade far, mor, jag och vår hund Melwin bilen med fikakorg och åkte ut för att plocka ramslök. Denna underbara vårprimör – oj vad gott det är! Som en grön matta vällde den fram i bokskogen. En stark doft av lök. Ramslök, Allium ursinum, är en bladlök som är släkt med både gräslök och vitlök och den påminner lite om dem båda i både doft och smak. Ramslöken trivs i halvskugga till skugga och vill ha fuktig, kalkrik jord med högt pH värde. Om man vill sätta ramslök hemma men har ingen kalkrik jord kan man istället sprida vedaska i jorden. Ramslök kan odlas i större delen av vårt land men vill ha rätt förhållanden för att trivas, men trivs den sprider den sig som ett ogräs – ett himla gott ogräs i mina ögon.

Det är oftast bladen som används i matlagningen men hela växten är ätlig. Av bladen kan man göra soppor, ramslökssmör, pesto, majonäs, olja, röra ned i färskost, använda vid inlagd sill mm. Blomknopparna kan marineras och när ramslökens blad har börjat gulna och dess blommor börjat vissna, då är det dags att skörda ramslökens till synes anspråkslösa frökapslar och göra ramslökskapris. Här kan ni finna några finfina recept. Ramslöken tycker jag att man ska njuta av så mycket man bara kan när det är säsong för den, men av det jag plockade idag ska jag även torka en del och göra ramslökssalt. Jag kommer även lägga in en del i olja. Mums!

08042017-_DSC319908042017-_DSC329708042017-_DSC3228

 

Archive

Björksav

07042017-_DSC3138

Nu stiger saven i träden, åtminstone i södra Sverige. Denna helg är min mor och jag ute i vår trädgård och tappar björksav. Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”.

Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten eller för att tvätta håret eller sina kläder.

07042017-_DSC3112

Tappa björksav 2-3 veckor innan man misstänker att björken får musöron. Att tappa sav är inte skadligt för träden, de klarar det fint om man gör det på rätt sätt. Innan du börjar tappa sav måste du fråga markägaren om lov – savtappning ingår inte i allemansrätten. Borra ett hål en liten bit in i stammen tills du märker att du har kommit in till saven. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska. Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning något. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt.

07042017-_DSC311607042017-_DSC315607042017-_DSC3166

07042017-_DSC3161

Jag hörde någon gång att om man tappar sav sent i perioden för savtappning, dvs ganska precis innan knoppsprickning, ska man göra tappningshålet högre upp på stammen. Det testade vi i år men jag vet inte om jag upplevde någon markant skillnad på den punkten. Vi satte ut en kanna igår kväll och i morse var den ordentligt fylld – det tar inte lång tid innan man har några stycken glas. När savtappningen är avslutad bör hålet pluggas igen med en trätapp. Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.

07042017-_DSC313007042017-_DSC313116032014-_MG_0686

Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad. Har någon utav er erfarenhet av att använda björk, vårt vackra nordiska träd? Snälla, berätta! Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

07042017-_DSC3171

Archive

Recept: ringblomssalva

20082015-_MG_8778

Ringblomssalva finns alltid i mitt badrumsskåp och väska, ja över allt följer en burk av detta med. Jag använder den främst till mina läppar och torra trädgårdsmästarhänder som blir tärda av smuts och väta. Då ringblomssalvan inte innehåller något vatten, till skillnad från en kräm, lägger den sig mer som en skyddande hinna utanpå huden. Ibland använder jag även salvan på hela kroppen och i ansiktet, men det oftast kvällen innan jag vet att jag ska duscha morgonen därpå då. Om du har mycket torr hud är även ett tips att smörja in huden med en fet salva eller en olja du har i köket precis innan du duschar; då kommer vattnet rinna av din hud. Även hundarnas tassar har jag vintertid smort med salva då dess trampdynor sett torra ut.

Ringblomssalva är enkelt att koka själv och kräver föga ingredienser, framför allt inga ingredienser som är svåra att få tag i. Ringblomssalva är även ett bra grundrecept som man sedan kan utveckla genom att använda andra örter, oljor, eteriska oljor eller tillsätta t.ex. ullfett och sheasmör.

Det här behöver du:

  • torkade ringblommsblad (odla och torka själv eller köp via internet, även hälsokostbutiker brukar kunna hjälpa dig med att ta hem detta)
  • valfri olja t.ex. rapsolja
  • bivax (kontakta en biodlare eller beställ på internet)
  • valfria eteriska oljor t.ex. lavendel, tall eller rosmarin
  • termometer
  • mörka glasburkar (återbruka och destillera gamla burkar eller köp nya i en hälsokostbutik)
  • visp
  • en större kastrull och en mindre, alt. en metallskål, som passar i den större
  • spisplatta
  • finmaskig sil
  • våg

20082015-_MG_8772

  • Häll 5 dl olja i den lilla kastrullen/skålen. Lägg i 3-4 dl torkade ringblommor. Värm oljan i ett vattenbad till minst 80°C. Låt ringblommorna ligga i den varma oljan i minst 15 minuter. Ett vattenbad är en kastrull med varmt vatten placerad på en värmeplatta med måttlig värme. I kastrullen placeras en skål med det som ska hållas varmt. Tänk på att inte ha för hög vattennivå; risken finns då att vatten skvätter in i skålen med olja. Det kan även hända om vattnet kokar häftigt. Kommer det vatten i salvan minskas hållbarheten.
  • Sila bort och pressa ur oljan med en finmaskig sil. Sätt tillbaka oljan i vattenbadet.

