Archive

Fyrbenta kollegor på jobbet

Nu har jag fått sex stycken nya kollegor på jobbet. De har fyra ben och ett tryne och är ljuvliga. Några har bruna fläckar och några är helt rosa. Deras öron är stora och de kan vifta på sin snurrade svans. De bor i en hydda, är morgontrötta men är ute merparten av dagen för att böka i jorden. När det kommer förbi besökare springer de fram till dem och ingen kan undgå att charmas utav dessa fyrbenta vänner. Dessa grisar är särskilt mina medhjälpare. På gamla kartor från 1700-talet ser vi att det funnits en kålgård där grisarna nu går. Kålgård är ett gammalt namn för ett odlingsland för köksväxter. Förutom olika sorters kål kunde där även odlas en del rotfrukter, bladgrönsaker, ärtor och bönor, lök och kanske också några kryddor. Denna kålgård vid Stensjö har varit brukad även i modern tid men de senaste åren har ytan fått förbli gräsmatta. Under detta år ska grisarna få hjälpa mig med att böka upp ytan så att den nästa år åter igen kan bli odlingsland. Nedan är en kort film på grisarna – man ser så mycket personlighet i de små liven. Ha gärna ljudet på!

Archive

Rödkullorna

Ikväll får ni en liten film och ha gärna ljudet på, det är sådant ljuvligt smaskande. Jag tror att Stensjö bys kor längtar ut på grönbete nu, eller vad tror ni när ni ser filmen? Mer eller mindre varje kväll sitter jag en stund hos djuren. Korna, som är av lantrasen rödkulla, är fortfarande i sin vinterhage men snart ska de få komma ut på grönbete. Ikväll blev det lyx och jag tänkte att de skulle få dela på en näve gräs. Jag tror dock att de var lite extra sugna på grönt gräs för när jag gick en bit bort för att plocka en näve och vände mig om stod samtliga kor och hängde över grinden. Jag kunde inte låta bli att skratta för mig själv, jag såg så mycket personlighet i dem.

Archive

Tvåbenta vänner på jobbet

Förra veckan fick vi 20 hönor och 2 tuppar till min arbetsplats, Stensjö by. De är av rasen gammelsvensk vit Leghorn, den ras som vi kan se på gamla fotografier tagna vid Stensjö by för cirka 100 år sedan. Visst är det fantastiskt att de nu är tillbaka! I slutet av 1800-talet ersatte vit Leghorn de svenska lantraserna, detta för att de var bättre värphöns och bristen på mat var stor. Från sekelskiftet och fram till mitten av 1900-talet var vit Leghorn dominerande på svenska hönserier, idag är det en gammal ras som är mindre vanlig och som vi behöver värna om.

Archive

Kombucha

Här hemma tar jag hand om surdegen och brödbakandet medan Nicklas gör kombucha. Idag skulle Nicklas sila den smaksatta kombuchan och tappa upp på flaskor så då passade jag på att ta några bilder. Gör ni kombucha? Ungefär såhär gör vi, lite varierar det från gång till gång…

Som ni ser i Nicklas ”barnkammare” på bilden ovan kan en kombucha som mår bra producerar fler svampar än man använder så om ni känner någon som gör kombucha, fråga om en svamp. Svampar finns även att köpa för en billig peng på nätet. Det är bra att få med lite utav vätskan svamparna ligger i. När du har detta gör du följande:

