Standard

Sköna maj

06052017-261C0190

Efter en kall vår har äntligen värmen kommit till västkusten. Plötsligt blev allt grönt på en och samma gång och ett flor av olika blommande träd, buskar och örter lade sig över landskapet. Maj månad är så vacker. Grönskan är skir och skiftar för varje dag. Gult, gulgrönt, lime, mustig grön, mörkgrön, kopparrött, vitblommande, rosa. Fredag kväll och igår kväll var havet helt stilla vid min stuga. Som en spegel där kvällssolen spred sitt varma sken. Jag kan inte minnas att det varit så stilla sedan jag flyttade hit. Så vackert. Jag insuper varje liten stund, lagrar det i mitt sinne och hjärta. Detta lever jag på under vinterns mörka dagar.

06052017-261C012806052017-261C013906052017-261C012306052017-261C016706052017-261C0166-2

Standard

Ramslökslycka

08042017-_DSC3275

Idag packade far, mor, jag och vår hund Melwin bilen med fikakorg och åkte ut för att plocka ramslök. Denna underbara vårprimör – oj vad gott det är! Som en grön matta vällde den fram i bokskogen. En stark doft av lök. Ramslök, Allium ursinum, är en bladlök som är släkt med både gräslök och vitlök och den påminner lite om dem båda i både doft och smak. Ramslöken trivs i halvskugga till skugga och vill ha fuktig, kalkrik jord med högt pH värde. Om man vill sätta ramslök hemma men har ingen kalkrik jord kan man istället sprida vedaska i jorden. Ramslök kan odlas i större delen av vårt land men vill ha rätt förhållanden för att trivas, men trivs den sprider den sig som ett ogräs – ett himla gott ogräs i mina ögon.

Det är oftast bladen som används i matlagningen men hela växten är ätlig. Av bladen kan man göra soppor, ramslökssmör, pesto, majonäs, olja, röra ned i färskost, använda vid inlagd sill mm. Blomknopparna kan marineras och när ramslökens blad har börjat gulna och dess blommor börjat vissna, då är det dags att skörda ramslökens till synes anspråkslösa frökapslar och göra ramslökskapris. Här kan ni finna några finfina recept. Ramslöken tycker jag att man ska njuta av så mycket man bara kan när det är säsong för den, men av det jag plockade idag ska jag även torka en del och göra ramslökssalt. Jag kommer även lägga in en del i olja. Mums!

08042017-_DSC319908042017-_DSC329708042017-_DSC3228

 

Standard

Björksav

07042017-_DSC3138

Nu stiger saven i träden, åtminstone i södra Sverige. Denna helg är min mor och jag ute i vår trädgård och tappar björksav. Att tappa björksav började bli vanligt i vårt land under 1700- och 1800-talet. Förr var detta ett viktigt vitamintillskott på vårvintern och även boskapen fick dricka björksav. Björksav har genom tiderna använts i medicinskt syfte mot bland annat tuberkulos, kolik och njursten. Linné ansåg att saven var ”en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel”.

Björksav innehåller mestadels vatten men även mineraler bland annat kalium, frukt- och druvsocker, björksocker (Xylitol) och en rad andra sockerarter, C-vitamin, aminosyra, garvämnen, bitterämnen, betakaroten, flavoner och antioxidanter. Det innehåller även saponiner, en glykosid som har egenskapen att den löddrar när den blandas med vatten. På så vis kan björksaven användas som ansiktsvatten eller för att tvätta håret eller sina kläder.

07042017-_DSC3112

Tappa björksav 2-3 veckor innan man misstänker att björken får musöron. Att tappa sav är inte skadligt för träden, de klarar det fint om man gör det på rätt sätt. Innan du börjar tappa sav måste du fråga markägaren om lov – savtappning ingår inte i allemansrätten. Borra ett hål en liten bit in i stammen tills du märker att du har kommit in till saven. Genom att använda sig av en borr får du ett snyggt hål som är enkelt att plugga igen och för trädet att läka. Ett alternativ till att borra i trädet är att kapa en gren och låta saven från den droppa ned i en flaska. Stick in en tratt, ett rör (t.ex. ett sugrör) eller någon form av ränna i hålet och led saven ned i en kanna, hink eller flaska. För att undvika att få ner regnvatten eller smuts i saven kan man täcka kärlets öppning något. Man kan även sila saven efteråt för att få bort eventuell smuts. Ibland droppar saven och ibland rinner det långsamt.

07042017-_DSC311607042017-_DSC315607042017-_DSC3166

07042017-_DSC3161

Jag hörde någon gång att om man tappar sav sent i perioden för savtappning, dvs ganska precis innan knoppsprickning, ska man göra tappningshålet högre upp på stammen. Det testade vi i år men jag vet inte om jag upplevde någon markant skillnad på den punkten. Vi satte ut en kanna igår kväll och i morse var den ordentligt fylld – det tar inte lång tid innan man har några stycken glas. När savtappningen är avslutad bör hålet pluggas igen med en trätapp. Tappa inte för mycket sav från varje träd, saven ska ju ge näring till bladen och tillväxten. Ungefär 5-12 liter kan man tappa från samma träd beroende på trädets storlek. Tappa inte heller sav från samma träd år efter år utan låt trädet återhämta sig.