20082015-_MG_8839

  • Öka värmen något och lägg i 100g bivax i oljan. Låt vaxet smälta under omrörning. I detta steg kan du även, om så önskas, tillsätta andra fetter.
  • Låt oljan med vaxet svalna under omrörning. Det är viktigt att du rör hela tiden så att salvan får en jämn konsistens.

20082015-_MG_8794

  • När temperaturen är under 40°C kan eteriska oljor tillsättas (OBS! Tänk på doseringen av eteriska oljor, olika oljor doseras olika. Har man känslig hy eller allergi bör man vara försiktig med eteriska oljor.). Tillsätts oljorna vid en högre temperatur avdunstar de.

20082015-_MG_8873

  • När temperaturen ligger omkring 30-35°C börjar delar av salvan stelna. Försök blanda de fastare delarna med de mer flytande så att du får en jämn salva utan klumpar. Häll salvan i glasburkar antingen med hjälp av en slickepott eller sprits. Har du inte torkat av utsidan av kastrullen/skålen sedan vattenbadet, kom ihåg att göra detta så att det inte kommer vatten i salvan när du häller över den i glasburkarna. Ge burkarna fina etiketter.

Tips på företag ni kan beställa produkter för egentillverkning av hudvårdsprodukter mm:
Flaskor och burkar
CreArome
Organic Makers
Och så hälsokostbutikerna förstås.

Archive

Mandelmanns trädgårdar på tv4

10062014-_mg_5924

Ni har väl inte missat att vi ska få följa med Mandelmanns trädgårdar via tv4?!? Så fint att Gustav och Marie vill dela med sig utav allt de gör på deras gård Djupadal på Österlen i Skåne. Gustav och Marie lever självhushållande på Djupadal, bedriver ekologisk odling och trädgårdskök. En underbar trädgård ni bara måste besöka, gärna flera gånger om året om ni har möjlighet för att uppleva alla årstiderna. När jag gick min trädgårdsmästarutbildning hade jag den fina möjligheten att få ha praktik hos familjen Mandelmann. Några bilder från trädgården visade jag er här på Septemberbacken och vill ni se de igen finner ni dem här. Äntligen mer av hållbarhet och det gröna i tv!

Archive

Hjälp mångfalden i din trädgård – vi lever tillsammans

11062016-_mg_8628

Ibland är det bra om vi tänker lite extra på att hjälpa våra små vänner runt omkring oss – växter, djur insekter och mikroorganismer, svampar och lavar, ja även de som vi inte alltid ser men som lik väl är himla viktiga för våra ekosystem. Nedan kommer lite tips:

  • Om du rensar i trädgården – städa inte för noga. Lämna kvar löv t.ex. i rabatterna och under buskarna; där ger det inte trädgården ett ”stökigt” intryck och i gentjänst får du gratis organiskt material till jorden och finfina maskar och mikroorganismer som gynnar dina växter.
  • Om du fäller träd och sly – frakta inte bort allt. Gör en så kallad ”faunadepå”. Då samlar du ihop kvistar och grenar av olika storlekar och lägger i en hög, gärna på en halvöppen plats, t.ex. vid skogskanten eller en mer öppen del i skogen där solen kommer åt. Låt sedan denna hög ligga och snart kommer massvis med djur och insekter att flytta in. Lika så om du fäller träd är det bra att spara stubbar (höga och låga) och en och annan stock på marken. Svampar, lavar, insekter och djur trivs på dessa och de hjälper till med nedbrytningen som är en del av naturens egna kretslopp.
  • Klipp inte hela gräsmattan. Om du låter vissa delar av din gräsmatta få växa och istället slår den en gång per år blir det mindre arbete för dig, bättre för miljön men framför allt gynnar du den biologiska mångfalden. En ”äng” är inte bara vackert för ögat utan innehåller också ofantligt många fler arter än en vanlig gräsmatta vilket i sin tur även lockar fler insekter. Mer om ängar, anläggning och skötsel kan ni läsa om t.ex. här.
  • Gynna mångfalden i dina rabatter. Samtliga ovan nämnda förslag gynnar mångfalden i vår flora och fauna men även i dina rabatter kan du göra detta. När man ska planera en trädgård brukar man tänka ”få sorter och mer av varje istället för många sorter och lite av varje” – detta för att det ger trädgården ett mer harmoniskt intryck. Men för den biologiska mångfalden är det bra med variation i trädgården. T.ex. är olika arter av fjärilar, bin och andra pollinatörer skapta för att kunna hämta nektar från olika typer av blommor. En del har långa snablar, andra korta tungor eller äter med munnen. Vissa arter är kopplade till specifika växter, t.ex. inga brännässlor inga nässelfjärilar. Så varför inte göra rabatter i din trädgård med få arter och många av varje men flera rabatter med olika kombinationer i varje rabatt. Då får du både harmoniska rabatter och mångfald i trädgården.

