Archive

Stråhattar

I helgen tog Nicklas och jag en tur in till stan, till Göteborg. Det blir inte så ofta när man bor på landsbygden, lugnet där lockar mer än stadens puls. Men ibland är det trevligt, när man får välja, att vara besökare i staden för en stund. Det går inte att komma ifrån att där finns fantastiska ting så som caféer, museum, konsthallar, konserthus, stadskonst, parker och massvis med annat spännande, vackert och fulsnyggt att titta på. I helgen hade Nicklas och jag som mål att finna vars en stråhatt. Vi båda är ute så ofta vi kan, inte minst jag som har arbete utomhus till yrket. Solen är stark och ska inte underskattas. I stadsdelen Haga i Göteborg fann vi en sådan där gammal hederlig hattbutik. En man med gubbkeps stod bakom köpmansdisken och log åt oss när vi kom in i butiken. Det känns fint att kunna stödja dessa små butiker som ej ännu blivit till stora kedjor på de enorma köpcentren. Dessutom är varken Nicklas eller jag särskilt mycket för konsumtion. Köper vi något ska vi trivas med det, det ska helst vara rättvist tillverkat för både människor och miljö, det ska hålla länge och allra helst tåla att lagas för att sedan användas några år till. Dess ting kan kosta lite mer men då får det hellre bli två inköp per år än tio. Efter massvis med provande av hattar och tittande i spegeln gick vi ut ur butiken, nöjda och glada, med vars en hatt i en marinblå papperspåse. Vad tycks? Sedan åkte vi hem till lugnet på landsbygden igen.

På västkusten blåser det för jämnan och att ha en hatt med ett större brätte är svårt utan att vinden tar tag om den. Jag löser det med gamla hederliga hattnålar som jag funnit på Tradera.

Archive

Tappa björksav

Nu är det dags att tappa björksav – efter en lång vinter delar björkarna gärna med sig utav sin vårenergi till oss. Jag skulle säga att björksav smakar sött och lite björkved. Att tappa björksav går bra att göra mellan tjällossning och lövsprickning, efter det behöver träden saven själva. Tänk på att avtappning inte ingår i allemansrätten så fråga markägaren om lov om du inte har egen mark med björkar. När du har tappat färdigt måste du plugga igen hålet, annars kan trädet stå och läcka sav. Så länge man håller sig inom dessa ramar tar björken inte någon skada. När jag har tappat färdigt brukar jag alltid tacka björken och ge den en kram. Ni får lov att skratta åt mig, men ett tack känns som det minsta jag kan ge tillbaka till den.

Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”. Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten, för att tvätta håret eller sina kläder.

Såhär tappar du björksav:

  • Borra ett hål i en björk. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Vilken höjd hålet ska borras på råder det delade meningar kring så kanske spelar detta ingen större roll. Däremot verkar en större björk ge bättre savflöde än en mindre så välj en björk med en stamdiameter på minst 30 cm. Hålet ska vara ungefär 6 mm i diameter och borras snett uppåt. Borra tills saven börjar rinna, oftast krävs inte mer än 2-5 cm djupt.
  • Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska.
  • En björk kan ge flera liter sav per dygn så håll koll på flaskan och byt när den blir full.
  • När du har tappat klart täpper du igen hålet med en träplugg så att björken inte blöder sav.
  • Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.
  • Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad.

Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

Archive

Surdegsbröd med årets sista squash

Får ni som vi varje år mer squash än man kan göra av med? Man sätter färre plantor året därpå men får ändå fortsätta att fråga efter nya recept. Ett angenämt problem. Vi brukar lagra en del av årets sista squash på golvet inomhus i rumstemperatur, de kan vi sedan använda hela vintern. Skalet blir hårt men innanmätet är finfint att ha i grytor, till kimchi mm. Nu har vi bara två squash kvar på golvet men det känns fint att kunna äta egenodlat även i mars månad. En gång varje vecka bakar jag surdegsbröd som jag sedan fryser in så att vi alltid har färskt bröd i frysen. Här ska ni få ett recept på ett surdegsbröd med riven squash i – det blir så saftigt och gott och perfekt när man har för mycket squash eller vill använda upp de sista där på golvet såhär års. I receptet utgår jag från att man redan har en rågsurdeg. Om ni inte har detta och är nyfikna på att börja baka med surdeg – fråga om ni kan få en klick surdeg utav en bagare eller bekant eller kika här för att se hur ni startar en egen. Att starta en egen surdeg tar fyra dagar.


