Archive

Bivaxduk

261C8377

Härom dagen kom det ett brunt kuvert i min brevlåda med min gamla klasskamrat från Järna som avsändare. I kuvertet låg ett grattis-på-födelsedagen-kort och en present. Oj vad glad man blir! Och rörd över att man har så fina människor omkring sig. Lite roligt var att jag den senaste tiden har gått och funderat på vad jag skulle kunna hitta som skydd över burkarna med mat i kylskåpet. Jag använder ofta tallrikar eller degbunkarnas lock för att slippa all plastfolie som används en gång och sedan slängs. Min vän Subhadra måste ha hört mina tankar för presenten i kuvertet var en bivaxduk i underbara mönster och färger. Dessutom doftar duken underbart och är av återvunnet tyg – sådant tycker jag om. Jag tänker att duken även är finfin till att slå in brödlimpan på köksbänken i eller dagens smörgåspaket till frukosten på jobbet. Någon utav er som har gjort egna bivaxdukar?

261C8385 261C8387

Archive

En dag med slåtter

© Sven Persson / swelo.se

För någon helg sedan fick jag vara med och slå slåtterängen vid Ballingstorp, en gammal gård mellan Kristianstad och Broby i nordöstra Skåne, som Skånes hembygdsförbund idag förvaltar. Denna dag med slåtter var en del utav projektet Ängaliv – ett projekt som drivs av Göinge hembygdsförening, Glimåkra hembygdsförening, Örnanäs kulturreservat, Regionmuseet Kristianstad och Skånes hembygdsförbund. Ängaliv är ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald.

Slåtter är otroligt roligt och spännande. Förr var det såhär vi brukade landskapet för att få foder till våra djur. Vi fagade ängarna om våren (rensade dem från kvistar, löv, stenar och annat som kunde göra lien/slåtterbalken slö när ängen skulle slås), slog ängen i juli-augusti då växterna gått i frö, lät gräset ligga kvar några dagar för att fröa av sig, hässjade och bärgade in höet och till sist släppte man in djuren på efterbete. Detta sätt att bruka landskapet gynnade floran och faunan och gav ett mycket artrikt landskap. Hurdå? Jo dels genom att man förr använde ett skärande redskap – ett vasst redskap som skar av växterna. Idag används redskap som slår och sliter av växterna vilket ger ”trasiga” snittytor. Med dagens redskap får man ingen distinkt snitthöjd utan växterna slås av på en varierande höjd. Vitala tillväxtpunkter i rothalsar, knoppar och revor hos slåttergynnade växter träffas då på ett slumpartat sätt och kan förstöras; växterna tappar då sina konkurrensfördelar i ängsmarken. Den föga distinkta snittytan kan även påverka vattenhushållningen hos överlevande bladrosetter, stjälkstumpar och stråbaser. En annan anledning till att floran gynnades av slåttern var att växterna fick blomma och fröa av sig innan de slogs. En tredje anledning är att det slagna gräset sedan togs bort. När gräset tas bort magras marken på sikt ur, ligger gräset kvar blir det som gödsling av ängen. Mager mark = en rikare ängsflora och en rikare flora = en rikare fauna.

© Sven Persson / swelo.se

Idag brukar vi landskapet på ett helt annat sätt – ängarna har bytts ut mot vall, åkrar och betesmarker eller planterats igen till skog. Detta gör att den levnadsmiljö de arter som gynnats utav gamla tidens sätt att bruka landskapet har till stor del försvunnit; många av arterna hotas och en del riskerar att försvinna från vår flora. Det låter tungt och sorgligt, det är det, men det finns hopp ännu. Det finns tappra skaror som kämpar för bevarandet av ängar och ängshävd och även du som har en egen trädgård kan ha en liten äng. Kanske minns ni när jag berättade om när mina föräldrar tröttnade på att sitta på en åkgräsklippare tre timmar varje gång gräset skulle klippas i deras trädgård? Då började vi slå större delen av deras gräsmattor en gång per år och idag blommar ängarna vackert med bland annat orkidéer, detta utan att vi behövt så in något, vi har endast ändrat skötseln. Mindre jobb, vackrare att titta på och djur och växter tackar oss. Men ja, jag får erkänna att även jag vill ha en grön frodig gräsmatta, det är ju så mysigt att ha sin gröna lilla fläck att ligga på och läsa en bok eller känna gräset mellan tårna. Gräsmattan behöver dock inte vara större än att den räcker till det jag vill använda den till, resten kan få vara äng.

