Archive

Mitt examensarbete, del 1

17022018-261C5149

Många av er frågar mig vad det egentligen är jag studerar i Norge och vad mitt examensarbete handlar om. På första frågan brukar jag svara ungefär ”lite som byggnadsvård fast inom trädgård, dvs hur man vårdar det gröna kulturarvet i form av gamla trädgårdar och parker på bästa sätt”. Detta säger kanske inte alla så mycket så därför tänkte jag göra några inlägg om detta med mitt examensarbete om exempel. Mitt examensarbete handlar om trädgården vid Hovdala slott som ni ser på bilden ovan. Hovdala ligger utanför Hässleholm i Skåne och byggdes år 1511. När man ska sköta en sådan gammal trädgård eller funderar på att återskapa trädgården så som den sett ut en gång i tiden (för de flesta av dessa gamla trädgårdar är idag endast gräsmatta med några väldigt gamla träd på) krävs det lite mer av förvaltaren och ägaren. Det är just denna kunskap jag inhämtar i Norge – vad ska vi göra med dessa gamla miljöer och växter egentligen?

17022018-261C5167

Gamla byggnader har vi varit hyfsat duktiga på att ta hand om men när det gäller miljön utanför byggnaderna är det värre. De flesta gamla byggnader har en gång haft en välskött trädgård eller park men då dessa ytor är uppbyggda av ett levande material förfaller de och växer igen fort när man slutar sköta dem. Resterna av den gamla trädgården vid Hovdala slott har blivit väl förvaltad utifrån en framtagen vårdplan men nu ville jag kika på hur trädgården förändrats från 1511 till idag, om det skulle gå att restaurera trädgården och i sådant fall hur. Det är mycket att tänka på om man vill restaurera en trädgård men vi börjar från början…

17022018-261C516417022018-261C5258

Det första jag gjorde och som jag tillbringat tid till hela sommaren och hösten var att inventera trädgården. Med papper, penna och måttband i handen gav jag mig ut i fält för att se vilka historiska spår jag kunde finna. Broar, murar, fruktträd, planteringar, grusgångar, gamla träd, hamlade träd, träd märkligt beskurna eller planterade i konstiga formationer, gropar och strukturer i terrängen osv. Jag inventerade även vilka växter jag fann i trädgården – därav är det bra att låta inventeringen ta en hel växtsäsong. Allt jag fann ritade jag sedan in på en karta över trädgården.

17022018-261C517917022018-261C5099

Parallellt med fältinventeringen letade jag material om hur trädgården en gång sett ut. Jag  kikade bland materialet de arbetande vid slottet hade, besökte hembygdsmuseet och riksarkivet, mailade kungliga biblioteket, danska kungliga biblioteket, regionmuseet, flygfotografer med många fler, sökte i digitala bildarkiv osv… ja jag letade över allt där jag kunde tänka mig att material om Hovdalas trädgård kunde finnas. Jag letade efter inventarieförteckningar, kartor, fotografier, växtlistor, dagboksanteckningar osv. Efter ett tag satt jag med en hel del material. Före 1700-talet har jag endast några dagboksanteckningar om trädgården men 1734 gjordes en inventeringskarta över godset och i slutet av 1700-talet även en plan över en barockträdgård. Barockträdgården blev dock aldrig anlagd vilket var tur, idag har vi då istället en stomme från en renässansträdgård. Från 1800-talet fanns det både enklare kartor där trädgården syntes, växtbeställningar, målningar, teckningar och gravyrer. Från slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal fanns det en del fotografier, där bland även flygfotografier över trädgården.

17022018-261C5181

Med hjälp av detta material, kunskap om hur stilhistorien generellt ändrats i Europa genom århundraden, händelser i ägarnas liv och samhället i stort kan vi ta reda på en hel del om hur trädgården vid Hovdala förmodligen sett ut och förändrats från 1511. Här är några bilder på hur trädgården och slottet ser ut idag och till sist några exempel på hur man kan para ihop dagens trädgård med ett gammalt fotografi. Det är som ett detektivarbete där man inte alltid lyckas få fram svaret.

