Archive

Odla i tång

31052017-261C0280

Jag tycker om tanken att man tager vad man haver. Den principer försöker jag även, i den mån det går, att leva efter i min trädgård. När man under alla år varit fattig student tvingas man lite till det men man lär sig också leva resurssmart och kreativiteten får ofta flöda. Det är t.ex. sällan en jord är så pass dålig att du inte kan få den odlingsbar igen; det skulle nog vara om du fått en jordburen sjukdom t.ex. rotklumpssjukan. Även om en jord är tung och kompakt lerjord eller en allt för dränerande sandjord, handlar det om att lära känna sin jord, tillföra organiskt material och arbeta med den. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver mer tålamod än kunskap och erfarenhet. Oftast är det just detta tålamod som vi idag är dåliga på – det går ju fortare att köpa ny jord och stora plantor. Kanske behöver vi börja träna vårt tålamod igen.

31052017-261C0283När jag flyttade till Bohuslän hade massvis med tång blåst in på stranden med höststormarna – tång som nu i juni månad städas undan för att göra det fint inför badsäsongen. Jag är uppvuxen vid skogar och skogssjöar med minst en timmes bilfärd till havet. Att utforska vad man kan använda tång till har inte fallit sig naturligt för mig, men nu när jag hade all denna tång utanför husknuten såg jag ett bra tillfälle att prova odla i tången. I våras körde jag flera skottkärror med tång till min stuga och lade kring grönsaksplantorna som nu frodas och trivs. Tången håller kvar fukten i marken så jag behöver inte vattna särskilt ofta och jord stänker inte upp på grönsakerna av regn och vatten. Jag provade även att lägga potatis rakt på gräsmattan och täcka med ett lager tång. Nu har potatisarna kikat upp ordentligt och jag lägger på mer tång och gräsklipp efter hand. Det ska bli så spännande att se om det blir någon vettig potatisskörd. Någon utav er som har erfarenhet av att odla med tång?

31052017-261C0287 31052017-261C0282 31052017-261C0292

Archive

En glömd hörna

31052017-261C0147

Mellan min stuga och det lilla förrådet har sedan jag flyttade hit blivit en sådan där hörna där man bara ställer undan saker. Syns det inte finns det inte. Idag bestämde jag mig för att rensa upp den hörnan. Jag upptäckte för någon vecka sedan att min hängmatta passade fint där. Tyvärr finns det inga bra träd vid min stuga som jag har kunnat hänga upp min hängmatta i, det är nog det jag saknar mest med den stuga jag bodde i vid Saltsjöbaden. Men denna hörna jag nu funnit behöver inte bli så dum den heller. Det är lä mellan husen. Vilar man middag vill man inte ligga i full sol, här är det halvskugga. Hörnan är avskild och havet är precis utanför. Nedan ser ni några bilder på hur det såg ut tidigare idag. Tyvärr hann jag rensa undan allt fulskräp och finskräp innan jag kom på tanken att ta en före-och-efter-bild.

31052017-261C0090

Jag rensade bort allt ogräs, grävde ur de öppna ytor som fanns intill plattorna och fyllde på med jord. Sedan klättrade jag upp för berget intill och grävde upp (på min hyresvärds mark) tre plantor med bräken som jag planterade i hörnan. Luftvärmepumpen är inte så kul att se men den får inte heller täckas. Med tiden kommer växterna jag planterat vid sidan bädda in den fint. Jag planterade även några vinbärsbuskar på det soligaste stället, vit riddarsporre som lyser upp i det annars lite mörka hörnet, åkerbär (två olika sorter så att det blir bär) samt näva ‘Rozanne’. Sedan hängde jag upp hängmattan och invigde hörnan. Det vore fint med något som kan få klättra på bjälkarna. Förslag? Något som är av värde när man ligger i hängmattan – kanske en doftande kaprifol eller en vinranka man kan plocka vindruvor från. Nedan är några bilder på hur det blev.

31052017-261C0154

Archive

En flyttbar trädgård

06052017-261C0017

När jag bodde i Saltsjöbaden fick jag för första gången en egen trädgård. Efter att ha varit student i alla år hade jag inget sparat kapital så material till min trädgård tog jag mestadels från trädgården hemma hos mina föräldrar – granstörar som blev till klätterstöd, perenner och kryddväxter, grönsaksfrön, gamla fönster från farmors gård, ja till och med kogödsel från mina föräldrars grannes gård fick följa med flyttlasset. Under åren i Saltsjöbaden köpte jag mig sedan några pallkragar, jord till dessa och ett trädgårdsmöblemang. Det fanns en hästgård i närheten; dit for jag fram och tillbaka för att hämta mer gödsel till mitt odlande. Jag fick ihop till en mysig liten trädgård och fortsatte att drömma om hur min trädgård en dag skulle se ut, den dagen då jag hade lite bättre ekonomi och framför allt ägde ett eget hus.

