Archive

Surdegsbröd med årets sista squash

Får ni som vi varje år mer squash än man kan göra av med? Man sätter färre plantor året därpå men får ändå fortsätta att fråga efter nya recept. Ett angenämt problem. Vi brukar lagra en del av årets sista squash på golvet inomhus i rumstemperatur, de kan vi sedan använda hela vintern. Skalet blir hårt men innanmätet är finfint att ha i grytor, till kimchi mm. Nu har vi bara två squash kvar på golvet men det känns fint att kunna äta egenodlat även i mars månad. En gång varje vecka bakar jag surdegsbröd som jag sedan fryser in så att vi alltid har färskt bröd i frysen. Här ska ni få ett recept på ett surdegsbröd med riven squash i – det blir så saftigt och gott och perfekt när man har för mycket squash eller vill använda upp de sista där på golvet såhär års. I receptet utgår jag från att man redan har en rågsurdeg. Om ni inte har detta och är nyfikna på att börja baka med surdeg – fråga om ni kan få en klick surdeg utav en bagare eller bekant eller kika här för att se hur ni startar en egen. Att starta en egen surdeg tar fyra dagar.


Surdegsbröd med årets sista squash

Surdeg
25 g (2 msk) rågsurdegsgrund
100 g (1 dl) vatten
55 g (1 dl) rågmjöl

Deg
rågsurdegen
200 g (4,5 dl) solrosfrön
350 g (3,5 dl) kallt vatten
400 g grovriven squash
50 g (0,5 dl) mörk sirap eller muscovadosocker
400 g rågsikt
400 g vetemjöl
20 g (1 msk) salt

1. Blanda surdegsgrund med vatten och mjöl i en bunke. Täck med lock och låt stå i rumstemperatur tills den bubblat igång, 6-8 timmar. Detta brukar jag göra på kvällen innan jag går och lägger mig.

2. Spara en klick utav surdegen i din burk i kylen för framtida bak! Rosta solrosfröna. Rör ihop resterande surdeg med solrosfröna och övriga ingredienser i en bunke tills degen precis går ihop. Täck bunken och låt degen jäsa i rumstemperatur i 6-8 timmar. Gör du detta moment på morgonen innan du åker till jobbet, ställ degen lite svalare så hinner du hem från jobbet tills den är klar. Roligast är förstås att baka en helg så att man kan följa degen när den jäser och bubblar.

3. Smöra eller olja två brödformar (1,5 liter) och pudra kanter och botten med ett tunt lager mjöl. Klicka ned degen och jämna försiktigt till ytan. Låt jäsa i rumstemperatur ytterligare 1-2 timmar eller till bröden jäst ca 2 cm på höjden.

4. Sätt ugnen på 250 grader i god tid före gräddning.

5. Grädda bröden strax under mitten av ugnen och sänk till 210 grader. Grädda i 50-60 minuter. Grädda gärna bröden utan formar de sista 10 minuterna så får du en god skorpa runt hela brödet. Låt svalna på galler.

Låt bröden svalna ordentligt innan du skär i dem, då håller de sig saftiga längre. Om du inte fryser in bröden, förvara bröden inlindade i en handduk i rumstemperatur så håller dem i ca 5 dagar. Jag brukar ”ställa” brödet på en skärbräda med den skurna änden nedåt och sedan lägga en handduk över – då torkar inte den skurna änden och skorpan håller brödet saftigt.

Archive

Havremjölk

Nicklas och jag tänker ofta på hur vi i största möjliga mån skulle kunna få fram vår mat på egen hand utav svenska och helst ekologiska och närproducerade råvaror. Vi odlar så mycket vi kan på den lilla yta vi har, fyller resväskan med grönsaker från mina föräldrar när vi åker ned till Skåne, hämtar mjöl hos mina föräldrars granne, bakar surdegsbröd varje vecka, groddar i tråg i fönstret och så vidare – allt vi kan komma på som inte tar allt för mycket tid i vardagen. Vi försöker även minska mängden skräp och för några veckor sedan då jag skulle ta med kassarna med glas, plast, kartong och metall till återvinningen svor nog vi båda över alla tetror. Vad har de flesta av våra tetror innehållit? En stor del utav dem har varit olika havreprodukter. ”Vi provar att tillverka dem själva” sade Nicklas. Så fick det bli och nu gör vi bland annat 2 liter havremjölk varje helg som sedan räcker hela veckan. Är det någon utav er som provat att göra egen havrebas till grytor mm. och har ett recept ni vill dela med er utav? Nedan är hur vi gör vår havremjölk. Det tar max 10 minuter att göra och det blir ungefär 1/5 av priset i affären, trots att alla råvaror är svenska och ekologiska. Havremjölk kan oftast ersätta mjölk rakt av, dock kanske inte när det gäller mjölk i kaffe om ni frågar min mor och Nicklas.