Surdegsbröd med årets sista squash

Surdeg
25 g (2 msk) rågsurdegsgrund
100 g (1 dl) vatten
55 g (1 dl) rågmjöl

Deg
rågsurdegen
200 g (4,5 dl) solrosfrön
350 g (3,5 dl) kallt vatten
400 g grovriven squash
50 g (0,5 dl) mörk sirap eller muscovadosocker
400 g rågsikt
400 g vetemjöl
20 g (1 msk) salt

1. Blanda surdegsgrund med vatten och mjöl i en bunke. Täck med lock och låt stå i rumstemperatur tills den bubblat igång, 6-8 timmar. Detta brukar jag göra på kvällen innan jag går och lägger mig.

2. Spara en klick utav surdegen i din burk i kylen för framtida bak! Rosta solrosfröna. Rör ihop resterande surdeg med solrosfröna och övriga ingredienser i en bunke tills degen precis går ihop. Täck bunken och låt degen jäsa i rumstemperatur i 6-8 timmar. Gör du detta moment på morgonen innan du åker till jobbet, ställ degen lite svalare så hinner du hem från jobbet tills den är klar. Roligast är förstås att baka en helg så att man kan följa degen när den jäser och bubblar.

3. Smöra eller olja två brödformar (1,5 liter) och pudra kanter och botten med ett tunt lager mjöl. Klicka ned degen och jämna försiktigt till ytan. Låt jäsa i rumstemperatur ytterligare 1-2 timmar eller till bröden jäst ca 2 cm på höjden.

4. Sätt ugnen på 250 grader i god tid före gräddning.

5. Grädda bröden strax under mitten av ugnen och sänk till 210 grader. Grädda i 50-60 minuter. Grädda gärna bröden utan formar de sista 10 minuterna så får du en god skorpa runt hela brödet. Låt svalna på galler.

Låt bröden svalna ordentligt innan du skär i dem, då håller de sig saftiga längre. Om du inte fryser in bröden, förvara bröden inlindade i en handduk i rumstemperatur så håller dem i ca 5 dagar. Jag brukar ”ställa” brödet på en skärbräda med den skurna änden nedåt och sedan lägga en handduk över – då torkar inte den skurna änden och skorpan håller brödet saftigt.

Archive

Havremjölk

Nicklas och jag tänker ofta på hur vi i största möjliga mån skulle kunna få fram vår mat på egen hand utav svenska och helst ekologiska och närproducerade råvaror. Vi odlar så mycket vi kan på den lilla yta vi har, fyller resväskan med grönsaker från mina föräldrar när vi åker ned till Skåne, hämtar mjöl hos mina föräldrars granne, bakar surdegsbröd varje vecka, groddar i tråg i fönstret och så vidare – allt vi kan komma på som inte tar allt för mycket tid i vardagen. Vi försöker även minska mängden skräp och för några veckor sedan då jag skulle ta med kassarna med glas, plast, kartong och metall till återvinningen svor nog vi båda över alla tetror. Vad har de flesta av våra tetror innehållit? En stor del utav dem har varit olika havreprodukter. ”Vi provar att tillverka dem själva” sade Nicklas. Så fick det bli och nu gör vi bland annat 2 liter havremjölk varje helg som sedan räcker hela veckan. Är det någon utav er som provat att göra egen havrebas till grytor mm. och har ett recept ni vill dela med er utav? Nedan är hur vi gör vår havremjölk. Det tar max 10 minuter att göra och det blir ungefär 1/5 av priset i affären, trots att alla råvaror är svenska och ekologiska. Havremjölk kan oftast ersätta mjölk rakt av, dock kanske inte när det gäller mjölk i kaffe om ni frågar min mor och Nicklas.