17022018-261C506520122017-1918 (v göinge hembygdsföbund, Herman Piil)

Svartvitt fotografi av Herman Piil, 1918. Längst bak i bilden syns slottet med sin veranda. Framför slottet syns runda rabatter planterade med annueller, slingrande gångar och formklippta buskar.

17022018-261C510801042017-sommaren 1918

Fotografi ur boken Hovdala slott av Ewa Kewenter och Ralf Turander. Fotografiet är taget sommaren 1918. Bortanför slottets veranda ser vi parkens slingrande gångar, klippta häckar, planteringar och grupper av buskar. Grusgången från verandan till trädgården är kantad av rabatter med annueller och stora vita snäckskal.

17022018-261C508107102008-Ehrenborgs bilder (375)

Dagens fotografi är tagen ur en lite annan vinkel än det svartvita fotografiet. Över diket har vackra broar funnits. Fotot är från ca 1920.

17022018-261C521119022018-VGH Orangeriet som det såg ut då vi flyttade ner till Hovdala 191719022018-VGH Orangeriet som Pappa lät restaurera 1917 - 1918. Utanför orangeriet sitter Casimir, Gösta, Eva och Elsa

Orangeriet idag. Svartvita fotografier är från Västra Göinge hembygdsförening. På bilderna ser vi hur orangeriet en tid fick förfalla fullständigt och hur ägarna sedan lät restaurera det åren 1917-1918.

Archive

Arts and Crafts

24102017-261C2876

Som jag har nämnt tidigare här på Septemberbacken studerar jag deltid i Norge. Historiske grøntanlegg heter utbildningen och är en vidareutbildning för trädgårdsmästare där vi får specialkompetens om hur man arbetar med gamla parker och trädgårdar för att bevara deras kulturhistoriska värden. I oktober hade vi en utbildningsvecka i Göteborg. Tre dagar tillbringade vi vid Gunnebo slott för att fördjupa oss i skötseln av historiska miljöer, främst med fokus på gräsmattor. Mer om detta kommer i ett senare inlägg. Om kvällarna åkte vi på andra studiebesök och ett av dem var Tjolöholms slott utanför Kungsbacka – ett praktexemplar när det gäller slott med tillhörande trädgård i Arts and Crafts-stil. Vi fick en mycket bra guidning utav en av trädgårdsmästarna och jag tänkte först att jag skulle sammanfatta för er vad en trädgård i Arts and Crafts är. Men när jag besökte Tjolöholms hemsida fann jag en så bra guidning genom trädgården. Nedan kommer den tillsammans med mina bilder. Varsågoda – lite trädgårdshistoria.

24102017-261C2931

De verksamma inom Arts and Crafts-rörelsen inspirerades av 1500-talet, en tid som man ansåg präglades av högtstående hantverk. Ofta ser man stildrag från Tudortiden i Arts and Crafts-trädgårdar, så även på Tjolöholms Slott. Parken präglas, helt enligt idealet, av förhållandet till den vilda naturen. Den tuktade trädgården, med sina trimmade gräsmattor och formklippta buskar ger intryck av att flyta ihop med den omgivande naturen och har även ett tydligt samband med slottsbyggnaden. 49 gräsrutor i ett geometriskt mönster leder fram till slottsporten, och nedanför dem finns en stor grästrappa, även den inspirerad av 1500-talsträdgården. På havssidan av slottet ligger en typisk ”sunken garden”, en nedsänkt del av trädgården.

Trädgården kring Tjolöholms slott har byggts med inspiration från platsens natur och landskapets skönhetsvärden. Det vilda bäddar in slottsträdgården och gör sig ständigt påmint sett inifrån den formella strama trädgården och mötet dem emellan berikar. Parkanläggningen är en formmässig kontrast till den omgivande naturen, det strikt geometriska mot det naturligt organiska. Murar har byggts och varsamt anpassats utifrån för platsens förutsättningar som bergsknallar och värdefulla befintliga träd. Markbeläggningar består av gräs, natursten och grus och växter är huvudsakligen dekorativa inslag. Växturvalet är inspirerat av tidens ideal, brittisk trädgårdskultur och av naturen på plats med de givna förutsättningarna.