Gör egen havremjölk

För ca 1 liter:
3 dl havregryn
3 msk valfri olja (vi använder rapsolja då vi tycker om den nötiga smaken)
1,5 liter vatten
salt

1. Mixa 3 dl havregryn och 3 msk valfri olja med 1,5 liter vatten. Vi använder stavmixer och upplever det lättare att föst mixa havregryn och olja med ca 5 dl vatten till en lös smet för att sedan ha i resten av vattnet och röra runt eller mixa lite till.

2. Häll i en silduk och låt sila av. Silduken kan efter en stund kleta igen men då brukar det räcka att röra lite i silduken med en sked. Silduk finns att köpa i de flesta välsorterade matbutiker.

3. Smaka av havremjölken med salt.
4. Häll havremjölken på rena flaskor. Färdigt! Skaka flaskan ordentligt före servering och förvara i kylen.

Tips! De mixade havregrynen i silduken är perfekta att koka gröt på morgonen därpå eller att använda till brödbak – inget får förfaras.

Archive

Gör egna bivaxdukar

I höstas fick jag en bivaxduk av min gamla klasskamrat. Då hade jag aldrig använt sådana utan alltid satt plastfolie eller en tallrik över skålarna med mat i kylskåpet. Jag hade många gånger tänkt att det måste väl finnas en bättre lösning på detta än en tallrik och inte minst engångsplast. Bivaxduken från min vän kom helt rätt till mig, som jag slitit på den och så gott duken doftar av bivaxet. I höstas provade jag att göra några egna bivaxdukar. Det tog inte lång tid och var inte särskilt svårt, det enda som kunde vara lite klurigt var att hitta fram till rätt mängd bivax till de olika tygerna.

Jag använder som sagt bivaxdukarna över bunkar och skålar som ska stå i kylen eller slår in smörgåsar i dem när jag är på resande fot. Även ost ska vara bra att förvara i dukarna men tänk på att inte använda dem till kött, fågel eller fisk. Bivaxet sägs ha antibakteriella egenskaper vilket gör det perfekt för förvaring av mat. Dukarna kan tillverkas av återvunna tyger och en liten bit tyg har många redan hemma – den enkelheten uppskattar jag i saker och ting. Dukarna håller länge men bör bytas ut efter ett års användning. De handdiskas i ljummet vatten med diskborste och lite milt diskmedel. Diska inte för varmt, då smälter bivaxet (även detta går dock att rädda genom att lägga duken i ugnen med lite kompletterande bivax på som får smälta in i duken).

Såhär tillverkade jag mina bivaxdukar:

Material
• bivax, gärna ekologiskt och svenskt (kan köpas direkt av en biodlare, beställas på nätet eller i vissa hobbybutiker)
• tunna tygbitar – i vävd bomull exempelvis från ett urtvättat lakan tyckte jag fungerade bäst 

Gör såhär:
1. Sätt ugnen på 150 grader.
2. Klipp tyget i en rund eller rektangulär form som passar dina skålar eller det du ska använda bivaxdukarna till.
3. Smula ner eller riv ner bivaxet i en skål.
5. Lägg ditt tyg på en ugnsplåt med bakplåtspapper.
6. Fördela bivaxsmulorna jämnt över duken. Glöm inte kanterna. Här får ni som sagt testa er fram hur mycket vax som behövs för just det tyg ni valt men ett riktmärke kan vara bilden ovan. Börja hellre med lite mindre vax och sätt istället in dukarna i ugnen flera omgångar. Det syns tydligt var det är vax på tyget och inte. Har man för lite vax kommer duken inte gå att forma och du får inte den feta ytan på duken som gör den så enkel att rengöra. Har man för mycket vax blir det tjocka vita kanter av vaxet och duken blir hård. Man får prova sig fram helt enkelt.
7. Sätt in plåten i ugnen i ca 5 minuter eller tills all bivax smält. Om det fattas bivax någonstans – lägg dit lite bivax och sätt in plåten i ugnen igen tills det smält.
8. Låt torka.
9. Färdiga att använda. Sätt de över skålarna eller slå in det du vill slå in. Värmen från dina händer gör att tyget formar sig som du vill. Tycker man att dukarna fäster dåligt kan man förstärka med t.ex. ett gummiband runt det du slagit in, men det tycker jag sällan behövs.

