Standard

Gör egna bivaxdukar

I höstas fick jag en bivaxduk av min gamla klasskamrat. Då hade jag aldrig använt sådana utan alltid satt plastfolie eller en tallrik över skålarna med mat i kylskåpet. Jag hade många gånger tänkt att det måste väl finnas en bättre lösning på detta än en tallrik och inte minst engångsplast. Bivaxduken från min vän kom helt rätt till mig, som jag slitit på den och så gott duken doftar av bivaxet. I höstas provade jag att göra några egna bivaxdukar. Det tog inte lång tid och var inte särskilt svårt, det enda som kunde vara lite klurigt var att hitta fram till rätt mängd bivax till de olika tygerna.

Jag använder som sagt bivaxdukarna över bunkar och skålar som ska stå i kylen eller slår in smörgåsar i dem när jag är på resande fot. Även ost ska vara bra att förvara i dukarna men tänk på att inte använda dem till kött, fågel eller fisk. Bivaxet sägs ha antibakteriella egenskaper vilket gör det perfekt för förvaring av mat. Dukarna kan tillverkas av återvunna tyger och en liten bit tyg har många redan hemma – den enkelheten uppskattar jag i saker och ting. Dukarna håller länge men bör bytas ut efter ett års användning. De handdiskas i ljummet vatten med diskborste och lite milt diskmedel. Diska inte för varmt, då smälter bivaxet (även detta går dock att rädda genom att lägga duken i ugnen med lite kompletterande bivax på som får smälta in i duken).

Såhär tillverkade jag mina bivaxdukar:

Material
• bivax, gärna ekologiskt och svenskt (kan köpas direkt av en biodlare, beställas på nätet eller i vissa hobbybutiker)
• tunna tygbitar – i vävd bomull exempelvis från ett urtvättat lakan tyckte jag fungerade bäst 

Gör såhär:
1. Sätt ugnen på 150 grader.
2. Klipp tyget i en rund eller rektangulär form som passar dina skålar eller det du ska använda bivaxdukarna till.
3. Smula ner eller riv ner bivaxet i en skål.
5. Lägg ditt tyg på en ugnsplåt med bakplåtspapper.
6. Fördela bivaxsmulorna jämnt över duken. Glöm inte kanterna. Här får ni som sagt testa er fram hur mycket vax som behövs för just det tyg ni valt men ett riktmärke kan vara bilden ovan. Börja hellre med lite mindre vax och sätt istället in dukarna i ugnen flera omgångar. Det syns tydligt var det är vax på tyget och inte. Har man för lite vax kommer duken inte gå att forma och du får inte den feta ytan på duken som gör den så enkel att rengöra. Har man för mycket vax blir det tjocka vita kanter av vaxet och duken blir hård. Man får prova sig fram helt enkelt.
7. Sätt in plåten i ugnen i ca 5 minuter eller tills all bivax smält. Om det fattas bivax någonstans – lägg dit lite bivax och sätt in plåten i ugnen igen tills det smält.
8. Låt torka.
9. Färdiga att använda. Sätt de över skålarna eller slå in det du vill slå in. Värmen från dina händer gör att tyget formar sig som du vill. Tycker man att dukarna fäster dåligt kan man förstärka med t.ex. ett gummiband runt det du slagit in, men det tycker jag sällan behövs.

Att få bort bivaxet från plåten om det runnit utanför bakplåtspappret kan vara lite klurigt. Sätt in plåten i ugnen tills vaxet smällt och ta sedan lite hushållspapper och torka bort fettet. Oljor och andra fetter är generellt sett bra att undvika att få ned i avloppet så ta för vana att torka bort så mycket som möjligt med papper innan du diskar.

Är inte detta en himla fin gå-bort-present att ge? Har ni gjort egna bivaxdukar någon gång? Hur brukar ni göra?

Standard

Tulpaner när de är som bäst

Är inte tulpaner som vackrast när de nästan blommat över? Då de blir sådär transparenta och skira i sina kronblad. Så sköra. Rör man vid dem så faller ett kronblad ned på bordsskivan. Långa och gängliga i stjälkarna om man inte har skurit ned dem dagligen. Det varar bara en kort stund, en dag eller två, sedan skrumpnar de ihop och vill till komposten för att åter bli till jord.

Standard

Fågelkollektiv

Ni som har följt mig på Instagram kanske minns den där målningen med ett fågelkollektiv jag målade i akvarell? Jag drömde mig bort till sommaren och föreställde mig hur jag låg på gräset under en lind och kikade upp mot trädkronan. Där uppe såg jag plötsligt hur fåglarna bodde – i ett kollektiv. När jag promenera längs landsvägen till busshållplatsen där vi bor går man förbi en trädgård som har kapat ett antal granar till högstubbar. På högstubbarna sitter några fågelholkar och idag upptäckte jag att det även börjat bli en hel del tickor. Kollektivet finns alltså på riktigt!

Klicka på bilderna nedan för att se dem större.