Archive

Fiskekvällar

261C6917

Flera kvällar denna vår och försommar har det blivit en del fiske, framför allt med mina nära och kära. Främst makrill har vi fått upp men även horngädda. Får man inte upp någon fisk alls lägger man sig istället på mage på bryggan och fiskar krabbor, då blir man genast på bättre humör och känner sig mer väl till mods. Krabbor får man alltid upp, de är roliga att studera när de upptäcker betet, slåss mot andra krabbor om det och sedan ser förvirrade ut när de dras upp ovanför vattenytan. Samma krabba kan åka upp och ned ur vattnet flera gånger, det är som om de aldrig lär sig utan endast ser MAT. Krabborna äter vi dock inte, de får tillbaka ned i havet till sina vänner. Det är en ynnest att kunna skörda sina egna grönsaker och fånga fisk precis utanför husknuten. Att få tillaga och dela en god måltid tillsammans med sina vänner.

261C6958 261C6951 261C6926 261C6880 261C6916 261C6945

Archive

Trädgården i juni

261C7054I år har jag utökat min köksträdgård med ytterligare en rad odlingslådor. Tack Robert (min hyresvärd) för att du låter mig odla och ockupera än mer av din trädgård – nu är det inte mycket kvar utav den och odlingarna kommer närmre och närmre ditt hus. I de fem nya odlingslådorna odlar jag i år squash, sparris, svartkål/palmkål, grönkål, röd grönkål, brysselkål, krusbladig persilja och fänkål. Det är himla massans kål men den klarar de salta vindarna från havet så bra och sedan kan jag ha den ståendes utomhus hela vintern; bra för en som bor trångt. Jag skulle kunna skörda och frossa i kål redan nu men då jag ska leva på det hela vintern spar jag mig något. I bakkanten av odlingslådorna har jag satt tallstörar. Mellan dem har jag en tanke att jag ska forma ett taggfritt björnbär som just nu växer på en plats i min trädgård där den tar över allt för mycket. Skulle man inte kunna fästa horisontella rep mellan störarna och forma björnbäret likt ett spaljéat fruktträd? Jag får prova sen, annars får det bli några ettåriga grödor eller humle på dem istället.

261C7027

Längs med gaveln på stugan odlar jag i år frilandstomater- och gurkor. Gurkor har jag skördat en hel del och tomaterna frodas även dem. I de andra odlingslådorna odlar jag i år vaxbönor, bondbönor, pak choi, portlack, rucola, mangold och andra bladgrönsaker, dill, rädisor, potatis och jordgubbar. Intill odlingslådorna växer rabarber, sommar- och hösthallon, tagetes och krasse. Bortanför stugan står vinbärsbuskar, perenna kryddor och solrosor till fåglarna. Tänk vad mycket ätligt man kan få plats med på en sådan liten yta. Lycka!

Archive

Svampodling

11032018-261C5459

I födelsedagspresent till min käresta gav jag en matsvampsodling. Kanske en något annorlunda present och som kanske inte passar alla, men han blev himla glad och jag lika så när vi sedan delade på en god middag tillsammans. Så roligt, spännande och hyfsat enkelt det är att odla svamp inomhus; det som är något skötselkrävande är att de behöver vattnas minst två gånger om dagen. Svamparna växer otroligt fort, från det att mycelet vuxit igenom halmpelletsen till att svamparna är skördeklara tar det cirka en vecka, det är som om man kan se de växa när man tittar förväntansfullt på dem varje dag. Jag provade att odla ostronmussling för fyra år sedan, kanske minns några utav er det. Denna gång odlade vi ostronmussling, citronmussling, kungsmussling och shiitake och har fått en hyfsat bra första skörd på samtliga fyra block. Vi är nog båda överens om att shiitake hittills varit godast. Snart ska vi se om vi lyckas få igång en skörd till på blocken. Det är en annorlunda inomhusväxt i fönstret, kanske inte den vackraste, men ack så söta kolonier och det sprids en svag doft av skog i rummet tycker jag. Någon utav er som har provat att odla matsvamp inomhus eller utomhus?

Foto: Nicklas Bergström

11032018-261C5455 11032018-261C5469 11032018-261C5456

Archive

Lördagspromenad

23092017-261C2344”Jag har promenerat här i många år men aldrig hittat någon svamp häromkring” sade en man i lördags som frågade oss om vi skulle plocka svamp. Vi sade inget till honom om att vi visste några ställen, inte långt från hans hus, där det växer rikligt med gula kantareller, men vi log gott när vi hade promenerat vidare en bit. Vilket svampår det är i år. Flera helger har vi varit ute och plockat några liter. Svampsmörgåsar och svampsåser – tack skogen!

23092017-261C234123092017-261C2338 23092017-261C2306 23092017-261C2303

Samtidigt som vi plockar de där svampsorterna man känner väl till tar vi med oss några okända hem för att slå upp och lära oss nya. Självklart äter vi inte dessa men det är kul att försöka klura ut vad det är.