Att få bort bivaxet från plåten om det runnit utanför bakplåtspappret kan vara lite klurigt. Sätt in plåten i ugnen tills vaxet smällt och ta sedan lite hushållspapper och torka bort fettet. Oljor och andra fetter är generellt sett bra att undvika att få ned i avloppet så ta för vana att torka bort så mycket som möjligt med papper innan du diskar.

Är inte detta en himla fin gå-bort-present att ge? Har ni gjort egna bivaxdukar någon gång? Hur brukar ni göra?

Archive

Bivaxduk

261C8377

Härom dagen kom det ett brunt kuvert i min brevlåda med min gamla klasskamrat från Järna som avsändare. I kuvertet låg ett grattis-på-födelsedagen-kort och en present. Oj vad glad man blir! Och rörd över att man har så fina människor omkring sig. Lite roligt var att jag den senaste tiden har gått och funderat på vad jag skulle kunna hitta som skydd över burkarna med mat i kylskåpet. Jag använder ofta tallrikar eller degbunkarnas lock för att slippa all plastfolie som används en gång och sedan slängs. Min vän Subhadra måste ha hört mina tankar för presenten i kuvertet var en bivaxduk i underbara mönster och färger. Dessutom doftar duken underbart och är av återvunnet tyg – sådant tycker jag om. Jag tänker att duken även är finfin till att slå in brödlimpan på köksbänken i eller dagens smörgåspaket till frukosten på jobbet. Någon utav er som har gjort egna bivaxdukar?

261C8385 261C8387

Archive

En dag med slåtter

© Sven Persson / swelo.se

För någon helg sedan fick jag vara med och slå slåtterängen vid Ballingstorp, en gammal gård mellan Kristianstad och Broby i nordöstra Skåne, som Skånes hembygdsförbund idag förvaltar. Denna dag med slåtter var en del utav projektet Ängaliv – ett projekt som drivs av Göinge hembygdsförening, Glimåkra hembygdsförening, Örnanäs kulturreservat, Regionmuseet Kristianstad och Skånes hembygdsförbund. Ängaliv är ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald.

Slåtter är otroligt roligt och spännande. Förr var det såhär vi brukade landskapet för att få foder till våra djur. Vi fagade ängarna om våren (rensade dem från kvistar, löv, stenar och annat som kunde göra lien/slåtterbalken slö när ängen skulle slås), slog ängen i juli-augusti då växterna gått i frö, lät gräset ligga kvar några dagar för att fröa av sig, hässjade och bärgade in höet och till sist släppte man in djuren på efterbete. Detta sätt att bruka landskapet gynnade floran och faunan och gav ett mycket artrikt landskap. Hurdå? Jo dels genom att man förr använde ett skärande redskap – ett vasst redskap som skar av växterna. Idag används redskap som slår och sliter av växterna vilket ger ”trasiga” snittytor. Med dagens redskap får man ingen distinkt snitthöjd utan växterna slås av på en varierande höjd. Vitala tillväxtpunkter i rothalsar, knoppar och revor hos slåttergynnade växter träffas då på ett slumpartat sätt och kan förstöras; växterna tappar då sina konkurrensfördelar i ängsmarken. Den föga distinkta snittytan kan även påverka vattenhushållningen hos överlevande bladrosetter, stjälkstumpar och stråbaser. En annan anledning till att floran gynnades av slåttern var att växterna fick blomma och fröa av sig innan de slogs. En tredje anledning är att det slagna gräset sedan togs bort. När gräset tas bort magras marken på sikt ur, ligger gräset kvar blir det som gödsling av ängen. Mager mark = en rikare ängsflora och en rikare flora = en rikare fauna.

© Sven Persson / swelo.se

Idag brukar vi landskapet på ett helt annat sätt – ängarna har bytts ut mot vall, åkrar och betesmarker eller planterats igen till skog. Detta gör att den levnadsmiljö de arter som gynnats utav gamla tidens sätt att bruka landskapet har till stor del försvunnit; många av arterna hotas och en del riskerar att försvinna från vår flora. Det låter tungt och sorgligt, det är det, men det finns hopp ännu. Det finns tappra skaror som kämpar för bevarandet av ängar och ängshävd och även du som har en egen trädgård kan ha en liten äng. Kanske minns ni när jag berättade om när mina föräldrar tröttnade på att sitta på en åkgräsklippare tre timmar varje gång gräset skulle klippas i deras trädgård? Då började vi slå större delen av deras gräsmattor en gång per år och idag blommar ängarna vackert med bland annat orkidéer, detta utan att vi behövt så in något, vi har endast ändrat skötseln. Mindre jobb, vackrare att titta på och djur och växter tackar oss. Men ja, jag får erkänna att även jag vill ha en grön frodig gräsmatta, det är ju så mysigt att ha sin gröna lilla fläck att ligga på och läsa en bok eller känna gräset mellan tårna. Gräsmattan behöver dock inte vara större än att den räcker till det jag vill använda den till, resten kan få vara äng.