03072016-_mg_9646

  • Spar tätare buskage. Småfåglar älskar att gömma sig i buskar och tätare buskage. Kanske har ni observerat att om ni har ett fågelbord med mat flyger fåglarna dit för att hämta lite mat och sedan flyger de snabbt bort till en buske i närheten och sitter där en stund innan de kommer tillbaka för att hämta mer mat.
  • Välj träd och buskar med frukter och bär. Plantera eller spar buskar och träd i din trädgård som får frukter, bär och frön som fåglarna kan få mumsa på. Rönn, ek, bok, hassel, gran, tall, fruktträd, aronia, hagtorn, havtorn, slån, syren och rosor med nypon är några exempel som fåglarna tycker om.
  • Ställ ut vattenbad. Precis som oss människor behöver även djuren och insekterna vatten för bad och släcka törst. Ställ ut små vattenbad i trädgården.
  • Gör insektshotell. På bilderna längst ned i detta inlägg ser du en variant av ett insektshotell som jag fann på min skola i Norge. Det finns många fina varianter på sådana, kika på internet så får du massvis med inspiration. Men det finaste med det är att man använder det som finns runt omkring oss i naturen, skapar något nytt utav det (gärna tillsammans med barn i alla åldrar, från 0 år till hundraåringarna i sina bästa dagar) för att skapa ett hem åt massvis av insekter som man sedan kan gå och kika på och som i gentjänst pollinerar och gynnar på olika vis dina växter i trädgården. Hur du gör ett insekthotell finns det många beskrivningar på på internet men principen är att samla material så som pinnar, bark, kottar, stenar, blompinnar/bambukäppar, gräs mm och packa ihop i någon form av ram vilken kan vara t.ex. en lastpall som på bilden, lerkruka, äppellåda eller varför inte snickra ett litet hus.
  • Skaffa en kompost. I en kompost trivs massvis av djur, insekter och mikroorganismer och dessa följer även med kompostjorden ut i dina rabatter när du jordförbättrar och fortsätter att hjälpa dig och dina växter där.

Så ut i trädgårdarna nu och hjälp naturen och upptäck allt det fantastiska som den bjuder in oss till. Vi delar alla på jorden och utan flora och fauna har vi människor inte särskilt mycket att leva utav. Djur och natur är våra bästa vänner och bästa vänner tar hand om varandra. Tjänster och gentjänster. Vi lever tillsammans – du, Grålle gråsugga, Dagge daggmask, Tvigge tvestjärt och Mulle mullvad, nattvioler, brännässlor, ekar, kantareller och renlav. Kanske har ni fler tips på hur vi kan hjälpa den biologiska mångfalden på enkla vis – skriv himla gärna och berätta!

14092016-_mg_952316122016-_d5b0925

Archive

Smör

18092016-_mg_9711

Jag tycker så himla mycket om att ha riktigt smör på mina smörgåsar. Om det är bra eller dåligt att äta mättat fett kan diskuteras men jag tycker att om man ska äta något så ska det i alla fall vara gott. Och hur nyttigt det är avgörs inte av bara en detalj utan hela din kost och levnadsstil. Känns det bra i din kropp, så är det säkert oftast det. När jag bjuder på riktigt smör får man ofta höra att det är så hårt. Här kommer ett litet knep för det.

18092016-_mg_9661

Du behöver riktigt smör, helst ekologiskt, olja efter tycke och smak samt burkar med gummipackning.

18092016-_mg_9674

Ta till exempel 250g smör och knappt 1 dl olja. Låt smöret ligga framme en liten stund så blir det mjukare och lättare att blanda.

18092016-_mg_9678 18092016-_mg_9688

Blanda oljan och smöret. Smaksätt smöret om du vill, det beror på vad du brukar ha för pålägg. Till sötare smörgåsar så som ost och marmeladsmörgåsar brukar jag endast blanda smöret med rapsolja och eventuellt lite ringblomsblad. Till matigare smörgåsar med hummus eller brie och korv är det gott att blanda smöret med oliv- eller rapsolja samt örtsalt. Prova er fram och ni får himla gärna dela med er om ni upptäcker någon god kombination.

18092016-_mg_9693Lägg smörblandningen i burkar med tätt slutande lock. Gummipackningen hjälper så att smöret inte börjar smaka kylskåp för fort. Sedan ser det även fint ut att servera smör i glasburkar. Förvara i kylen.

18092016-_mg_9728

Archive

Rödhårig

16082016-_MG_0889 16082016-_MG_0868Oj hoppsan! Jag blev rödhårig i helgen. Som en bärnsten. Jag har alltid tyckt att rött hår är himla fint. Nu tänkte jag att jag skulle prova det själv. Med hennafärg har jag färgat. Växtfärg. Ska bli spännande att se om jag trivs i denna hårfärg.