Standard

Beskärning och pinnbus

Idag reste jag ned till Skåne, hem till mina föräldrar. De håller på att renovera allrummet och behövde lite hjälp med tapetsering. Jag har alltid varit så fascinerad över hur mina föräldrar kan driva företag tillsammans på heltid och sedan umgås och ha det så bra tillsammans även den lediga tiden, hemma eller på semestrar. Att de har funnit ett sätt att leva och vara med varandra som är så starkt, stabilt och hjärtligt. De har ständigt projekt igång hemma, stora som små och de samarbetar fantastiskt bra. Nästan jämt… det är bara det där med tapetsering som inte fungerar riktigt lika bra, där tryter tålamodet, så imorgon blir det mor och jag som får klä in allrummet i en himla fin tapet.

Vädret var fint idag så när jag kom hem till mina föräldrar passade jag på att beskära deras äppelträd. Både i Skåne och Göteborgstrakten har knoppar på olika träd och buskar redan börjat spricka. Det är alldeles för tidigt och det ger mig en tankeställare kring klimatet. Några trädgårdsmästarkollegor i branschen har i år gått ut med att de kommer att flytta årets vårvinterbeskärningar av fruktträd till JAS (juli, augusti, september) på grund av den tidiga våren samt den varma sommaren förra året som vi ej ännu vet hur mycket den påverkat en del växter. Jag kunde inte se att knopparna på mina föräldrars fruktträd hade börjat svälla så jag bestämde mig för att beskära dem varsamt.

Nedanför stegen låg Melwin och tuggade kvistar, överlycklig över att det hela tiden föll ned nya goda kvistar från himmelen. Varje gång jag kom ned på marken för att flytta stegen sprang vi några varv i trädgården, kastade pinnar och hade dragkamp med dem. En hund borde man ha med sig ut när man har hela arbetsdagar med fruktträdsbeskärning – man får liksom en naturlig ”räta-på-rygg-och-nacke-paus” när både hund och ägare behöver en busstund. Hund på jobbet som trädgårdsmästare när man gör monotona arbetsuppgifter är lika med en god arbetsmiljö. Kanske att arbetsuppgifterna tar något längre tid men det får det vara värt.

Standard

Lyckliga jag

Sedan i början av oktober har det varit krångel med min blogg. Jag tycker mig kunna en del ting bra men att reda ut problematik med hemsidor, där känner jag mig handfallen. Bloggen har fått stå stilla och jag har fått utlopp för mina tankar och bilder på mitt Instagram tillsvidare. Men en blogg är ändå en blogg. Här finns mer yta för funderingar, saker jag ser och upplever, fler bilder på vackra ting jag vill att andra ska få se – bloggen är som min dagbok. Jag började blogga under andra året på gymnasiet och tanken på att alla dessa bilder och texter kanske skulle försvinna har gjort mig orolig. Trots att min far har haft mycket att göra den senaste tiden har han nu tagit sig tid till att hjälpa mig. Pappa, vad skulle jag göra utan dig. Tidiga morgnar och hela dagar har du lärt mig att fotografera. Jag har fått titta i sökaren på din kamera på stativet för att sedan få höra dig berätta om hur du tänkt kring bildkompositionen. Du har visat mig hur jag kan använda både min digitala och analoga kamera. När jag ställs inför situationer i mitt liv som jag känner att jag inte kan behärska, främmande och okända, tar du dig tid att prata med mig och stöttar mig igenom det. Tack pappa! Imorgon kommer jag hem till dig och då ska jag baka en morotskaka till dig, för det vet jag att du tycker himla mycket om.

Standard

Rosenkvittenmarmelad med ingefära, päron och rosmarin

261C8893

I fredags plockade mina kollegor och jag rosenkvitten (Chaenomeles). Rosenkvitten ser jag titt som tätt i folks trädgårdar men jag har aldrig skördat och använt den själv. Vad brukar ni göra med rosenkvitten? Tips på recept? Sylt, marmelad och gelé dyker upp i mitt huvud när någon säger rosenkvitten så i helgen kokade jag lite marmelad. Sura är frukterna men de har sin säregna smak. Och se på bilderna nedan så vackra de är, skurna på mitten, med sitt kärnhus! De innehåller stora mängder pektin, det blev fort en tjock klump i kastrullen när man smälte bitarna av kvitten, men säkerligen bra till annan marmeladkokning som är mer lös i konsistensen. Jag kombinerade rosenkvitten med päron (’Alexandre Lucas’ från mina föräldrars trädgård), färsk ingefära och rosmarin. Det blev en syrlig och kryddig marmelad – galet god! Den marmeladen till ett gott bröd eller smörgåskex med en god ost… mums!

Såhär gjorde jag:

Kärna ur och grovhacka rosenkvitten (skalet kan vara kvar) samt päron och smält i en kastrull på låg värme tillsammans med lite vatten. Frukterna innehåller som sagt mycket pektin så det kan behövas spädas ut med mer vatten allteftersom frukterna smälter. Jag hade ungefär 1 del päron och 2 delar rosenkvitten i min marmelad. När frukten smält till ett mos silar du det genom en sil eller silduk. Häll tillbaka moset i kastrullen. Tillsätt socker, finhackad färsk ingefära och torkad rosmarin efter tycke och smak. Klart!