Hela anläggningen är byggd längs en tydlig längdaxel. Slottets flyglar och trädgårdens terrasser förmedlar kontakten mellan byggnad och landskap och bidrar till att parkanläggningen upplevs få en stark samhörighet med byggnaden. Det var populärt bland Arts and Crafts-förespråkarna att skapa rum i trädgården med hjälp av häckar, murar och buskage, så också på Tjolöholm, men rummen här är inte slutna till sin karaktär. De små rummens enskildhet kontrasteras med siktlinjer som leder ut ur trädgården, i ambitionen att skapa ett oändlighetsperspektiv.

24102017-261C2957

SLOTTETS ENTRÉSIDA

Trädgården har liksom huset ritats i nära samarbete med ägarna, som sedan skulle komma att nyttja området. James Fredrik Dickson avled olyckligtvis innan slottet blev byggt. Hustrun Blanche däremot var aktiv under hela processen. Hon styrde över besluten längs uppförandets gång och var den som arkitekt Wahlman samarbetade med under hela byggnadstiden. Wahlman var noga med att utgå ifrån att trädgårdens olika ytor och rum skulle anpassas till de behov för användning familjen hade. Så här beskriver Wahlman 1907 det första intryck som besökare möts av när de färdas upp mot Tjolöholms entré:

”Uppfarten som först vid grindstugan kröker genom högstammig, skuggrik löfskog, går först rakt på slottets norra fasad, men kröker in under träden för att lämna rum af häckar en av häckar omgärdad ”lawn” som med ett ”stylobat af torf”(undermurad med tegel) afslutas mot terrassen. Genom detta arrangemang aflägsnas det ”hårda” intrycket af en uppfart för att ge plats åt det lugna.”

Grästrappan som Wahlman beskriver är en av de många unika trädgårdmiljöer som är arkitektoniska inslag av bärande karaktär i anläggningen. Trappans visuella funktion var att som ett stylobat (dvs. det översta steget på underbyggnaden till ett grekiskt tempel) få det att framstå som de bärande delarna på slottet, de tre kraftiga pelarna, ”vilar” på trappan då man ser upp mot slottet norrifrån. 

Huvudvägen till slottet går idag inte via Grindstugan utan längs med ekonomibyggnaderna i norr som inrymmer utställningslokaler, restaurang, vagnmuseum m.m. Besökare möts ändå av samma vy av slottet, nu som då, när man närmar sig slottet från norrsidan. Vägen upp mot slottet går längs en lång lindhäck som består av omväxlande parklind, bohuslind och skogslind. Lindhäcken anlades troligen redan 1867 till det tidigare slottet på platsen men några av lindarna tros vara ännu äldre, från 1700-talet. Häcken i dubbla rader separerar den terrasserade vägen upp mot slottet från den stora gräsplanen. Där finns också två kallmurade terrasser som även de troligen är kvar från det tidigare slottets tid. Den stora gräsplanen nedanför terrasserna inrymde vid förra sekelskiftet bland annat stora frilandsodlingar, fruktträdgård, växthus och en bevattningsdamm. Idag används ytan till olika större arrangemang, som till exempel midsommarfirande.

Väl uppe vid slottets entré möts man av ett annat arkitektoniskt grönt inslag. På bägge sidor av slottets entré finns 49 stycken gräsrutor i form av kvadrater som del i ett större geometriskt rutmönster. Dessa avskiljs från varandra av naturstensplattor. Till höger om entrén, när man passerat gräskvadraterna och passerar genom en grind, hittar man slottsannexets (den korsvirkesbyggda flygeln) trädgård, den korsvirkesbyggda flygeln. Här växer brokschersmin, ekblads- och sammetshortensior, liksom ett flertal perenner såsom taggakantus, höstanemoner, gulltörel och julrosor planterade tillsammans med ormbunkarna spetsbräken och träjon. Här finns också lökväxter som till exempel den ståtliga kungsliljan.

