Archive

Rosenkvittenmarmelad med ingefära, päron och rosmarin

261C8893

I fredags plockade mina kollegor och jag rosenkvitten (Chaenomeles). Rosenkvitten ser jag titt som tätt i folks trädgårdar men jag har aldrig skördat och använt den själv. Vad brukar ni göra med rosenkvitten? Tips på recept? Sylt, marmelad och gelé dyker upp i mitt huvud när någon säger rosenkvitten så i helgen kokade jag lite marmelad. Sura är frukterna men de har sin säregna smak. Och se på bilderna nedan så vackra de är, skurna på mitten, med sitt kärnhus! De innehåller stora mängder pektin, det blev fort en tjock klump i kastrullen när man smälte bitarna av kvitten, men säkerligen bra till annan marmeladkokning som är mer lös i konsistensen. Jag kombinerade rosenkvitten med päron (‘Alexandre Lucas’ från mina föräldrars trädgård), färsk ingefära och rosmarin. Det blev en syrlig och kryddig marmelad – galet god! Den marmeladen till ett gott bröd eller smörgåskex med en god ost… mums!

Såhär gjorde jag:

Kärna ur och grovhacka rosenkvitten (skalet kan vara kvar) samt päron och smält i en kastrull på låg värme tillsammans med lite vatten. Frukterna innehåller som sagt mycket pektin så det kan behövas spädas ut med mer vatten allteftersom frukterna smälter. Jag hade ungefär 1 del päron och 2 delar rosenkvitten i min marmelad. När frukten smält till ett mos silar du det genom en sil eller silduk. Häll tillbaka moset i kastrullen. Tillsätt socker, finhackad färsk ingefära och torkad rosmarin efter tycke och smak. Klart!

261C8822261C8843261C8864261C8881261C8899261C8766

Archive

Bivaxduk

261C8377

Härom dagen kom det ett brunt kuvert i min brevlåda med min gamla klasskamrat från Järna som avsändare. I kuvertet låg ett grattis-på-födelsedagen-kort och en present. Oj vad glad man blir! Och rörd över att man har så fina människor omkring sig. Lite roligt var att jag den senaste tiden har gått och funderat på vad jag skulle kunna hitta som skydd över burkarna med mat i kylskåpet. Jag använder ofta tallrikar eller degbunkarnas lock för att slippa all plastfolie som används en gång och sedan slängs. Min vän Subhadra måste ha hört mina tankar för presenten i kuvertet var en bivaxduk i underbara mönster och färger. Dessutom doftar duken underbart och är av återvunnet tyg – sådant tycker jag om. Jag tänker att duken även är finfin till att slå in brödlimpan på köksbänken i eller dagens smörgåspaket till frukosten på jobbet. Någon utav er som har gjort egna bivaxdukar?

261C8385 261C8387

Archive

Apelsinmarmelad

261C6588

När jag avslutade min tjänst vid miljöförvaltningen i Göteborg fick jag av mina kollegor en citrusplanta, en kumquat (Citrus japonica). En perfekt present till en trädgårdsmästare som för ett år sedan gick en orangörsutbildning! För någon vecka sedan beskar jag den hårt så någon bild på plantan får ni inte, då undrar ni vad jag haft för mig. Nu skjuter plantan fullt med nya skott och ser ut att må prima. I samband med beskärningen passade jag på att koka marmelad på frukterna. Egengjord apelsinmarmelad på egenodlade kumquats – oj vad gott det blev! Då och då tar jag en smörgås eller ett digestivekex med lite ost och apelsinmarmelad på. Jag tänker på mina gamla kollegor och stunden känns nästan högtidlig. För en stund drömmer jag mig bort till den dag då jag har ett eget litet torp, då behöver jag nog ett litet orangeri.

261C6604 261C6621 261C6627 261C6653 261C6666 261C6607

 

Archive

Svampodling

11032018-261C5459

I födelsedagspresent till min käresta gav jag en matsvampsodling. Kanske en något annorlunda present och som kanske inte passar alla, men han blev himla glad och jag lika så när vi sedan delade på en god middag tillsammans. Så roligt, spännande och hyfsat enkelt det är att odla svamp inomhus; det som är något skötselkrävande är att de behöver vattnas minst två gånger om dagen. Svamparna växer otroligt fort, från det att mycelet vuxit igenom halmpelletsen till att svamparna är skördeklara tar det cirka en vecka, det är som om man kan se de växa när man tittar förväntansfullt på dem varje dag. Jag provade att odla ostronmussling för fyra år sedan, kanske minns några utav er det. Denna gång odlade vi ostronmussling, citronmussling, kungsmussling och shiitake och har fått en hyfsat bra första skörd på samtliga fyra block. Vi är nog båda överens om att shiitake hittills varit godast. Snart ska vi se om vi lyckas få igång en skörd till på blocken. Det är en annorlunda inomhusväxt i fönstret, kanske inte den vackraste, men ack så söta kolonier och det sprids en svag doft av skog i rummet tycker jag. Någon utav er som har provat att odla matsvamp inomhus eller utomhus?

