Äng istället för gräsmatta

18062017-261C0638

En gräsmatta tror många är näst intill skötselfritt, men så är det inte. En gräsmatta ska under växtsäsong klippas varje vecka och vill man ha en fin gräsmatta även gödslas och kanske luftas och mossrivas. För några år sedan tröttnade min far och jag på den enformigt gröna gräsmattan och lät större delen av mina föräldrars trädgård bli äng. En gång per år slår vi ängarna med lie och ganska snart började det dyka upp nya arter som nu hade fått rätt förutsättningar för att trivas, bland annat nattvioler (en orkidé) som syns på bilden ovan och nedan. Idag upptäcker vi nya arter varje år, helt utan att vi behövt så in några frön. Man ser även att floran skiljer sig på de olika platserna i trädgården – ängen i skogsbrynet har en flora och ängen på soliga slänten en annan. Massvis med olika insekter surrar och flyger över ängarna. Heja biologisk mångfald – att värna om den är allt vår förbannade skyldighet. Vi lever tillsammans med naturen.

18062017-261C062318062017-261C0618

Äng brukar definieras som en slåttermark som inte gödslats, kultiverats eller såtts in med främmande arter. Det kan även vara marker som tidigare varit gödslade åkrar men sedan magrats ut, slagna vägrenar eller mer traditionella slåttermarker som lövängar och slagna kärr. Gemensamt för alla typer av ängar är att de slås. Historiskt har ängens uppgift varit att producera vinterfoder men avkastningen av hö- och lövfoder är mindre viktig idag. Numera sköts de kvarvarande ängarna i många fall mer för att bevara artrikedomen, för att hålla markerna öppna eller för att värna om bygdens historia och om äldre brukningsmetoder. Under de senaste åren har ny teknik inneburit nya möjligheter att återigen se ängen som en produktionsmark samtidigt som natur- och kulturmiljövärdena bevaras.

Ängar är mycket artrika – i en äng kan man hitta närmare 50 olika arter av kärlväxter inom en kvadratmeter. Ängen har även en stor biologisk mångfald med lavar, mossor, svampar, insekter, fåglar, faddermöss samt grod- och kräldjur. Mångfalden av arter i ängen är beroende av människans skötsel och man skulle därför kunna kalla ängen för ett biologiskt kulturarv. Hemligheten bakom artrikedomen ligger i den kontinuerliga hävden som ger en öppen, ljus och utmagrad mark.

18062017-261C062218062017-261C0625

På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa:

”Efter den mycket kraftiga minskning av ängsareal som skedde under större delen av 1900-talet har en viss ljusning kunnat skönjas de senaste 20 åren. Från de omkring 2 000 hektar som fanns i början av 1990-talet har arealen idag ökat till närmare 9 000 hektar. En viktig orsak till trendbrottet är den miljöersättning som betalas ut för skötsel av ängar men också en ökad medvetenhet om hur unika våra ängar är. Genom ökningen av arealen äng håller ett av riksdagens tidigare miljömål, ”Ett rikt odlingslandskap”, på att uppfyllas. En internationell jämförelse visar att ängar är en relativt ovanlig företeelse i stora delar av dagens Europa. Förutom i Sverige syns ängskulturen idag huvudsakligen i södra delarna av Norge, i delar av Baltikum, i era av Syd- och Mellaneuropas bergstrakter samt i vissa områden av Östeuropa, framför allt i Rumänien.”

”Att skapa en ny äng, restaurera eller återuppta hävden i äldre ängar är en betydelsefull insats för floran och faunan. Inte bara äldre ängar utan också andra markslag kan restaureras och bli ängar. Med tiden kan man få många ängsarter att börja återkolonisera marken. Restaurering av marker som inte är alltför starkt igenväxta och som ligger nära ännu skötta ängar, ökar möjligheten till spridning för många av de slåttergynnade växt- och djurarterna. Av floran kan man bedöma om ett område kan restaureras med gott resultat eller inte. Konkurrensstarka och kvävegynnade arter som hundkäx, brännässla och älggräs får inte dominera om resultatet ska bli det önskade. Restaurering måste alltid följas av löpande traditionell skötsel.”

- jordbruksverket.se

18062017-261C0628

Posted in Återbruk, självhushållning och miljötankar, Mina arbetsdagar, Trädgården. RSS 2.0 feed.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>