24102017-261C287924102017-261C2885

24102017-261C2944

ÖSTRA TERRASSEN

Om man väljer att vika av mot vänster från slottets entré så passerar man under ett valv och kommer till Östra terrassen på slottets sydsida. På vänster sida ser du en infasning i muren där en smalbladig ask, Fraxinus angustifolia `Raywood´ planterats. Trädet ska ersätta den ursprungliga ask som tidigare stod på platsen och representerade Yggdrasil- ”livets träd”. Bakom asken sipprade källvatten ursprungligen ut, vattnet skulle representera livets källa.

Ovanför valvet finns östra terrassens övre del, en trädgård som man kan komma upp till via en trappa när man passerat valvet. Den övre delen består av en liten trädgård prydd med den romerska guden Janus byst. Janus visar upp sina två ansikten, ett som blickar mot det förgångna och ett annat mot framtiden. Janus betraktas som den gode skaparen som styr över övergångar och förändringar. Wahlman beskrev platsen så här: ”Här uppe står Janus och visar oss den bistre krigarens, än den milde rosenodlarens ansikte”. På terrassen kan man på våren bland annat få se röda backsippor och framåt sommaren olika rara perenner och örter som lockar till sig massor av fjärilar. Bädden omges av Tjolöholms speciella ormkrukor, planterade med Afrikas blå lilja. Krukorna är originalkrukor, tillverkade i Höganäs och beställda av familjen Dickson. Den övre trädgården knyter ihop slottet med omgivningarna och stigar leder vidare in i skogen och ner igen till källan och Östra terrassens nedre del.

Östra terrassen nedre del består av en gång som löper ner mot havet i etager. Högra sidan kantas av en mur som avskiljer gången med södra terrassens paradgräsmatta. På vänster sida, längs en bergskam finns en woodlandrabatt med växter som ska skapa en mjuk övergång mellan den tuktade trädgården och ”det vilda”, den avslutas med en kant av kaprifol. Gången leder med sina trappavsatser ner till en grind mot havet, som markerar avslutningen på den formella trädgården. På bägge sidor innan man når fram till grinden finns nyanlagda planteringar i brittisk stil, ritade av trädgårdsdesignparet James och Helen Dooley. I rabatten i anslutning till halmhyddan kan man se en frodig blandning av rosor, pioner och perenner växa. Gammaldags rosor som till exempel den förtjusande albarosen Rosa `Great Maidens Blush´ och Austinrosen Rosa `Reine de Violettes´ växer tillsammans med två pioner, rosa Paeonia `Bowl of Beauty´ och röda Paeonia Buckeye Belle´, alltsammans i en samplantering med flera olika perenner som till exempel taggakantus, pipört och höstvädd. På höger sida av gången, innan du nått fram till grinden, finns en till nyanlagd rabatt i samma anda. Där blandas den rosaröda pipörten, blåverbenan med sirlig bronsfänkål och himmelsblå anisisop bland annat. En likadan rabatt finns på motsatta sidan i hörnet av gräsmattan. Tillsammans utgör rabatterna Arts and Craftsinspirerade växtbäddar med överraskningar för både doft och öga.

24102017-261C290424102017-261C289024102017-261C2896

24102017-261C2911

SÖDRA TERRASSEN

Södra terrassen är parkens viktigaste del, en formell trädgård kringgärdad av olika element som murar, formklippta idegranar och rosenbågar. Trädgårdens huvudaxel har Wahlman medvetet styrt in mot motivet – havet och kobbarna. Här blir oändlighetsperspektivet särskilt intensivt, då man från trädgården kan blicka ut mot den öppna horisonten och få uppleva himlens och havets intensiva skiftningar.