261C8822261C8843261C8864261C8881261C8899261C8766

Standard

En arbetsdag på Käringön

261C8726

Igår fick Carita, Åsa och jag ta färjan ut till Käringön för att tillbringa en arbetsdag där med sådd av gräsmatta och röjning av sly. Käringön är en bilfri ö utanför Orust så vi packade varsin skottkärra med de redskap vi behövde. Sist vi var här var i juli månad och turismen strömmade. Nu var det knappt en kotte ute och lugnet hade sannerligen lagt sig öven ön. Det blev en lång arbetsdag men vädret var på vår sida, det var en underbar höstdag, och att få åka båt och arbeta på en ö i skärgården är magiskt och bara helt ljuvligt. På fikarasten hittade vi en solig södervägg i lä. Jag gick runt och njöt hela dagen. När vi är ute hos kunder brukar vi försöka att ta före- och efterbilder på de arbeten vi gör – man glömmer snabbt hur det såg ut innan vi stormade fram. Nedan är ett par före- och efterbilder på arbetet på Käringön och fler finns i galleriet. Vill ni följa mina kollegor och mig och våra arbetsdagar är ni himla välkomna att kika in på vårt instagramkonto @timotejtradgard.

261C8714261C8682261C8686261C8700261C8677261C8710261C8695261C8719

 

Standard

På kvällspromenad

261C8454

Denna helg är jag hemma själv då Nicklas är i Finland. Han har inte varit borta många dagar men jag börjar redan krypa på väggarna och känna mig lite ensam. Jag älskar att vara själv. Att få sitta på en sten i skogen, bara skogen och jag och lyssna till vindens sus, men jag vill kunna välja när jag ska vara själv en stund. Så för att få ut lite energi från kroppen tog jag ikväll kameran över axeln och promenerade längs med havet. Blåsigt busväder men en underbar värmande kvällssol. Jag satt en stund och såg ut över havet och drömde mig bort. Klättrade på stockar och stenar och i en och annan tall. Kramade ett träd och såg upp i dess krona. Nu känner jag mig lite lugnare i kroppen och ska nog kunna somna gott ikväll.

261C8466261C8459261C8635261C8399 261C8480261C8546 261C8581261C8508

Standard

En grön trädgård

261C8314

Jag måste få visa er en fantastisk trädgård – ett lysande exempel på hur häckar och träd kan skapa en fin bas i trädgården, som väggar och tak, och hur den odlade trädgården kan möta den vilda naturen på ett vackert sätt. Denna trädgård var vi och arbetade i för någon vecka sedan. Trädgården hade fått växa igen och nu skulle den tas fram på nytt. Efter två heldagar med häcksaxen och röjande av sly kom denna trappa fram. Huset var arkitektritat på 50-talet och inget hade lämnats åt slumpen, överallt fanns en tanke och finess. Jag tror att det har varit detsamma i trädgården. Trappan längs med huset ned till havet. Meterhöga pelarformade tuja och idegran – storleken behövs när huset ligger så högt och upplevs stort. Stramt formklippta idegranar med böljande stefanandra som kontrast.

261C8295261C8298261C8301

Stefanandra är en tålig buske som ni säkert sätt i många kommunala planteringar. Den får en vacker gul höstfärg och har ett böljande växtsätt. Detta växtsätt förstärkte vi med häcksaxen och visst blev det vackert tillsammans med tallarna?!? Träden och häckarna bildar en grön bas i trädgården, skapar linjer och former och mjukar upp all sten i form av murar, bergväggar och trappor. Jag tycker att detta gröna trädgårdsrum ger en lugn och harmonisk känsla. Minimalistiskt och enkelt.

261C8310261C8303261C8299

På bilden nedan ser ni hur fint det blir när den kultiverade trädgården får möta det vilda. Den mjukt klippta stefanandra möter bräken som i sin tur möter skogen.

261C8315

Standard

Bivaxduk

261C8377

Härom dagen kom det ett brunt kuvert i min brevlåda med min gamla klasskamrat från Järna som avsändare. I kuvertet låg ett grattis-på-födelsedagen-kort och en present. Oj vad glad man blir! Och rörd över att man har så fina människor omkring sig. Lite roligt var att jag den senaste tiden har gått och funderat på vad jag skulle kunna hitta som skydd över burkarna med mat i kylskåpet. Jag använder ofta tallrikar eller degbunkarnas lock för att slippa all plastfolie som används en gång och sedan slängs. Min vän Subhadra måste ha hört mina tankar för presenten i kuvertet var en bivaxduk i underbara mönster och färger. Dessutom doftar duken underbart och är av återvunnet tyg – sådant tycker jag om. Jag tänker att duken även är finfin till att slå in brödlimpan på köksbänken i eller dagens smörgåspaket till frukosten på jobbet. Någon utav er som har gjort egna bivaxdukar?

261C8385 261C8387