Foto: Nicklas Bergström

11032018-261C5455 11032018-261C5469 11032018-261C5456

Archive

Picklad rödlök

20012018-261C4720-2Om helgerna passar jag ofta på att laga storkok. Det är något mysigt över att stå och fixa i sin egen takt i köket med musik man blir glad utav i bakgrunden. Sedan uppskattar man så i veckorna att maten redan står klar i kylen eller i kylan utanför ytterdörren. Det är även om helgerna jag gör sallader som håller en vecka i kylen, t.ex. med rivna morötter och vitkål, en sådan där sallad som bara blir godare ju längre den står. Idag har jag gjort lite tillbehör till veckans middagar bland annat hummus och picklade rödlök, två tillbehör som passar till otroligt mycket, allt från smörgåspålägg till kött som vegetariskt.

Att pickla rödlök är enkelt. Gör en klassisk 1-2-3-lag på 1 dl ättiksprit, 2 dl strösocker och 3 dl vatten (jag brukar minska mängden socker något) och koka upp allt detta tills sockret löst sig. Medan lagen svalnar något skivar du 2 st rödlökar tunt och lägger i glasburkar. Häll sedan på den ljumma lagen och låt stå tills det svalnat. Löken är nu klar men blir godare efter någon dag. I kylen håller löken åtminstone 1-2 veckor.

Archive

Värmande kryddiga ingefärakakor

29122017-261C4506

Här kommer ett recept på några riktigt kryddigt värmande kakor min mor ofta gör om vintern. De är sådär knäckiga sega som kolakakor men kryddiga och inte lika söta. Himla goda! I receptet är de kryddor mor min brukar ha, men minska eller lägg gärna till om ni vill ha mildare eller kryddigare kakor.

100 g smör
1 dl strösocker
2 msk mörk sirap
2 dl vetemjöl
1 msk malen kanel
2 1/2 tsk malen ingefära
1/2 tsk malen kardemumma
1 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 175°C. Rör smör, socker och sirap smidigt. Blanda alla torra ingredienser, rör ner dem och arbeta snabbt ihop till en jämn deg. Dela degen i 2 delar och rulla ut till 2 rullar lika långa som plåten (för 20 st). Rulla försiktigt. Lägg dem på bakplåtsklädd plåt och platta till dem. Grädda mitt i ugnen ca 20 minuter. Skär kakorna på snedden. Förvara kakorna torrt.

29122017-261C4490

Archive

Ett erkännande

21102017-261C2805

Jag vågar knappt erkänna det… men nu gör jag det. Förra helgen när mor min var på besök bakade vi lussekatter. Usch vad busigt av oss! Att göra det före december månad, det är verkligen på gränsen till vad man får lov att göra. När min mor och jag talades vid i telefon inför helgen började vi av någon anledning prata om jul och lussekatter. Vi båda blev tysta för en stund, sedan sade vi nästan i kör, lite smått osäkert över hur den andre skulle reagera – ska vi baka lussekatter i helgen? När vi båda hade fått samma tanke skrattade vi högt och bestämde oss för att göra just detta. Oj vad gott det är med lussekatter. Nu ligger det endast ett fåtal kvar i min frys och när de är slut ska jag bärga mig tills advent, det lovar jag.

Archive

Grodda ärtskott

08092017-261C1774

I augusti varje år är det kulturkalas i Göteborg. Under Göteborgs kulturkalas fem dagar fylls staden med kultur för alla åldrar och smaker, allt helt gratis. Det är opera, konst, musik, karneval, gatuteater, slöjd, teater, litteratur och film. Mitt arbete med pedagogiska odlingsträdgårdar var i år med på ett litet hörn genom att barn – stora som små – fick komma och grodda ärtskott med oss i mjölkkartonger eller egenvikta krukor av tidningspapper. Antalet besökande på kulturkalaset är många så jag målade en självinstruerande illustration över hur man groddar ärtskott. Denna kunde de äldre barnen följa på egen hand emedan vi kunde hjälpa de yngre. Vi hade några dagar tidigare sått ärtor så att barnen under kulturkalaset kunde se hur ärtorna såg ut i olika växtstadier, ovan och under jord. De fick även smaka på de förgroddade plantorna.

08092017-261C1772 08092017-261C1777

Archive

Augustiskörd

23082017-261C1329

Såhär års lever jag i största möjliga mån på det jag har i trädgården eller i naturen runt omkring mig. Middagen blir potatis- och grönkålssoppa, efterrätten plommonkaka. Samtidigt försöker jag också hamstra inför vintern. Torka, safta, sylta, mjölksyra, frysa in.