Trädgårdens centrala del är nersänkt. Anläggningstypen kallas i England för ”Sunken garden”, nedsjunken trädgård. En skyddad miljö skapas med ett bra klimat för värmeälskande växter. Paradgräsmattan kringgärdas av rosor. Klätterrosor längs muren på östra sidan och Rosengången på västra sidan. På gräsmattan stoltserar äggformade beskurna idegranar, de nuvarande planterade på slutet av 1940-talet. Trappan som leder ner från slottet ner mot gräset fortsätter i form av gångar kantade av buxbomshäckar ut mot ett solur, och i sidled, mot bågformade stensoffor.

På var sida av trappan finns frodiga växtbäddar utformade enligt Arts and Crafts-rörelsens ideal. Arts and Crafts-rabatten ger intrycket av att vara frodig, nästan lite stökig. Men allt är noga planerat för att ge intrycket av att naturen själv åstadkommit blomsterprakten. Här blandas en mängd olika perenner och lökväxter. Jorden får inte ligga bar, som den ju heller aldrig gör i naturen. Trädgårdsdesignerparet James and Helen Dooley har skapat dessa liksom flera nya rabatter på Tjolöholm. I den övre delen, som kallas ”The Upper Border”, ser du framåt högsommaren bland annat den silverludna ulltisteln `Onopordum acanthium´ stoltsera tillsammans med åtskilliga perenner i olika blå nyanser, som till exempel gräsfibbla, riddarsporre, perovskia och nävor. Bädden ramas in av lavendeln Lavandula angustifolia `Hidcote Blue´. Nedre delen av växtbädden ”The Lower Border” domineras av kantnepeta, stäppsalvia och anisisopen Agastache `Blue Boa ´.

24102017-261C291724102017-261C293224102017-261C294824102017-261C290124102017-261C2915

VÄSTRA TERRASSEN OCH ROSENGÅNGEN

Väster om slottet finns en stengrotta mot berget med två nedsänkta kvadratiska trädgårdar. Ursprungligen var det Wahlmans intention att här skapa avancerade buxbomsbroderiträdgårdar, så kallade ”knot gardens”. Arts and Crafts-rörelsens trädgårdsdesigners inspirerades mycket av klosterträdgårdar och munkarnas stora växtkunskap. I trädgårdarna från den här tiden finns ofta en knot garden, ett kvadratiskt område med geometrisk design, ifyllt med doftande örter och kryddväxter. Arkitekten Wahlman gjorde två utförliga ritningar av knot gardens till Tjolöholm. Tjolöholm hoppas framöver kunna anlägga broderirabatterna efter Wahlmans ritningar.

Västra terrassen leder vidare till den nyrestaurerade rosengången, en viktig beståndsdel i Wahlmans trädgårdsskapelse. Vandringen genom rosengången blir en magnifik upplevelse med havet mitt i siktfältet. Rosengången är slottets förbindelse med utsiktsterrassen där man har en fantastisk vy över havet, viken, trädgården och slottet. Tillsammans med designerparet Helen och James Dooley har Tjolöholms Slott restaurerat den unika gången. Träden i den närliggande Engelska parken har glesats ut för att inte skugga rosorna och fristående bågar har satts upp. Under 2015 planterades nya rosor, särskilt framtagna för att klara förhållandena på platsen, och rabatterna vid gången förstärktes med vackra perenner.

”Varför vi terrasserade och icke nöjde oss med en planterad backe, inser ni lätt. Hvad hade då blifvit af våra blomsterkamrar och överbågade gångar, vår långa murar där kaprifolium solar sig? En med häckar upprutad backsluttning kan ju icke annat än ge fula linjer för ögat”, berättade arkitekt Wahlman.

Till höger om utsiktsterrassen finns resterna av det mausoleum som Blanche lät uppföra efter sin makes död. Byggnaden hade formen av ett grekiskt antikt tempel. Idag finns endast marmorräcke och golv kvar samt den staty i form av en ängel utav vit italiensk marmor, skapad av skulptrisen Ida Thoresen. Mausoleet rasade så sent som på 70-talet men byggmaterialet finns bevarat liksom en förhoppning om att återuppföra mausoleet.