  • Koka upp vatten och lägg i te, ca 2-3 påsar/liter vatten om ni använder påste. Nicklas har provat både grönt och svart, med och utan smak. Prova er fram vilket te ni tycker bäst om. Ha i ca 0,5-1 dl socker/liter vatten medan teet är varmt så att sockret löses upp, socker är kombuchasvampens mat. Låt teet stå och dra tills teet svalnat. När teet har svalnat silar du det om du har haft löste. Häll teet på stora burkar. I burkarna ska det vara ca 1 del gammal kombuchavätska och 10 delar te. Lägg i kombuchasvampen i burken och sätt något över burkens öppning, flugor älskar den söta vätskan. Nicklas brukar spänna hushållspapper eller en duk över med hjälp av ett gummiband. Låt stå i rumstemperatur i ca 10 dagar.
  • När kombuchan blivit lagom syrlig, efter ca 10 dagar, är den färdig att dricka men nu kan man också smaksätta och kolsyra den. Det var detta moment Nicklas gjorde idag. Plocka upp svamparna och lägg i en mindre burk tillsammans med lite vätska (som på bilden ovan) eller starta en ny omgång genom att upprepa momenten vid punkten ovan. Vill du smaksätta kombuchan som nu stått ca 10 dagar lägger du ned valfri smaksättning i burkarna. Denna gång valde vi lingon vi plockade förra året och stjärnanis. Svarta vinbär eller citrusfrukter/ingefära är andra smakar vi varmt kan rekommendera. Sätt tillbaka hushållspappret/duken över burkarna och låt stå i rumstemperatur i ca 1 dygn. Sila och tappa upp på flaskor.
  • Vill man kolsyra kombuchan ser man till att tappa kombuchan på tätt slutande flaskor och låter stå i rumstemperatur 3-5 dagar. Förvara sedan flaskorna i kylen så får ni en kall, sprudlande dryck. Öppna flaskorna över vasken, ibland blir det bra tryck i dem. Lycka till!

Archive

Trasmatta

Vad gör en trädgårdsmästare på vintern? Ja den frågan får jag ofta. Det finns en hel del att göra och inte minst behöver man lite semester. Denna vinter unnade jag mig lite extra ledigt och har bland annat umgåtts med min farmor. Min farmor är världens bästa farmor. Hon är en av anledningarna till att jag idag är trädgårdsmästare. I hennes trädgårdsland fick jag som liten sitta och äta jordgubbar och vaxbönor och tillsammans sådde vi frön och satte sättlök. Utöver att hon odlar massvis med grönsaker och har en himla fin trädgård är hon fantastiskt duktig på handarbete, inte minst vävning. Oj vad jag inte har tid att arbeta! Farmor, du har så mycket att lära mig. Denna vinter fick jag lära mig att sätta upp en väv och väva mig en trasmatta i tuskaft. Att på egen hand kunna skapa saker har alltid tilltalat mig och hur fint är det inte när gamla textiler kan få nytt liv genom en matta. Min matta blev i senapsgul varp och trasor i vitt, gult, brunt och terrakotta. I sovrummet ska man ha ljusa mattor, sade min farmor och jag håller med henne. Jag ser framför mig hur fin denna matta kommer att bli nedanför en säng på ett ljust plankgolv. Att få sitta några dagar och väva var som terapi men det finaste var nog att få så mycket tid tillsammans med farmor. Hon skämde bort mig med god mat, vi pratade trädgård, stickning och vävning, fikade, skrattade och pratade ännu mer. Tack farmor för att du lär mig alla dina klokskaper, jag ser upp till dig.

Archive

Stråhattar

I helgen tog Nicklas och jag en tur in till stan, till Göteborg. Det blir inte så ofta när man bor på landsbygden, lugnet där lockar mer än stadens puls. Men ibland är det trevligt, när man får välja, att vara besökare i staden för en stund. Det går inte att komma ifrån att där finns fantastiska ting så som caféer, museum, konsthallar, konserthus, stadskonst, parker och massvis med annat spännande, vackert och fulsnyggt att titta på. I helgen hade Nicklas och jag som mål att finna vars en stråhatt. Vi båda är ute så ofta vi kan, inte minst jag som har arbete utomhus till yrket. Solen är stark och ska inte underskattas. I stadsdelen Haga i Göteborg fann vi en sådan där gammal hederlig hattbutik. En man med gubbkeps stod bakom köpmansdisken och log åt oss när vi kom in i butiken. Det känns fint att kunna stödja dessa små butiker som ej ännu blivit till stora kedjor på de enorma köpcentren. Dessutom är varken Nicklas eller jag särskilt mycket för konsumtion. Köper vi något ska vi trivas med det, det ska helst vara rättvist tillverkat för både människor och miljö, det ska hålla länge och allra helst tåla att lagas för att sedan användas några år till. Dess ting kan kosta lite mer men då får det hellre bli två inköp per år än tio. Efter massvis med provande av hattar och tittande i spegeln gick vi ut ur butiken, nöjda och glada, med vars en hatt i en marinblå papperspåse. Vad tycks? Sedan åkte vi hem till lugnet på landsbygden igen.

