Mitt examensarbete, del 2

30052013-30052013-_MG_2605

För en tid sedan började jag och berätta om den utbildning jag läser i Norge och tog mitt examensarbete som ett exempel – ni kan läsa inlägget här. Jag berättade då om hur man inhämtar en gammal trädgårds historia och gör fältinventeringar. Utöver den fältinventering jag beskrev kan man även finna spår i marken genom t.ex. användning av markradar (georadar), utgrävning i små hål eller smala schakt på strategiska ställen samt analys av jordprover, pollen och andra växtlämningar. Har man tur kan man vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning finna lager i jorden efter dammar, grusgångar eller kanske rabatter – på så vis kan man få veta ganska precist hur trädgården en gång sett ut. I mitt examensarbete har jag dock inte kunnat göra några av dessa metoder.

Restaurera, rekonstruera eller förvalta?
När jag hade samlat in så mycket källmaterial jag kunde finna i form av målningar, fotografier, växtbeställningar, dagboksanteckningar, intervjuer mm. och fått trädgårdens historia på plats, till viss del med hjälp av en jämförelse med andra samtida trädgårdar runtom i bygden och Europa, var det dags att göra något med denna kunskap. Ska trädgården endast förvaltas på ett sätt så att de historiska spåren inte förstörs, snarare framhävs? Eller ska trädgården tillbakaföras till en viss tidsperiod? Kanske finns det historiska spår kvar som kan restaureras. Andra delar av trädgården behöver kanske rekonstrueras och återskapas helt på nytt. I vårt examensarbete ingick det att vi skulle föreslå en restaureringsstrategi för hela eller en del utav trädgården.

24102017-261C2875

Vilken tidsepok ska man tillbakaföra till?
Eftersom jag skulle föreslå en restaureringsstrategi fick jag fundera på vilken eller vilka tidsperioder i trädgårdens historia man skulle kunna tillbakaföra till – det är inte säkert att man ska tillbakaföra till den äldsta/ursprungliga trädgården. Kanske väljer man den period man har mest dokumentation kring trädgårdens utformning från. Kanske har platsen en tidpunkt som varit viktigare än andra av olika anledningar. Vid Hovdala slott som jag gjort mitt examensarbete om kommer man t.ex. inte att kunna få tillbaka vatten i vallgravar, kanaler och dammar p.g.a. de sjösänkningar som gjorts vilket var en viktig del utav renässansträdgården vid slottet, så det fann jag som ett av argumenten för att istället lyfta fram de olika epokerna i trädgården – hur ägarna förändrat trädgården genom åren kan även det vara värt att lyfta fram. Utifrån trädgårdens historia, hur trädgården ser ut och används idag samt trädgårdens värden tog jag sedan fram en plan för restaurering/rekonstruktion av en del av trädgården vid Hovdala. Vill man endast förvalta, eller efter en tillbakaföring av trädgården, tas en skötselplan/vårdplan fram.

13092017-261C1789

Gamla hantverkstekniker kontra moderna lösningar?
I min restaureringsstrategi fick jag även fundera över materialval och metoder. Om man ska restaurera en trädgård från slutet av 1800-talet känns det mest logiskt att använda material och tekniker som man hade att tillgå på den tiden. Men ibland kan t.ex. kostnader göra att man gör en kompromiss. Kanske har man inte tid att varje år kantskära gräskanterna i trädgården utan då kan man istället sätta en diskret plåtkant mellan gräset och grusgången som knappt syns men intrycket av raka kanter kvarstår. Kanske kan man inte få tag i det material man skulle vilja ha tag i – då får man hitta något liknande, antingen ett annat material från samma tid eller ett nyare material som ger samma uttryck. Förr transporterade man sällan material långa sträckor så som vi gör idag så hur man använde det material som fanns i trakten finner jag otroligt spännande. Vid Hovdala är det mycket sten i markerna så trädgården består utav stenbroar, stenmurar, stentrappor mm. Växterna är inte särskilt exotiska – man har mestadels använt inhemska lövträd och buskarna är även de vanliga så som t.ex. fläder, syren, hassel, måbär, benved och kornell.

Hur får man tag i materialet?
I mitt examensarbete fick jag även fundera kring var man kan få tag i materialet till en eventuell restaurering av trädgården. Finns det gamla växter kvar i trädgården som man kan föröka upp till fler plantor? Var kan jag köpa upp nytt växtmaterial av gamla sorter? Finns det sten i eller kring trädgården som kan användas för att renovera murar och trappor? Om jag ska köpa in sten – finns det något stenbrott kvar i närheten?

05122017-261C3499

Antikvarisk skötsel
I vårt examensarbete ingick det även att vi skulle ta fram en skötselplan för den trädgård eller del av trädgård vi valt. Idag har vi massvis med maskiner som kan göra tre människors arbete på en tredjedel av tiden, men kan val av skötselmetod påverka trädgårdens uttryck? I fallet med Hovdala som är en offentlig trädgård skulle det ge ett mervärde, ett upplevelsevärde, att slå gräsmattorna med lie eller slåtterbalk efter häst än med gräsklippare. Det skulle kanske ta lite längre tid men besökarna får känna historien och samtidigt gynnas den biologisk mångfalden i gräsmattorna. Under ett studiebesök vid Gunnebo slott i höstas funderade vi på om en gräsmatta på 1700-talet såg lika dan ut som den gör idag. Antagligen inte. Dels anlades den genom sådd av andra arter än vad det är i gräsfröblandningar idag eller rullades ut med grässvål man hämtat från fårhagar. Och för det andra blir det en annan flora, en mer artrik, i gräsmattan som slås med lie jämfört med gräsklippare; därigenom ett annat uttryck. Så vad vi väljer för skötselmetoder påverkar även det trädgårdens utryck och känsla. Men även här ställs kostnad, nytta och värden mot varandra.

Varför ska man bevara det gamla, ska man inte följa med tiden?
Den frågan pratade vi om i klassen igår och det är en bra fråga. Det vi idag kallar historia har ju en gång varit det moderna och nyaste trenden. Det vi skapar idag efter dagens stilideal kommer en dag även det bli historia. Samtidigt är de flesta av trenderna endast gamla influenser som kommer åter. För mig är det viktigt att bevara en plats historia för att kunna förstå platsen, människorna som en gång bodde där och varför det ser ut som det gör, varför man gjorde som man gjorde. På så vis sätts allt i ett större sammanhang, man blir en del av historien och man förstår varför vi är där vi är idag. Hur ser ni på det?

All denna kunskap om hur man kan tänka vid arbete med gamla parker och trädgårdar går att applicera på stora som små trädgårdar, privata som offentliga. Så om ni har en gammal trädgård, kanske uppvuxen och full med gamla växter och träd, då besitter ni en skatt – var rädda om den och vårda den ömt.

24102017-261C2834

Posted in Mina arbetsdagar, Mina skoldagar, Trädgården. RSS 2.0 feed.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>