24102017-261C292124102017-261C292724102017-261C2919

Bilder: septemberbacken.se Text: tjoloholm.se

Archive

Vinter i Moelv

22112017-261C3413

Som det har snöat här i Moelv (Norge) idag. Hela dagen. Jag fylls av lycka inombords. Jag sitter i klassrummet och tittar ut genom fönstret. Jag kan knappt sitta stilla, det spritter inom mig. Så fort vi får rast går jag ut en stund i det vinterklädda landskapet och sparkar i den fjäderlätta nysnön. Trädgårdsarkeologi står på schemat denna vecka… i morgon är tanken att vi ska ut och gräva för att försöka finna spår av en gammal trädgård… vi får se hur det går…

05112016-_MG_9857 22112017-261C3427

Archive

Kallmurning

13092017-261C1908

Det är inte ofta jag visar er vad vi får göra under vår utbildning i Norge men här kommer några bilder från förra samlingen. Den veckan var det tema restaurering av gamla kallmurar och traditionella murningstekniker. Äntligen en vecka med mycket praktiskt hantverksarbete! Lärarna vi hade var Espen Marthinsen – en av Norges främsta murare specialiserad på just gamla murningstekniker och Magnus Nyheim – lärare och anläggningstekniker på Vea, den skola i Norge jag går på. Vilken ynnest! Få ting fascinerar mig så som när man ser en hantverkare arbeta yrkesskickligt med sina händer. Jag studerade Espens och Magnus teknik när de flyttade de stora stenarna, såg vilka stenar som passade var i muren och hur de högg till stenarna. Muren vi arbetade med under ett par dagar hade ursprungligen varit en husgrund. Muren var av kalksten med rester av en gammal bakugn byggd av tegel infälld i muren. Muren hade länge varit förfallen och gömd bland växtlighet, i somras togs den fram och nu fick vi uppdraget att restaurera den. Delar av muren hade rasat och flera stenar spruckit och behövdes bytas ut.

13092017-261C178913092017-261C182113092017-261C1872

Vi började med att plocka ned muren så långt ned det behövdes. En del stenar märkte vi med nummer och fotograferade av för att veta hur de hade legat i muren tidigare, detta för att senare kunna sätta tillbaka de på samma plats. Inuti muren fyllde vi upp med småsten för att hålla konstruktionen på sin plats.

13092017-261C1835

För att kunna flytta de stora stenarna hade vi spett och kofot, säckkärra, plankor och manskraft. Bara att klura ut hur man skulle lyckas få stenarna på plats var en konst – lyfta de på plats gick sällan så det gällde att rulla eller skjuta de fram. Man hade även kunnat använda maskiner för att lyfta stenarna på plats och sedan manskraft för en sista justering, men dessa stenar var inte större än att det gick bra att göra utan. Under dessa dagar fick vi prova på att hugga till stenen för hand, arbeta med med förband, tvärband, kilar och hörn för att ge muren det uttryck och konstruktionen den stabilitet vi önskade.

13092017-261C184513092017-261C1851

Tänk att detta kreativa kaos blev så bra. Jag tror inte att någon utav oss trodde att vi skulle hinna göra hela muren klar, men plötsligt hade vi lyckats. Dagarna blev långa men vi alla var ivriga studenter och såklart stolta när vi var i mål. Stort tack Ingeborg för den underbart god mat du lagat åt oss dessa dagar (Ingeborg är vår lärare, främst i trädgårdshistoria, och bor i det vackra huset ni ser på bilden nedan). Om ni är nyfikna på att lära er mer om kallmurar kan jag varmt rekommendera er att läsa denna handbok om kallmurning av Joakim Lija via Göteborgs Universitet.

