Archive

Brödlycka

06082016-_MG_0656Efter arbetsdagen i fredags tänkte jag att jag skulle starta en surdegsdeg för brödbak. Istället började jag städa och tiden rusade iväg. När jag var klar med städningen smakade kvällsmat och sedan sovdags bättre. Jag sätter en deg på lördagsmorgonen, tänkte jag och gick och lade mig. På lördagsmorgonen gick jag ut i trädgården för att sätta igång vattenspridaren i mitt trädgårdsland. Då kommer min hyresvärd utspringandes från sitt hus med två bröd som blivit över från deras bageri dagen innan, ett frukt- och nötbröd och ett danskt rågbröd. Vilken lycka! Tankeöverföring? Jag vet inte med tack snälla underbara Stefan och Mia för bröden.

Archive

Fänkåls- och rabarbersallad

11052016-_MG_9933

Nu har rabarbertiden börjat. Rabarber är nog bland det godaste jag vet. Ikväll har jag lagat en vegetarisk matpaj på spenat, tomat, lök, svamp, fänkål, färska örter och ost. Till det gjorde jag en somrig sallad på fänkål och rabarber. Åh vad denna sallad är god! Ju längre den får stå och dra i kylen, desto godare blir den. Här ska ni få receptet.

 

Fänkåls- och rabarbersallad

1-2 st fänkål
200 g rabarber
1 citron
1/2 dl kallpressad rapsolja
1 msk honung
25 g basilika
salt
svarpeppar

– Skiva fänkål och rabarber tunt.
– Finriv citronen och pressa ur saften.
– Blanda olja, citronskal och saft, honung, salt och peppar.
– Häll dressingen över fänkålen och rabarbern.
– Hacka basilikan och vänd ned i salladen.
– Smaka av salladen och låt stå och dra i minst tre timmar före servering.

11052016-_MG_988511052016-_MG_990911052016-_MG_9925

Archive

Groddning i väntan på våren

12032016-_MG_8431

Jag satte en gul lök i en något för trång syltburk så att löken precis nuddade vattnet. Nu har löken fina gröna blad med god smak som jag klipper över min sallad eller smörgås. Jag åt en avokado. Dess kärna tryckte jag ned i en av mina blomkrukor. Det blev en avokadoplanta. Jag pressade en citron i en kopp med varmt vatten. En av kärnorna stoppade jag ned i en annan av mina blomkrukor. Det blev en citronplanta.

12032016-_MG_8425 12032016-_MG_8496

Jag längtar efter färska grönsaker men min trädgård ligger fortfarande i vintervila. Kikar in i mitt skafferi. Gula ärtor, mungbönor, alfalfafrön och krassefrön finner jag. Gula ärtor lägger jag i ett tråg för att få ärtskott om några dagar. Mungbönor lägger jag i en glasburk för att få goda groddar. I väntan på våren fyller jag min stuga med groddar och skott.

12032016-_MG_8391 12032016-_MG_8502 12032016-_MG_8414

Att grodda är enkelt och roligt och när odlingssäsongen är över och den sparade skörden slut uppskattar man dessa primörer i burk. Många frön och baljväxter går fint att grodda. Gå inte så långt, mycket av det som går att grodda har du i ditt skafferi. Alfalfa, mungbönor, linser, kikärtor eller sojabönor är lätta att börja med. Har du inget groddtråg går en form med höga kanter eller en glasburk lika bra att grodda i.

– Häll några frön/baljväxter i burken. Fyll burken med vatten och låt stå i några timmar (jag brukar göra detta på kvällen och låta de stå tills morgonen efter).
– Skölj fröna.
– Ställ burkarna med fröna mörkt i rumstemperatur.
– Skölj fröna 2-3 ggr/dag.
– Efter några dagar har groddar vuxit upp. Ställ då ut de i ljuset så blir de gröna och fina.
– När groddarna är skördeklara kan de förvaras i kylskåpet.

12032016-_MG_8454

Archive

Så lärde jag mig att dricka te

12032016-_MG_8553

Jag dricker inte kaffe, det har jag inte lärt mig ännu och inte heller anstränger jag mig särskilt för att lära mig det. Tidigare drack jag inte heller te. Vad drack jag tidigare egentligen? Mjölk, kranvatten, juice, hemmagjord flädersaft eller varm choklad är nog svaret på den frågan. Det var först när jag började studera naturmedicin som jag började dricka te. Där drack alla te, i stora mängder. Till en början drack jag inte te för att jag tyckte det var gott, utan för att testa de olika örterna vi läste om. Det var örtteerna som öppnade mina ögon för te. Tidigare hade jag endast druckit de där tråkiga påsteerna Earl Grey, English Breakfast och Wild Berry. Beska blev de om man inte kokade de på rätt sätt och tråkiga i smaken. När jag läste naturmedicin upptäckte jag en helt annan typ av te. Man kunde ju koka fantastiska teer på lakritsrot, ingefära och citron, rönnbär eller koriander och russin. Efter att intresset för te hade väckts började jag testa olika teer. Min kära vän Emma från Göteborg som arbetat i tebutik tipsade mig och jag fick smaka olika sorter när jag besökte henne.

