Standard

Gurkskörd

29062017-261C0931Titta! Nu har jag skördat första gurkan! Jag har endast en gurkplanta. Den får slå sig fram bland tomatplantorna i pallkragen. När jag ikväll skulle kika till mina växter såg jag att gurkan hade börjat klamra sig fast i tomatplantorna. Gurk- och tomattrassel – det är vad det kommer att bli i odlingslådan.

 

Standard

Trädgården i maj

31052017-261C0270

Nu blommar syrener, rönn, oxel och gullregn. Marken täcks av hundkäx, smörblommor och aklejor. I mina odlingslådor växer det så att det knakar. Jag skördar mer sallad, mangold, ätliga blommor, rucola, pak choi och kryddor än jag klarar att äta. Tidigare i veckan åt jag första jordgubben från mina plantor, idag ligger där en till och väntar. Å vad försommaren är underbar! Nedan är lite bilder från min stuga, tagna den 31 maj.

31052017-261C0170

Standard

Odla i tång

31052017-261C0280

Jag tycker om tanken att man tager vad man haver. Den principer försöker jag även, i den mån det går, att leva efter i min trädgård. När man under alla år varit fattig student tvingas man lite till det men man lär sig också leva resurssmart och kreativiteten får ofta flöda. Det är t.ex. sällan en jord är så pass dålig att du inte kan få den odlingsbar igen; det skulle nog vara om du fått en jordburen sjukdom t.ex. rotklumpssjukan. Även om en jord är tung och kompakt lerjord eller en allt för dränerande sandjord, handlar det om att lära känna sin jord, tillföra organiskt material och arbeta med den. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver mer tålamod än kunskap och erfarenhet. Oftast är det just detta tålamod som vi idag är dåliga på – det går ju fortare att köpa ny jord och stora plantor. Kanske behöver vi börja träna vårt tålamod igen.

31052017-261C0283När jag flyttade till Bohuslän hade massvis med tång blåst in på stranden med höststormarna – tång som nu i juni månad städas undan för att göra det fint inför badsäsongen. Jag är uppvuxen vid skogar och skogssjöar med minst en timmes bilfärd till havet. Att utforska vad man kan använda tång till har inte fallit sig naturligt för mig, men nu när jag hade all denna tång utanför husknuten såg jag ett bra tillfälle att prova odla i tången. I våras körde jag flera skottkärror med tång till min stuga och lade kring grönsaksplantorna som nu frodas och trivs. Tången håller kvar fukten i marken så jag behöver inte vattna särskilt ofta och jord stänker inte upp på grönsakerna av regn och vatten. Jag provade även att lägga potatis rakt på gräsmattan och täcka med ett lager tång. Nu har potatisarna kikat upp ordentligt och jag lägger på mer tång och gräsklipp efter hand. Det ska bli så spännande att se om det blir någon vettig potatisskörd. Någon utav er som har erfarenhet av att odla med tång?

31052017-261C0287 31052017-261C0282 31052017-261C0292

Standard

En glömd hörna

31052017-261C0147

Mellan min stuga och det lilla förrådet har sedan jag flyttade hit blivit en sådan där hörna där man bara ställer undan saker. Syns det inte finns det inte. Idag bestämde jag mig för att rensa upp den hörnan. Jag upptäckte för någon vecka sedan att min hängmatta passade fint där. Tyvärr finns det inga bra träd vid min stuga som jag har kunnat hänga upp min hängmatta i, det är nog det jag saknar mest med den stuga jag bodde i vid Saltsjöbaden. Men denna hörna jag nu funnit behöver inte bli så dum den heller. Det är lä mellan husen. Vilar man middag vill man inte ligga i full sol, här är det halvskugga. Hörnan är avskild och havet är precis utanför. Nedan ser ni några bilder på hur det såg ut tidigare idag. Tyvärr hann jag rensa undan allt fulskräp och finskräp innan jag kom på tanken att ta en före-och-efter-bild.