13092017-261C1904

Archive

Tillbaka i Norge

27082017-261C1570Nu är jag tillbaka i Norge igen för ytterligare ett års studier av historiske grøntanlegg – en vidareutbildning för trädgårdsmästare om hur man restaurerar, rekonstruerar och förvaltar historiska parker, trädgårdar och landskapsmiljöer. Samtidigt som det känns lite ovant att tänka norska igen och man hade glömt hur trött man blir av heldagar med nya intryck, att sitta vid skolbänken och lära sig nya ting samt lyssna till flera språk, är det underbart att vara tillbaka bland detta vackra landskap och fantastiska människor till lärare och klasskamrater. Detta är sista året på min utbildning här i Norge och nu påbörjar vi vårt examensarbete. Under denna termin väntar kunskap om kallmurar, vatten i historiska miljöer, kyrkogårdar och dess gröna kulturarv och biologiska mångfald, georadar och arkeologi samt studiebesök i Göteborg och till Schönbrunn i Österrike – det är en ynnest att få läsa en sådan här utbildning!

Archive

Alvøen

27042017-261C9639

Här kommer lite bilder från en av trädgårdarna vi besökte med min klass i Norge – Alvøen, en liten bit utanför Bergen. Det var en otroligt vacker plats och som gjorde sig om möjligt ännu bättre i gråmulet väder med snö på fjällen. Alvøen huvudbyggnad köptes på 1700-talet av familjen Fasmer. Familjen startade 1797 en papperfabrik som de drev tills den lades ned 1981. Fabriken står kvar där än idag men någon pappersproduktion är där tyvärr inte. Även de gamla arbetarbostäderna finns kvar, de ser ni först i galleriet nedan.

27042017-261C9628

Vilket fint gods! I galleriet nedan är några bilder inifrån huvudbyggnaden. Jag fastnade särskilt för alla charmiga porträtt och det något extrema viset att förvara sin servis. På de svartvita fotografierna kan ni se hur en del av trädgården en gång sett ut.

27042017-261C949027042017-261C9432

Till godset kom man genom en lång allé som följde vattnet. Byggnaderna omgavs av en trädgård där tiden hade fått stå still. Det var något väldigt vackert över trädgården och den engelska landskapsparken som hade fått åldrats med charm och varsam hand från de duktiga trädgårdsmästarna. Ett täcke med mossa hade lagt sig över gömda trappor, fruktträden fick lov att vara gamla och krokiga, små stigar slingrade sig fram genom täta buskage och träd. Man hade kunnat välja att restaurera trädgården till så som den en gång varit, men i detta fall tycker jag nog att det hade varit synd. Alla gamla trädgårdar behöver inte återskapas till en trädgård i barock eller renässansstil, en del kan bara få förvaltas på ett sätt så att de får behålla den starka känsla av historiens gång som de har.

27042017-261C9467

Idag är det inte bara historiska kvaliteter som platsen bär på, utan det är även en plats för rekreation, natur- och konstupplevelser. På några av bilderna nedan ser ni ett exempel på det genom Land Art. Vid Alvøen har man konstutställningar, både ute och inne, konserter och andra typer av kulturupplevelser.

27042017-261C9463

Archive

Ympning och historiska sorter

09052017-261C0261

Nu är jag i Norge igen för en sista skolvecka för denna termin. Det är otroligt vad tiden har gått fort – ett av två år på utbildningen Historiske grøntanlegg är snart förbi och vi påbörjar nu våra examensarbeten. I slutet av februari fick vi ympa fruktträd. Tanken var att när vi i framtiden arbetar i historiska parker och trädgårdar och kommer ut till gamla fruktträd, ska vi kunna bevara de gamla sorterna i fall att träden dör. Genom att klippa ympris och ympa nya träd kan vi bevara de gamla sorterna av fruktträd, ja även andra träd går att bevara genom ympning. Jag ympade denna gång ett päron ’Keiserinne’ som ursprungligen fick sitt namn 1789. ’Keiserinne’ är det norska namnen – någon utav er som vet ett annat namn för samma sort? Sedan ympade jag ett äpple ‘Katja’ som är framtagen på Balsgård 1947 ur en korsning mellan James Grieve och Worcesterparmän. Det blev även två Åkerö. Åkerö är ett höstäpple uppkallad efter Åkerö slott i Flens kommun där det äldsta kända trädet av denna sort växer. Tidigare har man trott att trädet tillhört ett parti holländska fruktträd som dåvarande greve Carl Gustaf Tessin inhandlat och importerat från Amsterdam 1759. Idag tror man, med utgångspunkt från trädets dimensioner, att det härstammar från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. Sitt namn Åkerö fick trädet 1858.