Archive

Fiskekvällar

261C6917

Flera kvällar denna vår och försommar har det blivit en del fiske, framför allt med mina nära och kära. Främst makrill har vi fått upp men även horngädda. Får man inte upp någon fisk alls lägger man sig istället på mage på bryggan och fiskar krabbor, då blir man genast på bättre humör och känner sig mer väl till mods. Krabbor får man alltid upp, de är roliga att studera när de upptäcker betet, slåss mot andra krabbor om det och sedan ser förvirrade ut när de dras upp ovanför vattenytan. Samma krabba kan åka upp och ned ur vattnet flera gånger, det är som om de aldrig lär sig utan endast ser MAT. Krabborna äter vi dock inte, de får tillbaka ned i havet till sina vänner. Det är en ynnest att kunna skörda sina egna grönsaker och fånga fisk precis utanför husknuten. Att få tillaga och dela en god måltid tillsammans med sina vänner.

261C6958 261C6951 261C6926 261C6880 261C6916 261C6945

Archive

Trädgården i juni

261C7054I år har jag utökat min köksträdgård med ytterligare en rad odlingslådor. Tack Robert (min hyresvärd) för att du låter mig odla och ockupera än mer av din trädgård – nu är det inte mycket kvar utav den och odlingarna kommer närmre och närmre ditt hus. I de fem nya odlingslådorna odlar jag i år squash, sparris, svartkål/palmkål, grönkål, röd grönkål, brysselkål, krusbladig persilja och fänkål. Det är himla massans kål men den klarar de salta vindarna från havet så bra och sedan kan jag ha den ståendes utomhus hela vintern; bra för en som bor trångt. Jag skulle kunna skörda och frossa i kål redan nu men då jag ska leva på det hela vintern spar jag mig något. I bakkanten av odlingslådorna har jag satt tallstörar. Mellan dem har jag en tanke att jag ska forma ett taggfritt björnbär som just nu växer på en plats i min trädgård där den tar över allt för mycket. Skulle man inte kunna fästa horisontella rep mellan störarna och forma björnbäret likt ett spaljéat fruktträd? Jag får prova sen, annars får det bli några ettåriga grödor eller humle på dem istället.

261C7027

Längs med gaveln på stugan odlar jag i år frilandstomater- och gurkor. Gurkor har jag skördat en hel del och tomaterna frodas även dem. I de andra odlingslådorna odlar jag i år vaxbönor, bondbönor, pak choi, portlack, rucola, mangold och andra bladgrönsaker, dill, rädisor, potatis och jordgubbar. Intill odlingslådorna växer rabarber, sommar- och hösthallon, tagetes och krasse. Bortanför stugan står vinbärsbuskar, perenna kryddor och solrosor till fåglarna. Tänk vad mycket ätligt man kan få plats med på en sådan liten yta. Lycka!

Archive

Svampodling

11032018-261C5459

I födelsedagspresent till min käresta gav jag en matsvampsodling. Kanske en något annorlunda present och som kanske inte passar alla, men han blev himla glad och jag lika så när vi sedan delade på en god middag tillsammans. Så roligt, spännande och hyfsat enkelt det är att odla svamp inomhus; det som är något skötselkrävande är att de behöver vattnas minst två gånger om dagen. Svamparna växer otroligt fort, från det att mycelet vuxit igenom halmpelletsen till att svamparna är skördeklara tar det cirka en vecka, det är som om man kan se de växa när man tittar förväntansfullt på dem varje dag. Jag provade att odla ostronmussling för fyra år sedan, kanske minns några utav er det. Denna gång odlade vi ostronmussling, citronmussling, kungsmussling och shiitake och har fått en hyfsat bra första skörd på samtliga fyra block. Vi är nog båda överens om att shiitake hittills varit godast. Snart ska vi se om vi lyckas få igång en skörd till på blocken. Det är en annorlunda inomhusväxt i fönstret, kanske inte den vackraste, men ack så söta kolonier och det sprids en svag doft av skog i rummet tycker jag. Någon utav er som har provat att odla matsvamp inomhus eller utomhus?