31052017-261C0090

Jag rensade bort allt ogräs, grävde ur de öppna ytor som fanns intill plattorna och fyllde på med jord. Sedan klättrade jag upp för berget intill och grävde upp (på min hyresvärds mark) tre plantor med bräken som jag planterade i hörnan. Luftvärmepumpen är inte så kul att se men den får inte heller täckas. Med tiden kommer växterna jag planterat vid sidan bädda in den fint. Jag planterade även några vinbärsbuskar på det soligaste stället, vit riddarsporre som lyser upp i det annars lite mörka hörnet, åkerbär (två olika sorter så att det blir bär) samt näva ‘Rozanne’. Sedan hängde jag upp hängmattan och invigde hörnan. Det vore fint med något som kan få klättra på bjälkarna. Förslag? Något som är av värde när man ligger i hängmattan – kanske en doftande kaprifol eller en vinranka man kan plocka vindruvor från. Nedan är några bilder på hur det blev.

31052017-261C0154

Standard

Komys

12052017-261C9947

I helgen var jag hemma i Skåne hos mina föräldrar för ett möte vid Hovdala slott där jag ska göra mitt examensarbete ett år framöver. Våren hade kommit än längre i kära Skåne. Bokskogarna var fullt utslagna, korna var på grönbete, häggen blommade, lantbrukarna förberedde inför sådd, rapsfälten var gula. Denna ljusa skira grönska gör mig så glad. Jag kan inte låta bli att springa ut barfota och röra vid den. Fredag kväll satte jag mig en stund hos korna. De är så nyfikna. Fina underbara kovänner! Komys.

12052017-261C9952 12052017-261C9911 12052017-261C9929 12052017-261C9914 12052017-261C9949 12052017-261C9915 12052017-261C9917

 

Standard

Alvøen

27042017-261C9639

Här kommer lite bilder från en av trädgårdarna vi besökte med min klass i Norge – Alvøen, en liten bit utanför Bergen. Det var en otroligt vacker plats och som gjorde sig om möjligt ännu bättre i gråmulet väder med snö på fjällen. Alvøen huvudbyggnad köptes på 1700-talet av familjen Fasmer. Familjen startade 1797 en papperfabrik som de drev tills den lades ned 1981. Fabriken står kvar där än idag men någon pappersproduktion är där tyvärr inte. Även de gamla arbetarbostäderna finns kvar, de ser ni först i galleriet nedan.

27042017-261C9628

Vilket fint gods! I galleriet nedan är några bilder inifrån huvudbyggnaden. Jag fastnade särskilt för alla charmiga porträtt och det något extrema viset att förvara sin servis. På de svartvita fotografierna kan ni se hur en del av trädgården en gång sett ut.

27042017-261C949027042017-261C9432

Till godset kom man genom en lång allé som följde vattnet. Byggnaderna omgavs av en trädgård där tiden hade fått stå still. Det var något väldigt vackert över trädgården och den engelska landskapsparken som hade fått åldrats med charm och varsam hand från de duktiga trädgårdsmästarna. Ett täcke med mossa hade lagt sig över gömda trappor, fruktträden fick lov att vara gamla och krokiga, små stigar slingrade sig fram genom täta buskage och träd. Man hade kunnat välja att restaurera trädgården till så som den en gång varit, men i detta fall tycker jag nog att det hade varit synd. Alla gamla trädgårdar behöver inte återskapas till en trädgård i barock eller renässansstil, en del kan bara få förvaltas på ett sätt så att de får behålla den starka känsla av historiens gång som de har.

27042017-261C9467

Idag är det inte bara historiska kvaliteter som platsen bär på, utan det är även en plats för rekreation, natur- och konstupplevelser. På några av bilderna nedan ser ni ett exempel på det genom Land Art. Vid Alvøen har man konstutställningar, både ute och inne, konserter och andra typer av kulturupplevelser.

27042017-261C9463

Standard

Mellan hägg och syren

06052017-261C0124

Häggen har nu börjat blomma i Göteborg och syrenen har digra knoppar. Nu är det den där härliga tiden mellan hägg och syren. Mellan hägg och syren – ett underbart uttryck. Såhär skriver Nordiska museet:

Tiden mellan det att häggen och syrenen blommar tycker många är årets ljuvligaste. Och den går försvinnande fort, ofta är den över innan man ens har hunnit märka att den börjat.

Den infaller på försommaren, någon gång i maj eller juni, beroende på vädret och naturligtvis var i landet man bor. Uttrycket ”mellan hägg och syren” brukar sättas samman med historien om en skomakare som satte upp en skylt på dörren, där det stod ”stängt mellan hägg och syren.”

