Standard

Röda gubbar

261C7090

Är det inte ett frukt- och bärår i år? Fruktträden blommade som attan i år och det ser ut att vara gott om kart på dem nu. Mina hallonplantor dignar av början till bär. Även vinbären och björnbären ser ut att få en del bär i år. Just nu äter jag jordgubbar och smultron varje dag. Mums! Jag testade två, för mig, nya sorter förra året – ‘Ruby Ann’och ‘Delizz’. Utöver dessa två satte jag sorten ‘Korona’. ‘Ruby Ann’ blommar vackert i rött och ger rikligt med mindre bär redan första året, men jag upplever att den inte smakar så mycket. ‘Delizz’ och ‘Korona’ har givit rikligt med bär i år (andra året) och har en himla god smak. Hur de ter sig i fuktigt väder, om de möglar lätt osv. är svårt att säga i år…

261C7073

Min farmor och min far har alltid sagt att jordgubbsplantorna ger störst skörd år två och tre så nästa säsong tänkte jag påbörja ett nytt stycke jordgubbar. Då vore det himla kul att testa några nya sorter – vilka är era favoriter? Och har ni några sorter som fungerar bra i krukor/amplar? Jag är även nyfiken på om det finns sorter som klarar sig finfint uppe i norra delarna av Sverige.

261C7081 261C7084

Standard

Ett blomstrande välkomnande

261C6535

Jag tycker så himla mycket om lupiner, det hör på något vis svensk sommar till. Samtidigt sprider de sig så och konkurrerar ut andra arter i vår flora. Jag vill ha lupiner i min trädgård, vanliga lupiner, men jag bor på en naturtomt och känner ett ansvar för att den inte sprider sig ut till det vilda. Så år provade jag att sätta några rötter i ett par krukor utanför min ytterdörr, något för små krukor men man tager vad man haver. Först kom de vackra bladen som vattendroppar lägger sig på som pärlor, likt som på daggkåpan. Sedan kommer blommorna men sin färgprakt och till sist kommer humlorna som älskar sina lupiner lika mycket som jag. Allt eftersom lupinerna blommar över klipper jag bort fröstänglarna för att begränsa deras spridningsförmåga ytterligare. Så vackert blomstrande välkomnande jag får varje dag när jag kommer hem från jobbet.

261C6542 261C6561261C6529

Standard

Äntligen lite regn

261C6521

Man vill inte beklaga sig över värmen. Det är förvisso kämpigt att arbeta fysiskt en hel arbetsdag i full sol, stråhatten och bomullsskjortan är på varje dag som skydd mot solen, men belöningen får man när man kommer hem. Kvällarna är magiska. Ljumma, knappt någon vind, bad i havet varje kväll och sedan en kopp te i trädgården emedan solen går ned. Jag njuter så. Men det börjar bli torrt och bevattningsförbud överallt, djur och natur börjar se törstiga ut. Så plötsligt kom lite regn. Min kollega Josua och jag blev ordentligt blöta av regnet under måndagens arbetsdag men vi båda två stod där i regnet lyckliga – äntligen lite regn! Oj vad det behövdes. Och i tisdags fortsatte det att regna. Jag tog ett bad i havet utanför min stuga på kvällen i ösregnet. Det var tomt på stranden.

Standard

Vitsippsskogen

261C5987

Så fort våren kom och gick i år. Vitsipporna fick vi njuta av rätt länge men trädens knoppsprickning och grönska gick med ett huj. Tiden mellan hägg och syren blev två dagar istället för någon vecka. Plötsligt var världen grön igen och allt blommar magiskt vackert. Insekter surrar och mördarsniglarna har återvänt. Denna vår har jag fått många fina grönsaksplantor av min mor som hon drivit upp i sitt växthus – det var nog tur för annars hade min trädgård och jag inte hunnit med denna vårs intåg. Nu går jag om kvällarna och påtar i min trädgård, sitter en stund på bryggan i kvällssolen och badar i havet mest varje dag efter jobbet. Vad denna tid på året är magisk.