Jag har alltid hyrt hus och gör så även nu, detta för att jag bor själv, studerar och har i dagsläget inte råd till att köpa något eget. För och nackdelar men det ger en viss frihet – känner jag för att flytta någon annan stans gör jag det enkelt. Detta har också gjort att jag försökt skapa en ”mobil” trädgård. Flyttar jag ska jag enkelt kunna återställa efter mig (om mina hyresvärdar inte vill ha kvar trädgården förstås). Jag ska även på ett enkelt sätt kunna flytta med mig merparten av trädgården så som odlingslådorna, växterna, klätterstöden och trädgårdsmöblerna. Detta gjorde jag när jag flyttade från Saltsjöbaden till Hålta (mot Marstrand till, Kungälv); då fick hela trädgården följa med mig.

I påskas började min mor och jag att sätta upp min trädgård igen. Nytt hus och nya förutsättningar och då även nytt utseende på trädgården, men fortfarande med samma material. På bilden ovan ser ni östra gaveln av huset. Huset och häcken av Syringa vulgaris (bondsyren) bildar ett hörn i lä. Där fick odlingslådorna stå och nu odlar jag grönsaker i dem för fullt, inget storskaligt precis men i alla fall lite. Det är något visst med att få gå ut och skörda det man själv odlat. Min hyresvärd byggde ett trädäck till mig. Jag lade markduk utanför, placerade ut odlingslådorna och sedan hjälpte min hyresvärd mig med att fylla lådorna med jord och gångarna mellan lådorna med sten, sten som han hade över från sin uppfart. Jag måste ha fått världens bästa hyresvärd. Tack Robert för all hjälp!!!

06052017-261C0091

Vid södra sidan av huset fick en låda med kryddor stå, nära till hands vid ingången till köket. På denna sida kom även mina granstörar upp som fungerar finfint som klätterstöd. Vid den ena klättrar Humulus lupulus (humle) och Clematis vitalba ‘Paul Farges’ (tidigare ‘Summer Snow’). Vid de två andra klättrar Rosa Helenae Hybrida (honungsros) tillsammans med en annan ljust rosa klätterros med något större blommor i klasar som jag inte vet namnet på.

06052017-261C9983

Nedanför stören med humle och klematis har jag planterat Alchemilla mollis (jättedaggkåpa). Den brukar frodas lite för bra och sprida sig så att man blir tokig, åtminstone i denna del av landet, men jag får vara ihärdig med att begränsa den.

Nedanför störarna med rosor har jag planterat Lavandula angustifolia (lavendel), Echinops bannaticus (blå bolltistel), Hemerocallis ‘Apricot Jade’ (daglilja i aprikos) och Anemone hupehensis (höstanemon).

06052017-261C0056

I rabatten vid odlingslådorna har jag planterat Delphinium (riddarsporre, mörkblå sort), Astrantia major (stjärnflocka, limefärgad), Alchemilla mollis (jättedaggkåpa) och Paeonia lactiflora ‘White Wings’ och ‘Lady Alexander Duff’ (luktpion i vitt samt ljust rosa). Vad tätt hon har planterat! tänker säkert flera av er. När man är ute i sin trädgård dagligen kan man unna sig det. Man kommer ganska snart få dela samtliga plantor men man en vacker rabatt fort och mindre ogräs hinner komma upp. En fråga till er – flera av mina perenner har fått bruna kanter på bladen trots lagom dos bevattning, kan salt göra detta? Att ha trädgård precis vid havet är en ny erfarenhet för mig – så spännande!

Archive

Ramslökslycka

08042017-_DSC3275

Idag packade far, mor, jag och vår hund Melwin bilen med fikakorg och åkte ut för att plocka ramslök. Denna underbara vårprimör – oj vad gott det är! Som en grön matta vällde den fram i bokskogen. En stark doft av lök. Ramslök, Allium ursinum, är en bladlök som är släkt med både gräslök och vitlök och den påminner lite om dem båda i både doft och smak. Ramslöken trivs i halvskugga till skugga och vill ha fuktig, kalkrik jord med högt pH värde. Om man vill sätta ramslök hemma men har ingen kalkrik jord kan man istället sprida vedaska i jorden. Ramslök kan odlas i större delen av vårt land men vill ha rätt förhållanden för att trivas, men trivs den sprider den sig som ett ogräs – ett himla gott ogräs i mina ögon.