Gör egen havremjölk

För ca 1 liter:
3 dl havregryn
3 msk valfri olja (vi använder rapsolja då vi tycker om den nötiga smaken)
1,5 liter vatten
salt

1. Mixa 3 dl havregryn och 3 msk valfri olja med 1,5 liter vatten. Vi använder stavmixer och upplever det lättare att föst mixa havregryn och olja med ca 5 dl vatten till en lös smet för att sedan ha i resten av vattnet och röra runt eller mixa lite till.

2. Häll i en silduk och låt sila av. Silduken kan efter en stund kleta igen men då brukar det räcka att röra lite i silduken med en sked. Silduk finns att köpa i de flesta välsorterade matbutiker.

3. Smaka av havremjölken med salt.
4. Häll havremjölken på rena flaskor. Färdigt! Skaka flaskan ordentligt före servering och förvara i kylen.

Tips! De mixade havregrynen i silduken är perfekta att koka gröt på morgonen därpå eller att använda till brödbak – inget får förfaras.

Archive

Gör egna bivaxdukar

I höstas fick jag en bivaxduk av min gamla klasskamrat. Då hade jag aldrig använt sådana utan alltid satt plastfolie eller en tallrik över skålarna med mat i kylskåpet. Jag hade många gånger tänkt att det måste väl finnas en bättre lösning på detta än en tallrik och inte minst engångsplast. Bivaxduken från min vän kom helt rätt till mig, som jag slitit på den och så gott duken doftar av bivaxet. I höstas provade jag att göra några egna bivaxdukar. Det tog inte lång tid och var inte särskilt svårt, det enda som kunde vara lite klurigt var att hitta fram till rätt mängd bivax till de olika tygerna.

Jag använder som sagt bivaxdukarna över bunkar och skålar som ska stå i kylen eller slår in smörgåsar i dem när jag är på resande fot. Även ost ska vara bra att förvara i dukarna men tänk på att inte använda dem till kött, fågel eller fisk. Bivaxet sägs ha antibakteriella egenskaper vilket gör det perfekt för förvaring av mat. Dukarna kan tillverkas av återvunna tyger och en liten bit tyg har många redan hemma – den enkelheten uppskattar jag i saker och ting. Dukarna håller länge men bör bytas ut efter ett års användning. De handdiskas i ljummet vatten med diskborste och lite milt diskmedel. Diska inte för varmt, då smälter bivaxet (även detta går dock att rädda genom att lägga duken i ugnen med lite kompletterande bivax på som får smälta in i duken).

Såhär tillverkade jag mina bivaxdukar:

Material
• bivax, gärna ekologiskt och svenskt (kan köpas direkt av en biodlare, beställas på nätet eller i vissa hobbybutiker)
• tunna tygbitar – i vävd bomull exempelvis från ett urtvättat lakan tyckte jag fungerade bäst 

Gör såhär:
1. Sätt ugnen på 150 grader.
2. Klipp tyget i en rund eller rektangulär form som passar dina skålar eller det du ska använda bivaxdukarna till.
3. Smula ner eller riv ner bivaxet i en skål.
5. Lägg ditt tyg på en ugnsplåt med bakplåtspapper.
6. Fördela bivaxsmulorna jämnt över duken. Glöm inte kanterna. Här får ni som sagt testa er fram hur mycket vax som behövs för just det tyg ni valt men ett riktmärke kan vara bilden ovan. Börja hellre med lite mindre vax och sätt istället in dukarna i ugnen flera omgångar. Det syns tydligt var det är vax på tyget och inte. Har man för lite vax kommer duken inte gå att forma och du får inte den feta ytan på duken som gör den så enkel att rengöra. Har man för mycket vax blir det tjocka vita kanter av vaxet och duken blir hård. Man får prova sig fram helt enkelt.
7. Sätt in plåten i ugnen i ca 5 minuter eller tills all bivax smält. Om det fattas bivax någonstans – lägg dit lite bivax och sätt in plåten i ugnen igen tills det smält.
8. Låt torka.
9. Färdiga att använda. Sätt de över skålarna eller slå in det du vill slå in. Värmen från dina händer gör att tyget formar sig som du vill. Tycker man att dukarna fäster dåligt kan man förstärka med t.ex. ett gummiband runt det du slagit in, men det tycker jag sällan behövs.