261C5997 261C6018

Standard

Kärlek från både datorn, vänner och familj

261C6052

På lördagskvällen, samma kväll som jag kom hem från min examen i Norge, tre dagar efter att jag lämnat in mitt examensarbete, gav min dators hårddisk upp hoppet om livet. Vilken tur att jag hann lämna in examensarbetet, att min dator kämpade in i det sista. Fina dator, vi klarade det men jag förstår att du blev trött. Och vilken tur att jag har min kära underbara far som någon vecka senare kunde rädda alla mina filer och hjälpa mig att byta ut hårddisken. Nu lever min dator igen och ska så förhoppningsvis göra en tid till. Jag kommer inte att byta ut dig, kära dator, jag lovar. Samma dag som jag kom hem från Norge hade Nicklas ordnat en picknickkorg till honom och mig som vi sedan åt på en mysig plats i skogen. Han gav mig även en blombukett och en egengjord present. Korgen och maten på bilderna fick jag av min kollega Carita måndagen efter jag avslutat min utbildning i Norge. Hon ville bjuda mig på lunch för att fira min examen och kom då med denna fantastiska korg. Riktiga tygservetter med vikning för besticken. Vårblommor från hennes trädgård i en liten vas (som jag sedan tog med hem och hade bredvid sängen). Trerättersmeny. Till förrätt hade hon gjort fröknäckebröd och till det kirskålspesto. Till huvudrätt hade hon bakat pizza med potatis, lök och kronärtskocka och så en himla god sallad med fetaost till. Och till sist desserten – lemon posset, en dessert hon fått smak på under en resa i Skottland. Asså Carita – att bli bjuden på lunch och slippa laga mat det första man gör när man kommer hem efter en tuff skolvecka i Norge uppskattas så men att du dessutom lagt så mycket kärlek och omtanke i lunchen till mig, jag blev så rörd och blir det även nu när jag tänker tillbaka på det. Och Nicklas, att få landa en stund i skogens lugn och tystnad tillsammans med dig efter dessa två kämpiga studieår, det var precis vad jag behövde. Jag har så fina människor omkring mig, tack från hela mitt hjärta till er. Och tack till alla er som gratulerat mig till min examen både här på Septemberbacken och på Instagram.

261C6056261C6057261C6060

Även min kollega Josua fick en lemon posset. Han var så söt när han satt där med sin sirliga blommiga lilla porslinskopp iklädd sina leriga arbetskläder och med sitt busiga röda skägg att jag var tvungen att ta en bild. Härliga kontraster.

Standard

Ett inlämnat examensarbete och en examen

25042018-261C5802Just nu är jag så enormt stolt över mig själv. Jag har nog aldrig varit såhär stolt över mig. Jo kanske när jag vågade säga upp mig för första gången från ett jobb som tog mer energi från mig än vad det gav. I onsdags lämnade jag in mitt examensarbete och idag har vi haft vår sista utbildningsdag. Om en månad får jag förhoppningsvis ett positivt besked att mitt examensarbete blev godkänt. I höstas var jag säker på att jag skulle prata med mina lärare och be om att få gå utbildningen utan att göra ett examensarbete, men min ”duktig-flicka-sida” och att utbildningen kostat mig närmare 100 000 kronor gav mig ett jävlar-anamma. Samtidigt som jag har studerat 50% varav hälften av timmarna i Norge har jag arbetat heltid, bytt jobb två gånger, brottats med personliga saker i mitt liv, flyttat från Stockholm till Göteborg, gått en kortare orangörsutbildning, rest till Wien och Tyskland, pendlat mellan Skåne, Göteborg och Norge, haft otur med långvariga förkylningar och influensa och kämpat med att få ekonomin att gå runt. Jag har gråtit, slitit om kvällar och nätter och brottats med min ambitiösa sida jag ärvt av framförallt kvinnorna i min släkt – bra är inte tillräckligt. Denna gång lämnade jag in mitt examensarbete med inställningen ”det här får vara gott nog”, bara att kunna tänka så är stort för mig. Men allt detta hade aldrig gått utan det enorma stöd och tålamod jag fått av nära och kära där hemma – tack snälla ni!