Mina föräldrar drack inte heller te tidigare men när jag introducerade te på färsk citron och ingefära bytte de ut en av kopparna kaffe om dagen till en kopp te istället. Varje kväll dricker de sin kopp te med färsk ingefära och citron. Även te med mjölk och honung gick hem hos min far samt hos min kära Albin.

Om sommaren plockar jag kryddor, brännässlor, kamomill, bär med mera och lägger på tork för att ha till te under resten av året. Te dricker jag både föra att jag tycker det är gott, för att hjälpa matsmältningen när jag ätit samt medicinalt. På bilden ovan ser ni några av mina tesilar.

Har ni något favoritte?

Archive

Surdeg i present

17022016-_MG_7667

Ett litet tips.

Om ni har en vän som har ett intresse för matlaning, bakning eller självhushållning eller bara är nyfiken på olika ting är det himla trevligt att ge bort en burk surdeg tillsammans med dina favoritrecept på goda surdegsbröd. Om du och din vän sedan väljer att dessutom provbaka ett av bröden tillsammans och avslutar med en surdegsbrödsfika är lyckan gjord. En Sture surdeg har många av mina vänner fått, jag fick min av min mor. Sedan byter vi recept och erfarenheter och skulle Sture surdeg ge upp hoppet och livet kan man enkelt få tag på en ny utan att behöva börja om den långa uppstartningsprocessen själv.

Archive

Mer smak i hela kryddor

10022016-_MG_7125

Har ni också känt någon gång när ni står och lagar mat, man ska krydda maten, tar några utav de där glasburkarna med malda kryddor, kryddar maten och får ha väldigt mycket krydda innan det börjar ge smak? Chili är ett bra exempel, spiskummin lika så.

En julafton för några år sedan fick jag en mortel av min mor och far i julklapp. Den stod ett tag utan att jag använde den mer än vid några enstaka tillfällen. Idag använder jag den mer eller mindre varje dag vid matlagning eller bakning. Jag upplever att många malda kryddor inte har lika mycket smak. Därför har jag börjat köpa allt mer hela kryddor som jag sedan mortlar innan jag har i det i maten eller bakningen. Hela kardemummakärnor, hel spiskummin och koriander, hela senapsfrön, fänkålsfrön, hel torkad chili. De hela kardemummakapslarna på bilden har jag i te.

10022016-_MG_713010022016-_MG_7140

Att förvara sina kryddor och örter rätt är också viktigt för att bibehålla smak och arom. Torrt, mörkt och i låg rumstemperatur brukar vara ledorden. Papperspåsar, mörka och ljusa glasburkar eller plåtburkar är förvaringskärl jag brukar använda. Inte heller vill man ha ned damm bland sina kryddor och örter så förslut förvaringskärlen.  10022016-_MG_7141

Kryddorna på brickan är korianderfrön, kardemumma (i burkarkarna från vänster till höger) och spiskummin (i skålen).

Archive

Surdegsbröd med nötter och aprikoser

03022016-_MG_6870

Efter mitt inlägg om hur man startar en surdegskultur fick jag en fråga om jag hade något bra brödrecept. Här kommer ett kompaktare rågbröd med torkade aprikoser och nötter i. Ett enkelt nybörjarbröd som görs i brödform. Himla gott!

Innan jag börjar baka med surdegen
Blanda 50 gram surdegsgrund (den som ni kan göra efter mitt inlägg ”starta en surdegskultur”) med 200 gram ljummet vatten och 120 gram rågmjöl i en rymlig skål. Täck skålen med ett lock eller plastfolie och låt så i rumstemperatur 8-10 timmar. Lägg tillbaka 50 gram av surdegskulturen i din burk och spara i kylen, resterande bakar du med. Glöm inte detta sista moment. Jag har vid ett flertal tillfällen glömt spara kultur och bakat med allt och sedan har jag fått starta en helt ny kultur eller åka hem till min mor och frågat om en klick surdegskultur.

 

03022016-_MG_6837

Rågsurdegsbröd med nötter och aprikos

320 g rågsurdeg (det som blir över från receptet ovan efter att du har sparat undan 50 g i en burk)
250 g ljummet vatten
200 g vetemjöl special
200 g rågmjöl
30 g honung
15 g sesamfrön
12 g salt
några hela eller grovt hackade torkade aprikoser
en näve valnötter
ev. solrosfrön och pumpakärnor

1. Blanda alla ingredienser i en bunke och rör en liten stund med träslev.
2. Låt jäsa 2-3 timmar i rumstemperatur eller upp till 12 timmar i kylskåp.
3. Olja en brödform och strö lite sesam- eller linfrön. Skrapa ned degen i formen. Täck formen och låt jäsa ett par centimeter på höjden (ca 3 timmar i rumstemperatur eller 12 timmar i kylskåp). När små hål börjar dyka upp är det ett tecken på att degen är klar att bakas av.
4. Grädda i 250°C i 10 minuter. Sänk temperaturen till 200°C och låt brödet stå inne ytterligare 50 minuter. Sista 10 minuterna kan man ta ut brödet ur formen för att få lite extra stadga.