23082017-261C1343 23082017-261C1337

Längs med min kvällspromenad fann jag björnbär och enbär. Björnbären hamnade i min mage samt i frysen. Enbären ligger nu på tork och kommer bli guld värda i höst när det ska lagas värmande mustiga höstgrytor. I min trädgård skördar jag persilja, oregano, gräslök, salvia, basilika och koriander. En del av kryddorna torkar jag, andra klipper jag i små bitar och fryser in.

23082017-261C1323

Archive

Kultursorter och mjöl

12072017-261C1368

Mina föräldrars granne PerOla, han är en av mina idoler. Han tog över gården från sina morföräldrar tidigt i livet. Idag har han kor, ekologisk grönsaksodling och odlar gamla spannmålssorter vilka benämns kultursorter. Han maler eget mjöl, bakar surdegsbröd och mjölksyrar grönsaker. I helgen var jag hemma i Skåne och traskade över till PerOla. Vi kikade på grönsaksodlingarna på friland och i växthuset, han visade mig sin nya större mjölkvarn och bjöd sedan på hembakat bröd, egengjord flädersaft och havtornsmarmelad. Plötsligt tog han fram sin gamla mjölkvarn och sade att han hade funderat på om någon kunde få användning utav den nu när han hade en ny. Hans tankar föll på mig. Underbara PerOla! Jag blir så galet lycklig! Tack snälla rara du. Med mig hem på tåget i söndags kånkade jag stolt min mjölkvarn och sädeskorn som väntade på att få malas. Hur många 23-åringar känner ni som maler sitt egna mjöl av gamla kultursorter? Nu vet ni en. Lyckliga jag!

10072017-261C1342

PerOla, rätta mig gärna eller komplettera med din enorma kunskap, för nu ska jag försöka berätta lite kort om kultursorter, vilket är en rätt ny kunskap för mig. Det var PerOla och min mor som fick upp mina ögon för det och så spännande det är! Kultursorter är som sagt spannmålssorter som odlats från tusentals år tillbaka och fram till mitten av 1900-talet. Efter det har vi börjat med växtförädling där bland annat stråförkortningsmedel började användas. Man ville ha större ax och mindre stån. Kultursorterna är oftast markant mer högväxande än våra moderna sorters spannmål. Som jag har förstått det är detta för och nackdelar. Förr hade vi användning även för stråt till t.ex. i djurhållningen, i byggnader, som fyllning i madrasser och träskor, inom vävning och slöjd. Nackdelen var när det kom slagregn och säden lade sig ned. De moderna sorterna med stråförkortningsmedel kan man pressa hårdare utan att de sticker iväg i höjden och man får mer ax än strå. Forskning har dock visat att de moderna sorternas korta strå, i motsats till de äldre sorternas mycket långa strå, genererar fler sjukdomar i kornet då smittspridarna har kortare väg att vandra till kornen. Kultursorterna är motståndskraftiga mot sjukdomar, konkurrerar bra mot ogräs, behöver inte konstgödsel eller bekämpningsmedel, men uppvisar stor variation i avkastning.

Det har visat sig att kultursorterna har fina egenskaper som gått förlorade i den växtförädling som skett under senare delen av 1900-talet. Äldre sorter anpassar sig nämligen till de lokala odlingsförhållandena och grödan får unika lokala kvaliteter genom odlarens medvetna selektion av frön från skörd till utsäde över ett antal år. Nya kultursorter uppstår alltså ur de gamla. Man forskar en del på näringsinnehållet i kultursorterna kontra de moderna sorterna. Det verkar som om vi sönderförädlat våra moderna sorter och tappat många nyttiga ämnen men som är bevarade i våra kultursorter. Kultursorterna har viskat sig bland annat vara mycket innehållsrika på mineraler, spårämnen och smakämnen. Att baka bröd enbart på de gamla sorterna upplever jag dock lite svårare; det är precis som om de inte innehåller lika mycket gluten som håller samman degen och gör bröden sådär saftigt goda. Och det där med att det inte är bra att äta mjöl – jag tror att mycket av spannmålsallergierna idag beror på det ensidiga intaget av vitt vetemjöl. Jag tror att det handlar om vad för mjöl man använder och att man blandar många olika sorters mjöl. Jag tror på fullkorn, då använder man hela kornet (fröskal, frövita och grodd), inte separata delar, och ekologiskt odlat. Jag har hört att fröskalet, det grova yttre lagret på kärnan, innehåller 50-80% av kornets mineraler. Förstå hur dumt det är att inte äta det.

10072017-261C1305

Föreningen Allkorn är en ideell förening som genom odling arbetar för att bevara och utveckla en mångfald av lokalt anpassade stråsädessorter, främja förädling och försäljning av produkter från dessa sorter samt öka konsumenternas intresse för ekologiskt odlade kultursorter. Kika in där om ni vill veta mer.