Nu går jag på sommarlov (det känns bra att säga så för det är den känslan jag har inombords just nu, ni vet den känslan man hade på skolavslutningarna som liten). Från och med måndag ser fram emot att endast jobba en vanlig arbetsdag med ett jobb jag älskar och kollegor jag har galet kul tillsammans med. När jag kommer hem om kvällarna ska jag bada, vara i min trädgård, mysa med familj, käresta och vänner eller bara sitta en stund på en sten i skogen bland ett hav med vitsippor. Bra jobbat Frida, jag är stolt över dig!

25042018-261C575925042018-261C5812

Standard

Mitt examensarbete, del 2

30052013-30052013-_MG_2605

För en tid sedan började jag och berätta om den utbildning jag läser i Norge och tog mitt examensarbete som ett exempel – ni kan läsa inlägget här. Jag berättade då om hur man inhämtar en gammal trädgårds historia och gör fältinventeringar. Utöver den fältinventering jag beskrev kan man även finna spår i marken genom t.ex. användning av markradar (georadar), utgrävning i små hål eller smala schakt på strategiska ställen samt analys av jordprover, pollen och andra växtlämningar. Har man tur kan man vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning finna lager i jorden efter dammar, grusgångar eller kanske rabatter – på så vis kan man få veta ganska precist hur trädgården en gång sett ut. I mitt examensarbete har jag dock inte kunnat göra några av dessa metoder.

Restaurera, rekonstruera eller förvalta?
När jag hade samlat in så mycket källmaterial jag kunde finna i form av målningar, fotografier, växtbeställningar, dagboksanteckningar, intervjuer mm. och fått trädgårdens historia på plats, till viss del med hjälp av en jämförelse med andra samtida trädgårdar runtom i bygden och Europa, var det dags att göra något med denna kunskap. Ska trädgården endast förvaltas på ett sätt så att de historiska spåren inte förstörs, snarare framhävs? Eller ska trädgården tillbakaföras till en viss tidsperiod? Kanske finns det historiska spår kvar som kan restaureras. Andra delar av trädgården behöver kanske rekonstrueras och återskapas helt på nytt. I vårt examensarbete ingick det att vi skulle föreslå en restaureringsstrategi för hela eller en del utav trädgården.

24102017-261C2875

Vilken tidsepok ska man tillbakaföra till?
Eftersom jag skulle föreslå en restaureringsstrategi fick jag fundera på vilken eller vilka tidsperioder i trädgårdens historia man skulle kunna tillbakaföra till – det är inte säkert att man ska tillbakaföra till den äldsta/ursprungliga trädgården. Kanske väljer man den period man har mest dokumentation kring trädgårdens utformning från. Kanske har platsen en tidpunkt som varit viktigare än andra av olika anledningar. Vid Hovdala slott som jag gjort mitt examensarbete om kommer man t.ex. inte att kunna få tillbaka vatten i vallgravar, kanaler och dammar p.g.a. de sjösänkningar som gjorts vilket var en viktig del utav renässansträdgården vid slottet, så det fann jag som ett av argumenten för att istället lyfta fram de olika epokerna i trädgården – hur ägarna förändrat trädgården genom åren kan även det vara värt att lyfta fram. Utifrån trädgårdens historia, hur trädgården ser ut och används idag samt trädgårdens värden tog jag sedan fram en plan för restaurering/rekonstruktion av en del av trädgården vid Hovdala. Vill man endast förvalta, eller efter en tillbakaföring av trädgården, tas en skötselplan/vårdplan fram.