07042017-_DSC313007042017-_DSC313116032014-_MG_0686

Tappa upp björksaven på flaskor. I kylen håller den endast några dagar men det går även att frysa björksav. Björksavstappningssäsongen är kort men ganska snart kommer björkens unga späda blad vilka är goda att koka te på eller äta som de är i en sallad. Har någon utav er erfarenhet av att använda björk, vårt vackra nordiska träd? Snälla, berätta! Nedan sitter min söta rara mor bland vitsipporna och fågelkvitter och tittar på saven som droppar ned i kannan – en meditativ stund. Hon har förstått vad mindfulness handlar om.

07042017-_DSC3171

Standard

Vårtecken från Norge

IMG_2491 IMG_2493Nu är jag åter i Norge för en ny veckas studier av Historiske grøntanlegg. Jag tar en paus i studerandet och går på en promenad längs med Mjøsa. Nu har våren nått även till Norge. Smältvatten från bergen rinner ned i dalen med ett porlande ljud. Fåglarna kvittrar och solen värmer. Vid mina fötter är marken fylld med tussilago (Tussilago farfara) och blåsippor (Anemone hepatica).

Standard

En stilla kväll

27032017-_MG_4165

Ikväll är det en stillhet som lagt sig över landskapet utanför min dörr. Spegelblankt vatten, låg sol, ett lugn. Men tyst är det inte – som fåglarna har börjat kvittra så underbart. På bilden ovan ser ni min stuga; den röda med rött tak. Det är en ynnest att få bo såhär.

Standard

Snödroppar

23032017-_MG_4195Idag kunde jag inte låta bli att plocka in en bukett snödroppar (Galanthus nivalis). Det är min första bukett plockad i trädgården eller ute i det vilda för i år. Som jag längtat hela vintern efter att åter igen få börja plocka in blomstren. Nu står de där tillsammans med stensöta (Polypodium vulgare) i en liten mjölkkanna på mitt köksbord och sprider så mycket glädje.

Standard

Våren på intåg

23032017-_MG_4257

Nu är våren verkligen på intåg. Vårtecken efter vårtecken visar upp sig. Igår fick jag åka hem från min utbildning i Norge några dagar tidigare då jag åkt på en förkylning som heter duga, men det är väl också ett vårtecken, eller? Ett arbete som ska lämnas in innan söndag har jag men när ögon och näsa rinner och huvudet har stängt ned, då är det lika bra att ta några ordentliga vilodagar. Idag har solen värmt hela dagen. En stund mitt på dagen flyttade jag fram trädgårdssoffan och satte mig ned insvept i en yllepläd med en kopp te i handen. Jag slöt ögonen och njöt. Solen värmde min kind.

Bara en liten bit ifrån trädgårdssoffan där jag satt stod några plastbackar med perenner och rosor lite slarvigt nedslängda med rötterna rakt upp i vädret. Där låg även en svart sopsäck med rabarberplantor. Stackars växter – och jag ska vara trädgårdsmästare. Där har de legat sedan jag flyttade hit i november; i all hast hade jag grävt upp de vid min stuga i Saltsjöbaden och tagit dem med mig i flytten. Skomakarens barn går med trasiga skor. Men jag öppnade sopsäcken och såg att rabarbern hade trivts ganska bra där inne i säcken. Nya blad hade börjat komma och den såg finare ut än på länge. Även perennerna och rosorna i plastbackarna hade börjat spira friskt. Utanför min stuga stod en odlingslåda modell större. Jag jordslog några av plantorna där – nu känns mitt hjärta lite mer lättat. Det är otroligt vilket tålamod ni har med mig, mina kära växter, när jag far och flänger mellan jobb, utbildningar, besök borta och träningspass. Jag glömmer ge er vatten och ompyssling, ja jag till och med låter er ligga i en svart sopsäck hela vintern. Lik väl får jag varje år skörda massvis av primörer, tillaga god mat och njuta av underbara smaker. Vackra natur, tack!

23032017-_MG_4206

rabarber ~ Rheum rhabarbarum

23032017-_MG_4231

jättedaggkåpa ~ Alchemilla mollis

23032017-_MG_4245

gräslök ~ Allium schoenoprasum

Standard

Nytt jobb, nya utmaningar

16032017-_MG_4172Plötsligt försvann jag ett tag men nu är jag tillbaka, med ett nytt arbete, åtminstone för ett år. För tre veckor sedan började jag arbeta på miljöförvaltningen för Göteborgs Stad. Det hade blivit ett vikariat ledigt där då en kvinna som arbetade med pedagogiska odlingsträdgårdar skulle gå på mammaledighet.