På västkusten blåser det för jämnan och att ha en hatt med ett större brätte är svårt utan att vinden tar tag om den. Jag löser det med gamla hederliga hattnålar som jag funnit på Tradera.

Archive

Tappa björksav

Nu är det dags att tappa björksav – efter en lång vinter delar björkarna gärna med sig utav sin vårenergi till oss. Jag skulle säga att björksav smakar sött och lite björkved. Att tappa björksav går bra att göra mellan tjällossning och lövsprickning, efter det behöver träden saven själva. Tänk på att avtappning inte ingår i allemansrätten så fråga markägaren om lov om du inte har egen mark med björkar. När du har tappat färdigt måste du plugga igen hålet, annars kan trädet stå och läcka sav. Så länge man håller sig inom dessa ramar tar björken inte någon skada. När jag har tappat färdigt brukar jag alltid tacka björken och ge den en kram. Ni får lov att skratta åt mig, men ett tack känns som det minsta jag kan ge tillbaka till den.

Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”. Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten, för att tvätta håret eller sina kläder.

Såhär tappar du björksav:

  • Borra ett hål i en björk. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Vilken höjd hålet ska borras på råder det delade meningar kring så kanske spelar detta ingen större roll. Däremot verkar en större björk ge bättre savflöde än en mindre så välj en björk med en stamdiameter på minst 30 cm. Hålet ska vara ungefär 6 mm i diameter och borras snett uppåt. Borra tills saven börjar rinna, oftast krävs inte mer än 2-5 cm djupt.
  • Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska.
  • En björk kan ge flera liter sav per dygn så håll koll på flaskan och byt när den blir full.
  • När du har tappat klart täpper du igen hålet med en träplugg så att björken inte blöder sav.
  • Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.
  • Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad.

Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

Archive

Surdegsbröd med årets sista squash

Får ni som vi varje år mer squash än man kan göra av med? Man sätter färre plantor året därpå men får ändå fortsätta att fråga efter nya recept. Ett angenämt problem. Vi brukar lagra en del av årets sista squash på golvet inomhus i rumstemperatur, de kan vi sedan använda hela vintern. Skalet blir hårt men innanmätet är finfint att ha i grytor, till kimchi mm. Nu har vi bara två squash kvar på golvet men det känns fint att kunna äta egenodlat även i mars månad. En gång varje vecka bakar jag surdegsbröd som jag sedan fryser in så att vi alltid har färskt bröd i frysen. Här ska ni få ett recept på ett surdegsbröd med riven squash i – det blir så saftigt och gott och perfekt när man har för mycket squash eller vill använda upp de sista där på golvet såhär års. I receptet utgår jag från att man redan har en rågsurdeg. Om ni inte har detta och är nyfikna på att börja baka med surdeg – fråga om ni kan få en klick surdeg utav en bagare eller bekant eller kika här för att se hur ni startar en egen. Att starta en egen surdeg tar fyra dagar.


Surdegsbröd med årets sista squash

Surdeg
25 g (2 msk) rågsurdegsgrund
100 g (1 dl) vatten
55 g (1 dl) rågmjöl

Deg
rågsurdegen
200 g (4,5 dl) solrosfrön
350 g (3,5 dl) kallt vatten
400 g grovriven squash
50 g (0,5 dl) mörk sirap eller muscovadosocker
400 g rågsikt
400 g vetemjöl
20 g (1 msk) salt

1. Blanda surdegsgrund med vatten och mjöl i en bunke. Täck med lock och låt stå i rumstemperatur tills den bubblat igång, 6-8 timmar. Detta brukar jag göra på kvällen innan jag går och lägger mig.