13092017-261C1789

Gamla hantverkstekniker kontra moderna lösningar?
I min restaureringsstrategi fick jag även fundera över materialval och metoder. Om man ska restaurera en trädgård från slutet av 1800-talet känns det mest logiskt att använda material och tekniker som man hade att tillgå på den tiden. Men ibland kan t.ex. kostnader göra att man gör en kompromiss. Kanske har man inte tid att varje år kantskära gräskanterna i trädgården utan då kan man istället sätta en diskret plåtkant mellan gräset och grusgången som knappt syns men intrycket av raka kanter kvarstår. Kanske kan man inte få tag i det material man skulle vilja ha tag i – då får man hitta något liknande, antingen ett annat material från samma tid eller ett nyare material som ger samma uttryck. Förr transporterade man sällan material långa sträckor så som vi gör idag så hur man använde det material som fanns i trakten finner jag otroligt spännande. Vid Hovdala är det mycket sten i markerna så trädgården består utav stenbroar, stenmurar, stentrappor mm. Växterna är inte särskilt exotiska – man har mestadels använt inhemska lövträd och buskarna är även de vanliga så som t.ex. fläder, syren, hassel, måbär, benved och kornell.

Hur får man tag i materialet?
I mitt examensarbete fick jag även fundera kring var man kan få tag i materialet till en eventuell restaurering av trädgården. Finns det gamla växter kvar i trädgården som man kan föröka upp till fler plantor? Var kan jag köpa upp nytt växtmaterial av gamla sorter? Finns det sten i eller kring trädgården som kan användas för att renovera murar och trappor? Om jag ska köpa in sten – finns det något stenbrott kvar i närheten?

05122017-261C3499

Antikvarisk skötsel
I vårt examensarbete ingick det även att vi skulle ta fram en skötselplan för den trädgård eller del av trädgård vi valt. Idag har vi massvis med maskiner som kan göra tre människors arbete på en tredjedel av tiden, men kan val av skötselmetod påverka trädgårdens uttryck? I fallet med Hovdala som är en offentlig trädgård skulle det ge ett mervärde, ett upplevelsevärde, att slå gräsmattorna med lie eller slåtterbalk efter häst än med gräsklippare. Det skulle kanske ta lite längre tid men besökarna får känna historien och samtidigt gynnas den biologisk mångfalden i gräsmattorna. Under ett studiebesök vid Gunnebo slott i höstas funderade vi på om en gräsmatta på 1700-talet såg lika dan ut som den gör idag. Antagligen inte. Dels anlades den genom sådd av andra arter än vad det är i gräsfröblandningar idag eller rullades ut med grässvål man hämtat från fårhagar. Och för det andra blir det en annan flora, en mer artrik, i gräsmattan som slås med lie jämfört med gräsklippare; därigenom ett annat uttryck. Så vad vi väljer för skötselmetoder påverkar även det trädgårdens utryck och känsla. Men även här ställs kostnad, nytta och värden mot varandra.

Varför ska man bevara det gamla, ska man inte följa med tiden?
Den frågan pratade vi om i klassen igår och det är en bra fråga. Det vi idag kallar historia har ju en gång varit det moderna och nyaste trenden. Det vi skapar idag efter dagens stilideal kommer en dag även det bli historia. Samtidigt är de flesta av trenderna endast gamla influenser som kommer åter. För mig är det viktigt att bevara en plats historia för att kunna förstå platsen, människorna som en gång bodde där och varför det ser ut som det gör, varför man gjorde som man gjorde. På så vis sätts allt i ett större sammanhang, man blir en del av historien och man förstår varför vi är där vi är idag. Hur ser ni på det?

All denna kunskap om hur man kan tänka vid arbete med gamla parker och trädgårdar går att applicera på stora som små trädgårdar, privata som offentliga. Så om ni har en gammal trädgård, kanske uppvuxen och full med gamla växter och träd, då besitter ni en skatt – var rädda om den och vårda den ömt.

24102017-261C2834

Standard

Vår på väg?

29032018-261C5525

Denna vintern har varit lång, kall och på de flesta håll snörik. Nu börjar det synas i sociala medier att vi alla längtar efter våren – det är vårtecken, trotsande mot vintern, mer tid utomhus så fort solen kikar fram. Vi får hoppas våren kommer snart. Men även om det inte känns vår utomhus har jag den senaste veckan haft tre vårtecken. Förra helgen satt Nicklas och jag utomhus mot söderväggen och åt lunch, i min trädgård kikar vårlökar upp och några perenner så som jättedaggkåpa och stjärnflocka har börjat spira. Kanske är våren påväg trots allt.

29032018-261C5528-2