Att få bort bivaxet från plåten om det runnit utanför bakplåtspappret kan vara lite klurigt. Sätt in plåten i ugnen tills vaxet smällt och ta sedan lite hushållspapper och torka bort fettet. Oljor och andra fetter är generellt sett bra att undvika att få ned i avloppet så ta för vana att torka bort så mycket som möjligt med papper innan du diskar.

Är inte detta en himla fin gå-bort-present att ge? Har ni gjort egna bivaxdukar någon gång? Hur brukar ni göra?

Archive

Bivaxduk

261C8377

Härom dagen kom det ett brunt kuvert i min brevlåda med min gamla klasskamrat från Järna som avsändare. I kuvertet låg ett grattis-på-födelsedagen-kort och en present. Oj vad glad man blir! Och rörd över att man har så fina människor omkring sig. Lite roligt var att jag den senaste tiden har gått och funderat på vad jag skulle kunna hitta som skydd över burkarna med mat i kylskåpet. Jag använder ofta tallrikar eller degbunkarnas lock för att slippa all plastfolie som används en gång och sedan slängs. Min vän Subhadra måste ha hört mina tankar för presenten i kuvertet var en bivaxduk i underbara mönster och färger. Dessutom doftar duken underbart och är av återvunnet tyg – sådant tycker jag om. Jag tänker att duken även är finfin till att slå in brödlimpan på köksbänken i eller dagens smörgåspaket till frukosten på jobbet. Någon utav er som har gjort egna bivaxdukar?

261C8385 261C8387

Archive

En dag med slåtter

© Sven Persson / swelo.se

För någon helg sedan fick jag vara med och slå slåtterängen vid Ballingstorp, en gammal gård mellan Kristianstad och Broby i nordöstra Skåne, som Skånes hembygdsförbund idag förvaltar. Denna dag med slåtter var en del utav projektet Ängaliv – ett projekt som drivs av Göinge hembygdsförening, Glimåkra hembygdsförening, Örnanäs kulturreservat, Regionmuseet Kristianstad och Skånes hembygdsförbund. Ängaliv är ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald.

Slåtter är otroligt roligt och spännande. Förr var det såhär vi brukade landskapet för att få foder till våra djur. Vi fagade ängarna om våren (rensade dem från kvistar, löv, stenar och annat som kunde göra lien/slåtterbalken slö när ängen skulle slås), slog ängen i juli-augusti då växterna gått i frö, lät gräset ligga kvar några dagar för att fröa av sig, hässjade och bärgade in höet och till sist släppte man in djuren på efterbete. Detta sätt att bruka landskapet gynnade floran och faunan och gav ett mycket artrikt landskap. Hurdå? Jo dels genom att man förr använde ett skärande redskap – ett vasst redskap som skar av växterna. Idag används redskap som slår och sliter av växterna vilket ger ”trasiga” snittytor. Med dagens redskap får man ingen distinkt snitthöjd utan växterna slås av på en varierande höjd. Vitala tillväxtpunkter i rothalsar, knoppar och revor hos slåttergynnade växter träffas då på ett slumpartat sätt och kan förstöras; växterna tappar då sina konkurrensfördelar i ängsmarken. Den föga distinkta snittytan kan även påverka vattenhushållningen hos överlevande bladrosetter, stjälkstumpar och stråbaser. En annan anledning till att floran gynnades av slåttern var att växterna fick blomma och fröa av sig innan de slogs. En tredje anledning är att det slagna gräset sedan togs bort. När gräset tas bort magras marken på sikt ur, ligger gräset kvar blir det som gödsling av ängen. Mager mark = en rikare ängsflora och en rikare flora = en rikare fauna.