Det är oftast bladen som används i matlagningen men hela växten är ätlig. Av bladen kan man göra soppor, ramslökssmör, pesto, majonäs, olja, röra ned i färskost, använda vid inlagd sill mm. Blomknopparna kan marineras och när ramslökens blad har börjat gulna och dess blommor börjat vissna, då är det dags att skörda ramslökens till synes anspråkslösa frökapslar och göra ramslökskapris. Här kan ni finna några finfina recept. Ramslöken tycker jag att man ska njuta av så mycket man bara kan när det är säsong för den, men av det jag plockade idag ska jag även torka en del och göra ramslökssalt. Jag kommer även lägga in en del i olja. Mums!

08042017-_DSC319908042017-_DSC329708042017-_DSC3228

 

Archive

Björksav

07042017-_DSC3138

Nu stiger saven i träden, åtminstone i södra Sverige. Denna helg är min mor och jag ute i vår trädgård och tappar björksav. Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”.

Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten eller för att tvätta håret eller sina kläder.

07042017-_DSC3112

Tappa björksav 2-3 veckor innan man misstänker att björken får musöron. Att tappa sav är inte skadligt för träden, de klarar det fint om man gör det på rätt sätt. Innan du börjar tappa sav måste du fråga markägaren om lov – savtappning ingår inte i allemansrätten. Borra ett hål en liten bit in i stammen tills du märker att du har kommit in till saven. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska. Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning något. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt.

07042017-_DSC311607042017-_DSC315607042017-_DSC3166

07042017-_DSC3161

Jag hörde någon gång att om man tappar sav sent i perioden för savtappning, dvs ganska precis innan knoppsprickning, ska man göra tappningshålet högre upp på stammen. Det testade vi i år men jag vet inte om jag upplevde någon markant skillnad på den punkten. Vi satte ut en kanna igår kväll och i morse var den ordentligt fylld – det tar inte lång tid innan man har några stycken glas. När savtappningen är avslutad bör hålet pluggas igen med en trätapp. Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.

07042017-_DSC313007042017-_DSC313116032014-_MG_0686

Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad. Har någon utav er erfarenhet av att använda björk, vårt vackra nordiska träd? Snälla, berätta! Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

07042017-_DSC3171

Archive

Recept: ringblomssalva

20082015-_MG_8778

Ringblomssalva finns alltid i mitt badrumsskåp och väska, ja över allt följer en burk av detta med. Jag använder den främst till mina läppar och torra trädgårdsmästarhänder som blir tärda av smuts och väta. Då ringblomssalvan inte innehåller något vatten, till skillnad från en kräm, lägger den sig mer som en skyddande hinna utanpå huden. Ibland använder jag även salvan på hela kroppen och i ansiktet, men det oftast kvällen innan jag vet att jag ska duscha morgonen därpå då. Om du har mycket torr hud är även ett tips att smörja in huden med en fet salva eller en olja du har i köket precis innan du duschar; då kommer vattnet rinna av din hud. Även hundarnas tassar har jag vintertid smort med salva då dess trampdynor sett torra ut.

Ringblomssalva är enkelt att koka själv och kräver föga ingredienser, framför allt inga ingredienser som är svåra att få tag i. Ringblomssalva är även ett bra grundrecept som man sedan kan utveckla genom att använda andra örter, oljor, eteriska oljor eller tillsätta t.ex. ullfett och sheasmör.

Det här behöver du:

  • torkade ringblommsblad (odla och torka själv eller köp via internet, även hälsokostbutiker brukar kunna hjälpa dig med att ta hem detta)
  • valfri olja t.ex. rapsolja
  • bivax (kontakta en biodlare eller beställ på internet)
  • valfria eteriska oljor t.ex. lavendel, tall eller rosmarin
  • termometer
  • mörka glasburkar (återbruka och destillera gamla burkar eller köp nya i en hälsokostbutik)
  • visp
  • en större kastrull och en mindre, alt. en metallskål, som passar i den större
  • spisplatta
  • finmaskig sil
  • våg

20082015-_MG_8772

  • Häll 5 dl olja i den lilla kastrullen/skålen. Lägg i 3-4 dl torkade ringblommor. Värm oljan i ett vattenbad till minst 80°C. Låt ringblommorna ligga i den varma oljan i minst 15 minuter. Ett vattenbad är en kastrull med varmt vatten placerad på en värmeplatta med måttlig värme. I kastrullen placeras en skål med det som ska hållas varmt. Tänk på att inte ha för hög vattennivå; risken finns då att vatten skvätter in i skålen med olja. Det kan även hända om vattnet kokar häftigt. Kommer det vatten i salvan minskas hållbarheten.
  • Sila bort och pressa ur oljan med en finmaskig sil. Sätt tillbaka oljan i vattenbadet.