Foto: Nicklas Bergström

11032018-261C5455 11032018-261C5469 11032018-261C5456

Archive

Lördagspromenad

23092017-261C2344”Jag har promenerat här i många år men aldrig hittat någon svamp häromkring” sade en man i lördags som frågade oss om vi skulle plocka svamp. Vi sade inget till honom om att vi visste några ställen, inte långt från hans hus, där det växer rikligt med gula kantareller, men vi log gott när vi hade promenerat vidare en bit. Vilket svampår det är i år. Flera helger har vi varit ute och plockat några liter. Svampsmörgåsar och svampsåser – tack skogen!

23092017-261C234123092017-261C2338 23092017-261C2306 23092017-261C2303

Samtidigt som vi plockar de där svampsorterna man känner väl till tar vi med oss några okända hem för att slå upp och lära oss nya. Självklart äter vi inte dessa men det är kul att försöka klura ut vad det är.

23092017-261C2321

Med oss ut i skogen hade vi en ryggsäck full med fika. Varm choklad, nybakade scones med äpple, kanel och kardemumma, smör, ost och egenkokad äppelmos. Vi satte oss på bryggan vid havet och fikade. En liten bit ut såg vi några sälar, på samma ställe som de låg i vårvintras. Det kändes himla fint att se de igen; under hela sommaren har de varit längre ut till havs men nu är dem åter. Det är sådana här helger som ger mig ny energi.

23092017-261C2319

Archive

Kallmurning

13092017-261C1908

Det är inte ofta jag visar er vad vi får göra under vår utbildning i Norge men här kommer några bilder från förra samlingen. Den veckan var det tema restaurering av gamla kallmurar och traditionella murningstekniker. Äntligen en vecka med mycket praktiskt hantverksarbete! Lärarna vi hade var Espen Marthinsen – en av Norges främsta murare specialiserad på just gamla murningstekniker och Magnus Nyheim – lärare och anläggningstekniker på Vea, den skola i Norge jag går på. Vilken ynnest! Få ting fascinerar mig så som när man ser en hantverkare arbeta yrkesskickligt med sina händer. Jag studerade Espens och Magnus teknik när de flyttade de stora stenarna, såg vilka stenar som passade var i muren och hur de högg till stenarna. Muren vi arbetade med under ett par dagar hade ursprungligen varit en husgrund. Muren var av kalksten med rester av en gammal bakugn byggd av tegel infälld i muren. Muren hade länge varit förfallen och gömd bland växtlighet, i somras togs den fram och nu fick vi uppdraget att restaurera den. Delar av muren hade rasat och flera stenar spruckit och behövdes bytas ut.

13092017-261C178913092017-261C182113092017-261C1872

Vi började med att plocka ned muren så långt ned det behövdes. En del stenar märkte vi med nummer och fotograferade av för att veta hur de hade legat i muren tidigare, detta för att senare kunna sätta tillbaka de på samma plats. Inuti muren fyllde vi upp med småsten för att hålla konstruktionen på sin plats.

13092017-261C1835

För att kunna flytta de stora stenarna hade vi spett och kofot, säckkärra, plankor och manskraft. Bara att klura ut hur man skulle lyckas få stenarna på plats var en konst – lyfta de på plats gick sällan så det gällde att rulla eller skjuta de fram. Man hade även kunnat använda maskiner för att lyfta stenarna på plats och sedan manskraft för en sista justering, men dessa stenar var inte större än att det gick bra att göra utan. Under dessa dagar fick vi prova på att hugga till stenen för hand, arbeta med med förband, tvärband, kilar och hörn för att ge muren det uttryck och konstruktionen den stabilitet vi önskade.

13092017-261C184513092017-261C1851

Tänk att detta kreativa kaos blev så bra. Jag tror inte att någon utav oss trodde att vi skulle hinna göra hela muren klar, men plötsligt hade vi lyckats. Dagarna blev långa men vi alla var ivriga studenter och såklart stolta när vi var i mål. Stort tack Ingeborg för den underbart god mat du lagat åt oss dessa dagar (Ingeborg är vår lärare, främst i trädgårdshistoria, och bor i det vackra huset ni ser på bilden nedan). Om ni är nyfikna på att lära er mer om kallmurar kan jag varmt rekommendera er att läsa denna handbok om kallmurning av Joakim Lija via Göteborgs Universitet.

13092017-261C1904