23092017-261C2321

Med oss ut i skogen hade vi en ryggsäck full med fika. Varm choklad, nybakade scones med äpple, kanel och kardemumma, smör, ost och egenkokad äppelmos. Vi satte oss på bryggan vid havet och fikade. En liten bit ut såg vi några sälar, på samma ställe som de låg i vårvintras. Det kändes himla fint att se de igen; under hela sommaren har de varit längre ut till havs men nu är dem åter. Det är sådana här helger som ger mig ny energi.

23092017-261C2319

Archive

Kallmurning

13092017-261C1908

Det är inte ofta jag visar er vad vi får göra under vår utbildning i Norge men här kommer några bilder från förra samlingen. Den veckan var det tema restaurering av gamla kallmurar och traditionella murningstekniker. Äntligen en vecka med mycket praktiskt hantverksarbete! Lärarna vi hade var Espen Marthinsen – en av Norges främsta murare specialiserad på just gamla murningstekniker och Magnus Nyheim – lärare och anläggningstekniker på Vea, den skola i Norge jag går på. Vilken ynnest! Få ting fascinerar mig så som när man ser en hantverkare arbeta yrkesskickligt med sina händer. Jag studerade Espens och Magnus teknik när de flyttade de stora stenarna, såg vilka stenar som passade var i muren och hur de högg till stenarna. Muren vi arbetade med under ett par dagar hade ursprungligen varit en husgrund. Muren var av kalksten med rester av en gammal bakugn byggd av tegel infälld i muren. Muren hade länge varit förfallen och gömd bland växtlighet, i somras togs den fram och nu fick vi uppdraget att restaurera den. Delar av muren hade rasat och flera stenar spruckit och behövdes bytas ut.

13092017-261C178913092017-261C182113092017-261C1872

Vi började med att plocka ned muren så långt ned det behövdes. En del stenar märkte vi med nummer och fotograferade av för att veta hur de hade legat i muren tidigare, detta för att senare kunna sätta tillbaka de på samma plats. Inuti muren fyllde vi upp med småsten för att hålla konstruktionen på sin plats.

13092017-261C1835

För att kunna flytta de stora stenarna hade vi spett och kofot, säckkärra, plankor och manskraft. Bara att klura ut hur man skulle lyckas få stenarna på plats var en konst – lyfta de på plats gick sällan så det gällde att rulla eller skjuta de fram. Man hade även kunnat använda maskiner för att lyfta stenarna på plats och sedan manskraft för en sista justering, men dessa stenar var inte större än att det gick bra att göra utan. Under dessa dagar fick vi prova på att hugga till stenen för hand, arbeta med med förband, tvärband, kilar och hörn för att ge muren det uttryck och konstruktionen den stabilitet vi önskade.

13092017-261C184513092017-261C1851

Tänk att detta kreativa kaos blev så bra. Jag tror inte att någon utav oss trodde att vi skulle hinna göra hela muren klar, men plötsligt hade vi lyckats. Dagarna blev långa men vi alla var ivriga studenter och såklart stolta när vi var i mål. Stort tack Ingeborg för den underbart god mat du lagat åt oss dessa dagar (Ingeborg är vår lärare, främst i trädgårdshistoria, och bor i det vackra huset ni ser på bilden nedan). Om ni är nyfikna på att lära er mer om kallmurar kan jag varmt rekommendera er att läsa denna handbok om kallmurning av Joakim Lija via Göteborgs Universitet.

13092017-261C1904

Archive

Hjortron

16082017-261C1019

Jag älskar hjortron. Varje vinter när jag är i fjällen med min familj köper jag med mig hem en stor, då menar jag en stor, glasburk med hjortronsylt. Jag har länge önskat att få komma upp till fjälls under hjortrontid för att plocka mina egna bär. Hemma hos mina föräldrar i Skåne har vi endast funnit blad och i Bohuslän finner jag inte mycket till myrmarker. Nu när vi fjällvandrade hamnade vi av en slump på en myrmark med en del hjortron. Det var inte bara jag som blev lyrisk och vi plockade och njöt av dessa underbara bär. Äntligen fick jag plocka mina hjortron!

16082017-261C1001 16082017-261C0998

Archive

Svampplockning

26082017-261C1495

Utöver havtorn blev det svampplockning idag. Jag är rätt dålig på olika svampsorter, eller rättare sagt, jag kan nog några men blir för osäker när jag väl står med svampen i handen för att våga ta med den hem och tillaga den. Gula kantareller och trattkantareller är jag säker på, men idag hjälpte Nicklas mig att även finna smörsopp och Karl-Johan. Trattkantarellerna var årets första för mig. Ännu var de inte så stora men någon vecka till så är det nog trattkantarelldags. Nöjda efter dagens svampfynd satte vi oss i trädgården för att rensa dem och tillaga smörgås med smörstekt svamp.

26082017-261C1493 26082017-261C1507