20082015-_MG_8839

  • Öka värmen något och lägg i 100g bivax i oljan. Låt vaxet smälta under omrörning. I detta steg kan du även, om så önskas, tillsätta andra fetter.
  • Låt oljan med vaxet svalna under omrörning. Det är viktigt att du rör hela tiden så att salvan får en jämn konsistens.

20082015-_MG_8794

  • När temperaturen är under 40°C kan eteriska oljor tillsättas (OBS! Tänk på doseringen av eteriska oljor, olika oljor doseras olika. Har man känslig hy eller allergi bör man vara försiktig med eteriska oljor.). Tillsätts oljorna vid en högre temperatur avdunstar de.

20082015-_MG_8873

  • När temperaturen ligger omkring 30-35°C börjar delar av salvan stelna. Försök blanda de fastare delarna med de mer flytande så att du får en jämn salva utan klumpar. Häll salvan i glasburkar antingen med hjälp av en slickepott eller sprits. Har du inte torkat av utsidan av kastrullen/skålen sedan vattenbadet, kom ihåg att göra detta så att det inte kommer vatten i salvan när du häller över den i glasburkarna. Ge burkarna fina etiketter.

Tips på företag ni kan beställa produkter för egentillverkning av hudvårdsprodukter mm:
Flaskor och burkar
CreArome
Organic Makers
Och så hälsokostbutikerna förstås.

Archive

Även småfåglarna ska ha lördagsgodis

07012017-_d5b1912

Idag besökte jag min gamla klasskamrat Emma och hennes katt Knut. Vi välkomnade helgen med melodikrysset och pannkaksfrukost. Tack underbara Emma för finfrukost och många skratt. Jag måste få visa er – dessa fina bakelser har Emma gjort till småfåglarna. Hon har smält kokosfett och rört ned fröblandningar som sedan har fått stelna i bullformar. Visst är det rart! Små bakelser i buskarna och träden utanför fönstret; kan man bli annat än glad?

07012017-_d5b192007012017-_d5b1922

De pannkakor vi inte orkade äta upp lade vi på fågelbordet och det dröjde inte lång stund innan de lite större fåglarna var på plats. Alla ska få lördagsgodis, stora som små.

07012017-_d5b1932

Archive

Mandelmanns trädgårdar på tv4

10062014-_mg_5924

Ni har väl inte missat att vi ska få följa med Mandelmanns trädgårdar via tv4?!? Så fint att Gustav och Marie vill dela med sig utav allt de gör på deras gård Djupadal på Österlen i Skåne. Gustav och Marie lever självhushållande på Djupadal, bedriver ekologisk odling och trädgårdskök. En underbar trädgård ni bara måste besöka, gärna flera gånger om året om ni har möjlighet för att uppleva alla årstiderna. När jag gick min trädgårdsmästarutbildning hade jag den fina möjligheten att få ha praktik hos familjen Mandelmann. Några bilder från trädgården visade jag er här på Septemberbacken och vill ni se de igen finner ni dem här. Äntligen mer av hållbarhet och det gröna i tv!

Archive

Hjälp mångfalden i din trädgård – vi lever tillsammans

11062016-_mg_8628

Ibland är det bra om vi tänker lite extra på att hjälpa våra små vänner runt omkring oss – växter, djur insekter och mikroorganismer, svampar och lavar, ja även de som vi inte alltid ser men som lik väl är himla viktiga för våra ekosystem. Nedan kommer lite tips:

  • Om du rensar i trädgården – städa inte för noga. Lämna kvar löv t.ex. i rabatterna och under buskarna; där ger det inte trädgården ett ”stökigt” intryck och i gentjänst får du gratis organiskt material till jorden och finfina maskar och mikroorganismer som gynnar dina växter.
  • Om du fäller träd och sly – frakta inte bort allt. Gör en så kallad ”faunadepå”. Då samlar du ihop kvistar och grenar av olika storlekar och lägger i en hög, gärna på en halvöppen plats, t.ex. vid skogskanten eller en mer öppen del i skogen där solen kommer åt. Låt sedan denna hög ligga och snart kommer massvis med djur och insekter att flytta in. Lika så om du fäller träd är det bra att spara stubbar (höga och låga) och en och annan stock på marken. Svampar, lavar, insekter och djur trivs på dessa och de hjälper till med nedbrytningen som är en del av naturens egna kretslopp.
  • Klipp inte hela gräsmattan. Om du låter vissa delar av din gräsmatta få växa och istället slår den en gång per år blir det mindre arbete för dig, bättre för miljön men framför allt gynnar du den biologiska mångfalden. En ”äng” är inte bara vackert för ögat utan innehåller också ofantligt många fler arter än en vanlig gräsmatta vilket i sin tur även lockar fler insekter. Mer om ängar, anläggning och skötsel kan ni läsa om t.ex. här.
  • Gynna mångfalden i dina rabatter. Samtliga ovan nämnda förslag gynnar mångfalden i vår flora och fauna men även i dina rabatter kan du göra detta. När man ska planera en trädgård brukar man tänka ”få sorter och mer av varje istället för många sorter och lite av varje” – detta för att det ger trädgården ett mer harmoniskt intryck. Men för den biologiska mångfalden är det bra med variation i trädgården. T.ex. är olika arter av fjärilar, bin och andra pollinatörer skapta för att kunna hämta nektar från olika typer av blommor. En del har långa snablar, andra korta tungor eller äter med munnen. Vissa arter är kopplade till specifika växter, t.ex. inga brännässlor inga nässelfjärilar. Så varför inte göra rabatter i din trädgård med få arter och många av varje men flera rabatter med olika kombinationer i varje rabatt. Då får du både harmoniska rabatter och mångfald i trädgården.

03072016-_mg_9646

  • Spar tätare buskage. Småfåglar älskar att gömma sig i buskar och tätare buskage. Kanske har ni observerat att om ni har ett fågelbord med mat flyger fåglarna dit för att hämta lite mat och sedan flyger de snabbt bort till en buske i närheten och sitter där en stund innan de kommer tillbaka för att hämta mer mat.
  • Välj träd och buskar med frukter och bär. Plantera eller spar buskar och träd i din trädgård som får frukter, bär och frön som fåglarna kan få mumsa på. Rönn, ek, bok, hassel, gran, tall, fruktträd, aronia, hagtorn, havtorn, slån, syren och rosor med nypon är några exempel som fåglarna tycker om.
  • Ställ ut vattenbad. Precis som oss människor behöver även djuren och insekterna vatten för bad och släcka törst. Ställ ut små vattenbad i trädgården.
  • Gör insektshotell. På bilderna längst ned i detta inlägg ser du en variant av ett insektshotell som jag fann på min skola i Norge. Det finns många fina varianter på sådana, kika på internet så får du massvis med inspiration. Men det finaste med det är att man använder det som finns runt omkring oss i naturen, skapar något nytt utav det (gärna tillsammans med barn i alla åldrar, från 0 år till hundraåringarna i sina bästa dagar) för att skapa ett hem åt massvis av insekter som man sedan kan gå och kika på och som i gentjänst pollinerar och gynnar på olika vis dina växter i trädgården. Hur du gör ett insekthotell finns det många beskrivningar på på internet men principen är att samla material så som pinnar, bark, kottar, stenar, blompinnar/bambukäppar, gräs mm och packa ihop i någon form av ram vilken kan vara t.ex. en lastpall som på bilden, lerkruka, äppellåda eller varför inte snickra ett litet hus.
  • Skaffa en kompost. I en kompost trivs massvis av djur, insekter och mikroorganismer och dessa följer även med kompostjorden ut i dina rabatter när du jordförbättrar och fortsätter att hjälpa dig och dina växter där.

Så ut i trädgårdarna nu och hjälp naturen och upptäck allt det fantastiska som den bjuder in oss till. Vi delar alla på jorden och utan flora och fauna har vi människor inte särskilt mycket att leva utav. Djur och natur är våra bästa vänner och bästa vänner tar hand om varandra. Tjänster och gentjänster. Vi lever tillsammans – du, Grålle gråsugga, Dagge daggmask, Tvigge tvestjärt och Mulle mullvad, nattvioler, brännässlor, ekar, kantareller och renlav. Kanske har ni fler tips på hur vi kan hjälpa den biologiska mångfalden på enkla vis – skriv himla gärna och berätta!

14092016-_mg_952316122016-_d5b0925