2. Spara en klick utav surdegen i din burk i kylen för framtida bak! Rosta solrosfröna. Rör ihop resterande surdeg med solrosfröna och övriga ingredienser i en bunke tills degen precis går ihop. Täck bunken och låt degen jäsa i rumstemperatur i 6-8 timmar. Gör du detta moment på morgonen innan du åker till jobbet, ställ degen lite svalare så hinner du hem från jobbet tills den är klar. Roligast är förstås att baka en helg så att man kan följa degen när den jäser och bubblar.

3. Smöra eller olja två brödformar (1,5 liter) och pudra kanter och botten med ett tunt lager mjöl. Klicka ned degen och jämna försiktigt till ytan. Låt jäsa i rumstemperatur ytterligare 1-2 timmar eller till bröden jäst ca 2 cm på höjden.

4. Sätt ugnen på 250 grader i god tid före gräddning.

5. Grädda bröden strax under mitten av ugnen och sänk till 210 grader. Grädda i 50-60 minuter. Grädda gärna bröden utan formar de sista 10 minuterna så får du en god skorpa runt hela brödet. Låt svalna på galler.

Låt bröden svalna ordentligt innan du skär i dem, då håller de sig saftiga längre. Om du inte fryser in bröden, förvara bröden inlindade i en handduk i rumstemperatur så håller dem i ca 5 dagar. Jag brukar ”ställa” brödet på en skärbräda med den skurna änden nedåt och sedan lägga en handduk över – då torkar inte den skurna änden och skorpan håller brödet saftigt.

Archive

Havremjölk

Nicklas och jag tänker ofta på hur vi i största möjliga mån skulle kunna få fram vår mat på egen hand utav svenska och helst ekologiska och närproducerade råvaror. Vi odlar så mycket vi kan på den lilla yta vi har, fyller resväskan med grönsaker från mina föräldrar när vi åker ned till Skåne, hämtar mjöl hos mina föräldrars granne, bakar surdegsbröd varje vecka, groddar i tråg i fönstret och så vidare – allt vi kan komma på som inte tar allt för mycket tid i vardagen. Vi försöker även minska mängden skräp och för några veckor sedan då jag skulle ta med kassarna med glas, plast, kartong och metall till återvinningen svor nog vi båda över alla tetror. Vad har de flesta av våra tetror innehållit? En stor del utav dem har varit olika havreprodukter. ”Vi provar att tillverka dem själva” sade Nicklas. Så fick det bli och nu gör vi bland annat 2 liter havremjölk varje helg som sedan räcker hela veckan. Är det någon utav er som provat att göra egen havrebas till grytor mm. och har ett recept ni vill dela med er utav? Nedan är hur vi gör vår havremjölk. Det tar max 10 minuter att göra och det blir ungefär 1/5 av priset i affären, trots att alla råvaror är svenska och ekologiska. Havremjölk kan oftast ersätta mjölk rakt av, dock kanske inte när det gäller mjölk i kaffe om ni frågar min mor och Nicklas.

Gör egen havremjölk

För ca 1 liter:
3 dl havregryn
3 msk valfri olja (vi använder rapsolja då vi tycker om den nötiga smaken)
1,5 liter vatten
salt

1. Mixa 3 dl havregryn och 3 msk valfri olja med 1,5 liter vatten. Vi använder stavmixer och upplever det lättare att föst mixa havregryn och olja med ca 5 dl vatten till en lös smet för att sedan ha i resten av vattnet och röra runt eller mixa lite till.

2. Häll i en silduk och låt sila av. Silduken kan efter en stund kleta igen men då brukar det räcka att röra lite i silduken med en sked. Silduk finns att köpa i de flesta välsorterade matbutiker.

3. Smaka av havremjölken med salt.
4. Häll havremjölken på rena flaskor. Färdigt! Skaka flaskan ordentligt före servering och förvara i kylen.

Tips! De mixade havregrynen i silduken är perfekta att koka gröt på morgonen därpå eller att använda till brödbak – inget får förfaras.