09052017-261C0255

Päronet är ympat på grundstam Pyrus communis. Äpplena är ympade på grundstam B9. A2 är den vanligaste grundstammen att ympa äpple på. B9 är en svagväxande grundstam som ger ett mindre träd, endast 35 % av storleken jämfört med A2. Roten blir svagare och jordförankringen inte lika stark så trädet kräver bra stöd. Men trädet börjar bära frukt tidigt och har den bästa härdigheten av alla grundstammar. Då det är en mer svagväxande grundstam tänkte jag prova att göra mina äppleträd till spaljéträd. Beskurit spaljéträd har jag gjort en del men jag har aldrig provat att bygga upp ett helt från början – det ska bli så spännande.

Lycklig blev jag när jag fick höra att vi skulle få ta hem våra fruktträd, men nästa stund slog det mig att jag ska lyckas kånka hem dem på tåg, buss och buss tillsammans med annan packning i slutet av denna vecka. Vill man så går det, om jag så ska få sitta med mina kära små träd i knät i de åtta timmar resan hem tar. I gentjänst får jag fyra fruktträd som kan leva med mig i många år och ge mig vacker blomstring om våren och god frukt hela hösten och vintern. Fruktträd är då för fantastiska!

09052017-261C0252

Archive

Bergen

27042017-261C9860

Nu kommer äntligen lite bilder från när min klass och jag var på studietur till Bergen för att besöka gamla trädgårdar. Folk säger att det alltid regnar i Bergen – det blev vi lyckligt ovetande. Kalla vindar men sol mestadels av vistelsen. Vilken vacker stad och vilken god stämning det verkar vara bland stadens invånare, en stad jag definitivt skulle vilja åka tillbaka till. Om ni åker till Bergen kan jag varmt rekommendera er att ta tåget från Oslo dagtid. Bara tågresan var en upplevelse. Dramatiskt landskap i vårfägring med hagmarker och fjordar ena stunden och mitt uppe på kalfjället med flera meter snö nästa stund. Norges natur på västlandet skulle jag väldigt gärna vilja se mer utav.

Här kan ni se en fantastisk film över hur Bergen en gång troligtvis har sett ut (https://www.youtube.com/watch?v=cv1Yb7inWP0). Rekonstruktionen är baserad på historiska och arkeologiska källor och framtagen i samarbete med byantikvarien i Bergen och riksantikvarien.

27042017-261C9883

I detta charmiga lilla hus bodde två klasskamrater och jag under veckan i Bergen. Tusen tack Skansen pensionat för ett varmt mottagande.

27042017-261C9849

En av kvällarna besökte vi den Nationale Scene. Den Nationale Scene är den äldsta teaterscenen i Norge som ännu är i drift. Vi såg Jeppe på Bjerget, en komedi av Ludvig Holberg från 1722.

Archive

Vårtecken från Norge

IMG_2491 IMG_2493Nu är jag åter i Norge för en ny veckas studier av Historiske grøntanlegg. Jag tar en paus i studerandet och går på en promenad längs med Mjøsa. Nu har våren nått även till Norge. Smältvatten från bergen rinner ned i dalen med ett porlande ljud. Fåglarna kvittrar och solen värmer. Vid mina fötter är marken fylld med tussilago (Tussilago farfara) och blåsippor (Anemone hepatica).