Förvaring av brödet
Ställ brödet med den skurna sidan ned mot köksbänken eller skärbrädet. Lägg en handduk över. På detta vis behåller brödet sin knapriga skorpa och saftighet inuti.

03022016-_MG_6824

Archive

Rågmjölsgröt

03022016-_MG_6790

Om årets mörka dagar tycker jag om att byta ut den lätta friska yoghurten med frukt och bär på morgonen till en varm gröt med värmande kryddor. Tidigare har jag alltid haft svårt för att äta gröt. Det är något med konsistensen som jag inte tycker om. Samtidigt var gröt en perfekt frukost när man studerade och inte hade särskilt mycket pengar samt behövde äta något man stod sig bra på. Jag började blanda i olika kryddor i gröten, ha olika färska frukter och bär till samt gjorde egen rostad müsli som jag strödde ovanpå. Alla olika smaker, konsistenser och färger gjorde att jag plötsligt tyckte om gröt. Denna vinter har jag bytt ut havregrynsgröten till rågmjölsgröt. Mina föräldrars granne, Per-Ola, odlar äldre sädesslag, så kallade kultursorter, ekologiskt och maler till eget mjöl. I somras när jag var hemma hos mina föräldrar promenerade jag över till honom för att kika på hans fantastiska grönsaksodling och för att ta en fika i hans kök. Med mig hem fick jag två stora påsar med rågmjöl och ölandsvetemjöl. Tack fina Per-Ola. Så här års bakar jag bröd på ditt hansavete och ölandsvete och kokar morgongröten på ditt rågmjöl. Jag känner mig privilegierad som får ha dig i min vänskapskrets.

Fridas rågmjölsgröt

1 dl rågmjöl
3 dl vatten
kryddor efter behag

Koka upp vattnet i en kastrull. Rör i mjölet. Koka upp igen och låt stå och sjuda några minuter. Ha i kryddor efter behag t.ex. kanel, kardemumma och en knivsudd salt. Häll upp gröten i en skål och ät tillsammans med dina favorittillbehör. Jag tycker om att ha lite kokosolja, rivet äpple, lingon, rostad müsli och extra kanel på. Lite havremjölk eller vanlig mjölk ska det också vara till såklart.

Archive

Starta en surdegskultur

02022016-_MG_6754

Jag får ofta nyfikna frågor när jag nämner att jag bakar surdegsbröd eller när jag bjuder mina vänner på en surdegsbrödsfika. Hur gör man? Är det svårt? Är det bara mjöl och vatten? Svårt är det inte och japp, det är endast mjöl och vatten. Hur man startar upp sin egna surdegskultur skrev jag om här på Septemberbacken för ungefär ett år sedan så här kommer det på nytt. Börja med en rågsurdeg, den upplever jag är lättare att lyckas med.

Dag 1
Bland 1 msk rågmjöl med 2 msk ljummet vatten i en burk. Låt surdegen stå i ca 24 timmar på en ganska varm plats, gärna 22-25 grader. Om du har svalare än så i hemmet kan du placera surdegen ovanpå kylen eller i ugnen med endast ugnslampan tänd.

Dag 2
Idag gör ni inget mer än att kika lite på surdegen och lukta på den. Har det börjat hända något? Doftar den något?

Dag 3
Mata surdegen med 1 msk rågmjöl och rör om i burken. Låt stå i ca 12 timmar. Nu ska det förhoppningsvis börja bli lite liv i den vilket du ser genom att det bildas bubblor.

Dag 3 1/2
Nu bör det vara bubblor i surdegskulturen och dofta lite syrligt. Mata den med 2 msk ljummet vatten och 2 msk rågmjöl. Låt stå 10-12 timmar. Är det inte liv i den kan den stå ytterligare 12 timmar innan du matar den igen.

Dag 4
Nu har du också en rågsurdeg! Den är nu bubblig, lite luftig i konsistensen och doftar syrligt. Vill du inte baka med den direkt kan du ställa den i kylskåpet så länge.

02022016-_MG_6761

Vetesurdeg
När du har en rågsurdeg kan du enkelt göra en vetesurdeg. Blanda då 1 tsk rågsurdegsgrund med 1 1/2 msk vatten och 2 msk vetemjöl i en burk. Låt stå tills den bubblat igång, det kan ta 12-24 timmar.

02022016-_MG_6743