Det finns många teorier om ursprunget till denna historia. En del menar till exempel att den kommer sig av att skomakarna stängde verkstaden denna tid på året för att gesällerna skulle ut på gesällvandring, andra att den skapades av Fritiof Nilsson Piraten.

Så vitt jag vet har ingen teori kunnat beläggas. Däremot finns det liknande historier knutna till andra yrkesgrupper. Och vem har inte drömt om att ha ett arbete som tillåter att man hänger en skylt på dörren där det står ”är och fiskar” eller ”stängt vid solsken” när världen är som vackrast och äventyret lockar?

Källa: Nordiska museet

Standard

Ympning och historiska sorter

09052017-261C0261

Nu är jag i Norge igen för en sista skolvecka för denna termin. Det är otroligt vad tiden har gått fort – ett av två år på utbildningen Historiske grøntanlegg är snart förbi och vi påbörjar nu våra examensarbeten. I slutet av februari fick vi ympa fruktträd. Tanken var att när vi i framtiden arbetar i historiska parker och trädgårdar och kommer ut till gamla fruktträd, ska vi kunna bevara de gamla sorterna i fall att träden dör. Genom att klippa ympris och ympa nya träd kan vi bevara de gamla sorterna av fruktträd, ja även andra träd går att bevara genom ympning. Jag ympade denna gång ett päron ’Keiserinne’ som ursprungligen fick sitt namn 1789. ’Keiserinne’ är det norska namnen – någon utav er som vet ett annat namn för samma sort? Sedan ympade jag ett äpple ‘Katja’ som är framtagen på Balsgård 1947 ur en korsning mellan James Grieve och Worcesterparmän. Det blev även två Åkerö. Åkerö är ett höstäpple uppkallad efter Åkerö slott i Flens kommun där det äldsta kända trädet av denna sort växer. Tidigare har man trott att trädet tillhört ett parti holländska fruktträd som dåvarande greve Carl Gustaf Tessin inhandlat och importerat från Amsterdam 1759. Idag tror man, med utgångspunkt från trädets dimensioner, att det härstammar från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. Sitt namn Åkerö fick trädet 1858.

09052017-261C0255

Päronet är ympat på grundstam Pyrus communis. Äpplena är ympade på grundstam B9. A2 är den vanligaste grundstammen att ympa äpple på. B9 är en svagväxande grundstam som ger ett mindre träd, endast 35 % av storleken jämfört med A2. Roten blir svagare och jordförankringen inte lika stark så trädet kräver bra stöd. Men trädet börjar bära frukt tidigt och har den bästa härdigheten av alla grundstammar. Då det är en mer svagväxande grundstam tänkte jag prova att göra mina äppleträd till spaljéträd. Beskurit spaljéträd har jag gjort en del men jag har aldrig provat att bygga upp ett helt från början – det ska bli så spännande.

Lycklig blev jag när jag fick höra att vi skulle få ta hem våra fruktträd, men nästa stund slog det mig att jag ska lyckas kånka hem dem på tåg, buss och buss tillsammans med annan packning i slutet av denna vecka. Vill man så går det, om jag så ska få sitta med mina kära små träd i knät i de åtta timmar resan hem tar. I gentjänst får jag fyra fruktträd som kan leva med mig i många år och ge mig vacker blomstring om våren och god frukt hela hösten och vintern. Fruktträd är då för fantastiska!

09052017-261C0252

Standard

Bergen

27042017-261C9860

Nu kommer äntligen lite bilder från när min klass och jag var på studietur till Bergen för att besöka gamla trädgårdar. Folk säger att det alltid regnar i Bergen – det blev vi lyckligt ovetande. Kalla vindar men sol mestadels av vistelsen. Vilken vacker stad och vilken god stämning det verkar vara bland stadens invånare, en stad jag definitivt skulle vilja åka tillbaka till. Om ni åker till Bergen kan jag varmt rekommendera er att ta tåget från Oslo dagtid. Bara tågresan var en upplevelse. Dramatiskt landskap i vårfägring med hagmarker och fjordar ena stunden och mitt uppe på kalfjället med flera meter snö nästa stund. Norges natur på västlandet skulle jag väldigt gärna vilja se mer utav.