När jag läste min trädgårdsmästarutbildning vid Gunnebo slott för några år sedan arbetade min lärare i kursen trädgård och hälsa även på miljöförvaltningen med att på uppdrag av Göteborgs Stad starta upp ett projekt som gick ut på att göra skolgårdarna i Göteborg grönare. Det började som ett projekt och idag är det en permanent del av miljöförvaltningens uppdrag. I höstas lämnade Emma, min gamla lärare, tjänsten och två andra tog vid. Vad handlar pedagogiska odlingsträdgårdar om? Jo, varje år får grundskolor i Göteborg ansöka om att få delta i detta projekt. 4-5 nya skolor väljs ut och under ett år får de stöttning från miljöförvaltningen med att starta upp odlingar på skolgården och främja utomhuspedagogik. De får det de behöver för ekologisk odling av grönsaker och annueller i pallkragar, perenner till en fjärilsrabatt för biologisk mångfald, bärbuskar och fruktträd, blomsterlökar och utomhusklassrum. Pedagogerna får gå odlingskurs bestående av fyra träffar och alla skolor som någon gång varit en del av detta projekt är välkomna till inspirerande och förhoppningsvis givande seminarium två gånger om året. Efter året under samarbete med miljöförvaltningen är tanken att skolorna ska klara av att driva skolträdgårdarna vidare på egen hand. Det bygger på att odlingsträdgårdarna blir en naturlig del av undervisningen och att pedagogerna känner att de får tid och stöd från skolledningen. Såklart krävs det även ett stort intresse, engagemang och nyfikenhet från pedagogernas sida – men det saknas det inte.

Det är en fantastisk satsning av Göteborgs Stad och de som arbetat med uppdraget har verkligen gjort ett bra arbete. Att få ta vid ett år och fortsätta utveckla uppdraget är otroligt roligt (även om det är lite ovant med en mer administrativ roll igen). Jag hoppas att vi ska kunna få till ett bra nätverk för de skolor som arbetar eller vill arbeta med skolträdgårdar. Jag skulle även vilja få till ett utbyte mellan skolorna och seniorer och trädgårdsskolor – möten mellan olika generationer, kunskapsutbyte och mer gränsöverskridande. Jag tror verkligen på mer utomhuspedagogik, i hela grundskolan. Lärare har berättat om hur elever som inte kommer till sin rätta i klassrummet helt plötsligt träder fram när de har lektion utomhus. Är det inte fantastiskt?!? Jag kan bara se till mig själv – jag är verkligen ingen teoretiker, har fått känna mig dum många gånger i skolan när jag inte kunnat ta in det som läraren sagt eller det som stått i böckerna, men när jag fått se det i verkligheten eller fått använda alla mina sinnen för att lära mig något, då har det gått så mycket bättre och en bättre känsla inom mig har infunnit sig. Att arbeta med växter i undervisningen kan kräva en del planering inför lektionerna men jag tror att man har igen det i längden. Om inte annat är det vår skyldighet att låta våra barn få med sig lite grundkunskap, respekt och förståelse om och för djur, natur, biologisk mångfald och hållbarhet, att låta de få använda alla sina sinnen, öppna dörrar för dem till nya världar och ge dem en giftfri, inspirerande och kreativ miljö. Sedan är ju en av mina högsta önskningar… att varje barn ska, åtminstone en gång i sitt liv, få gräva upp sin egenodlade potatis, få leta efter de fantastiska knölarna i jordens mylla och sedan laga goda kokta, ugnsrostade eller mosade potatisar. Så nu kör vi – fler gröna miljöer åt folket, inte minst våra kommande generationer!

Standard

I väntan på våren och sommaren

05062014-_MG_5387

Sakta börjar dagarna bli allt ljusare och längre. I Skåne och Göteborg har Galanthus nivalis (snödroppe) och Eranthis hyemalis (vintergäck) kikat upp ur marken. Fåglarna har så sakta börjat återvända och vakna till liv. När solen kikar fram börjar det arbetas i trädgårdarna, promeneras i skog och mark, sittas på bänkarna för att få sol på näsan. Inomhus har grönsaker och sommarblommor börjat sås. I fönsterkarmarna har pelargonerna börjat vakna till liv. På köksborden står vårblomster i glada färger. Utanför mitt fönster här i Norge faller snön men inombords lyser vår och värme. Snart är våren här och jag längtar så. Om dagarna njuter jag av snön och vintern. Om kvällarna sluter jag mina ögon och drömmer mig bort till försommarens och sommarens ljumma kvällar. Barfota. Dofter. Spirande grönska och prunkande grönsaksland. Färska bär. Vilda blommor i en vas på sängbordet. Skördetid. Mördarsniglar.

Här får ni av mig några fotografier jag tagit från maj månad till augusti, från förra året och tre år tillbaka. Njut och dröm er bort.