© Sven Persson / swelo.se

Idag brukar vi landskapet på ett helt annat sätt – ängarna har bytts ut mot vall, åkrar och betesmarker eller planterats igen till skog. Detta gör att den levnadsmiljö de arter som gynnats utav gamla tidens sätt att bruka landskapet har till stor del försvunnit; många av arterna hotas och en del riskerar att försvinna från vår flora. Det låter tungt och sorgligt, det är det, men det finns hopp ännu. Det finns tappra skaror som kämpar för bevarandet av ängar och ängshävd och även du som har en egen trädgård kan ha en liten äng. Kanske minns ni när jag berättade om när mina föräldrar tröttnade på att sitta på en åkgräsklippare tre timmar varje gång gräset skulle klippas i deras trädgård? Då började vi slå större delen av deras gräsmattor en gång per år och idag blommar ängarna vackert med bland annat orkidéer, detta utan att vi behövt så in något, vi har endast ändrat skötseln. Mindre jobb, vackrare att titta på och djur och växter tackar oss. Men ja, jag får erkänna att även jag vill ha en grön frodig gräsmatta, det är ju så mysigt att ha sin gröna lilla fläck att ligga på och läsa en bok eller känna gräset mellan tårna. Gräsmattan behöver dock inte vara större än att den räcker till det jag vill använda den till, resten kan få vara äng.

Archive

Fiskekvällar

261C6917

Flera kvällar denna vår och försommar har det blivit en del fiske, framför allt med mina nära och kära. Främst makrill har vi fått upp men även horngädda. Får man inte upp någon fisk alls lägger man sig istället på mage på bryggan och fiskar krabbor, då blir man genast på bättre humör och känner sig mer väl till mods. Krabbor får man alltid upp, de är roliga att studera när de upptäcker betet, slåss mot andra krabbor om det och sedan ser förvirrade ut när de dras upp ovanför vattenytan. Samma krabba kan åka upp och ned ur vattnet flera gånger, det är som om de aldrig lär sig utan endast ser MAT. Krabborna äter vi dock inte, de får tillbaka ned i havet till sina vänner. Det är en ynnest att kunna skörda sina egna grönsaker och fånga fisk precis utanför husknuten. Att få tillaga och dela en god måltid tillsammans med sina vänner.

261C6958 261C6951 261C6926 261C6880 261C6916 261C6945

Archive

Trädgården i juni

261C7054I år har jag utökat min köksträdgård med ytterligare en rad odlingslådor. Tack Robert (min hyresvärd) för att du låter mig odla och ockupera än mer av din trädgård – nu är det inte mycket kvar utav den och odlingarna kommer närmre och närmre ditt hus. I de fem nya odlingslådorna odlar jag i år squash, sparris, svartkål/palmkål, grönkål, röd grönkål, brysselkål, krusbladig persilja och fänkål. Det är himla massans kål men den klarar de salta vindarna från havet så bra och sedan kan jag ha den ståendes utomhus hela vintern; bra för en som bor trångt. Jag skulle kunna skörda och frossa i kål redan nu men då jag ska leva på det hela vintern spar jag mig något. I bakkanten av odlingslådorna har jag satt tallstörar. Mellan dem har jag en tanke att jag ska forma ett taggfritt björnbär som just nu växer på en plats i min trädgård där den tar över allt för mycket. Skulle man inte kunna fästa horisontella rep mellan störarna och forma björnbäret likt ett spaljéat fruktträd? Jag får prova sen, annars får det bli några ettåriga grödor eller humle på dem istället.

261C7027

Längs med gaveln på stugan odlar jag i år frilandstomater- och gurkor. Gurkor har jag skördat en hel del och tomaterna frodas även dem. I de andra odlingslådorna odlar jag i år vaxbönor, bondbönor, pak choi, portlack, rucola, mangold och andra bladgrönsaker, dill, rädisor, potatis och jordgubbar. Intill odlingslådorna växer rabarber, sommar- och hösthallon, tagetes och krasse. Bortanför stugan står vinbärsbuskar, perenna kryddor och solrosor till fåglarna. Tänk vad mycket ätligt man kan få plats med på en sådan liten yta. Lycka!