Här kan ni se en fantastisk film över hur Bergen en gång troligtvis har sett ut (https://www.youtube.com/watch?v=cv1Yb7inWP0). Rekonstruktionen är baserad på historiska och arkeologiska källor och framtagen i samarbete med byantikvarien i Bergen och riksantikvarien.

27042017-261C9883

I detta charmiga lilla hus bodde två klasskamrater och jag under veckan i Bergen. Tusen tack Skansen pensionat för ett varmt mottagande.

27042017-261C9849

En av kvällarna besökte vi den Nationale Scene. Den Nationale Scene är den äldsta teaterscenen i Norge som ännu är i drift. Vi såg Jeppe på Bjerget, en komedi av Ludvig Holberg från 1722.

Standard

Brännässlans dag

10052014-_MG_2682-2

Vet ni vad?!? Idag är det brännässlans dag, första söndagen i maj månad. Det känns fint att det brännande hatadälskade ogräset som är en av de nyttigaste vilda växterna vi har i Sverige och som vi använt i alla tider till medicin som textil, har fått en egen dag. Jag tänker mig att brännässlan, Urtica dioica, förr i tiden var en livlina vid denna tid på året. Matförråden hade sinat under vintern och bland de första ätliga vilda växter som kikar fram på våren är brännässlan. Svenska namnet nässla (nätla, nälla) är känt sedan medeltiden. På Den virtuella floran kan man läsa:

”Brän-nässla. w. wid hus och gärdesgårdar. All Nässla drifwer urin och renar bloden, i Lungsot och Skjörbjugg nyttig, hälst wårtiden, då intages utpressad saft af späda Nässlor i wasla: eller brukas Decokt af Nässle-rötter en näfwa til en kanna wattn något inkokt och drucket några glas om dagen. Med färska nässlor brännas lame och borttagne lemmar; äfwen fötter wid upstigen Podager. Om wåren ätas de til grönkål: torkade nyttjas de til boskapsfoder…

…Om stjelkarna på samma sätt skötas som lin och hampa, kunna de spinnas och kläder deraf wäfwas. Med decoct af rötterna färga bondhustrur Påskägg gule.”

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

06052017-261C0030

Tänk vad brännässlan i alla tider har legat oss varmt om hjärtat. Såhär års brukar jag göra nässelsoppa och nässelbröd. Jag brukar även torka brännässla och mala till pulver som jag sedan strör över gröten eller yoghurten om morgonen som ett kosttillskott. Brännässlor skördas med fördel nu på våren emedan de är späda och fina. Senare på säsongen kan man plocka toppskotten, bladen eller klippa ned nässlorna helt så nya späda skott kommer upp. Brännässlor är en indikator på näringsrik jord, främst kväverik, och det är också här vi finner dem. Tänk på att inte plocka brännässlor som växer i direkt närhet till gödselstackar eller andra extremt kväverika marker. Brännässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder. Brännässlan kan till utseendet förväxlas med vitplister som dock saknar brännhår. Viltplister är inte är giftig utan kan tvärtom anrättas på samma sätt som brännässlan. Brännässla kan även förväxlas med etternässla, vilken inte heller är giftig. Etternässlan är dock ettårig och kommer därför först senare på sommaren.

Brännässla har åtminstone sedan medeltiden använts som medicinalväxt och innehåller bland annat vitaminer, mineraler, järn, kalcium, klorofyll och kalcium. Genom tiderna har vi även använt stjälken för att producera garn, tråd, rep, vävnader och papper. Nässlor rötades (syrefri nedbrytning) och bearbetades till fibrer precis som man gör med lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg. Roten användes ibland till textilfärgning.

Brännässlan är en värdväxt för flera insekter, inte minst fjärilar som nässelfjärilen och kartfjärilen. För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka eller låta några nässlor få växa sig höga i trädgården, då håller förhoppningsvis skadedjuren sig där istället. Brännässlor kan även användas till gödning av andra grödor. Man lägger nässlor i vatten och låter det dra några dagar och sedan vattnar man ut det.

Visst är det en fantastisk växt. Hurra för brännässlan – jag tycker i alla fall om dig!