Standard

Äppeltider

261C7842

Äntligen är det äppeltider igen! Jag tycker så otroligt mycket om svenska äpplen – svenska ska det vara, utländska äpplen smakar bara sockervatten och varför importera när vi har ett klimat som är perfekt för att odla dessa goda frukter. Förra årets dåliga äppelskörd och därigenom höga kilopriser var kämpigt för en äppelälskare som mig – för att ha råd med äpplen till frukosten varje morgon fick ett äpple räcka till två frukostar. Men i år får jag frossa så att det bara sprutar ut äpplen ur öronen på mig – LYCKA!

261C7849 261C7839

Standard

En dag med slåtter

© Sven Persson / swelo.se

För någon helg sedan fick jag vara med och slå slåtterängen vid Ballingstorp, en gammal gård mellan Kristianstad och Broby i nordöstra Skåne, som Skånes hembygdsförbund idag förvaltar. Denna dag med slåtter var en del utav projektet Ängaliv – ett projekt som drivs av Göinge hembygdsförening, Glimåkra hembygdsförening, Örnanäs kulturreservat, Regionmuseet Kristianstad och Skånes hembygdsförbund. Ängaliv är ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald.

Slåtter är otroligt roligt och spännande. Förr var det såhär vi brukade landskapet för att få foder till våra djur. Vi fagade ängarna om våren (rensade dem från kvistar, löv, stenar och annat som kunde göra lien/slåtterbalken slö när ängen skulle slås), slog ängen i juli-augusti då växterna gått i frö, lät gräset ligga kvar några dagar för att fröa av sig, hässjade och bärgade in höet och till sist släppte man in djuren på efterbete. Detta sätt att bruka landskapet gynnade floran och faunan och gav ett mycket artrikt landskap. Hurdå? Jo dels genom att man förr använde ett skärande redskap – ett vasst redskap som skar av växterna. Idag används redskap som slår och sliter av växterna vilket ger ”trasiga” snittytor. Med dagens redskap får man ingen distinkt snitthöjd utan växterna slås av på en varierande höjd. Vitala tillväxtpunkter i rothalsar, knoppar och revor hos slåttergynnade växter träffas då på ett slumpartat sätt och kan förstöras; växterna tappar då sina konkurrensfördelar i ängsmarken. Den föga distinkta snittytan kan även påverka vattenhushållningen hos överlevande bladrosetter, stjälkstumpar och stråbaser. En annan anledning till att floran gynnades av slåttern var att växterna fick blomma och fröa av sig innan de slogs. En tredje anledning är att det slagna gräset sedan togs bort. När gräset tas bort magras marken på sikt ur, ligger gräset kvar blir det som gödsling av ängen. Mager mark = en rikare ängsflora och en rikare flora = en rikare fauna.

© Sven Persson / swelo.se

Idag brukar vi landskapet på ett helt annat sätt – ängarna har bytts ut mot vall, åkrar och betesmarker eller planterats igen till skog. Detta gör att den levnadsmiljö de arter som gynnats utav gamla tidens sätt att bruka landskapet har till stor del försvunnit; många av arterna hotas och en del riskerar att försvinna från vår flora. Det låter tungt och sorgligt, det är det, men det finns hopp ännu. Det finns tappra skaror som kämpar för bevarandet av ängar och ängshävd och även du som har en egen trädgård kan ha en liten äng. Kanske minns ni när jag berättade om när mina föräldrar tröttnade på att sitta på en åkgräsklippare tre timmar varje gång gräset skulle klippas i deras trädgård? Då började vi slå större delen av deras gräsmattor en gång per år och idag blommar ängarna vackert med bland annat orkidéer, detta utan att vi behövt så in något, vi har endast ändrat skötseln. Mindre jobb, vackrare att titta på och djur och växter tackar oss. Men ja, jag får erkänna att även jag vill ha en grön frodig gräsmatta, det är ju så mysigt att ha sin gröna lilla fläck att ligga på och läsa en bok eller känna gräset mellan tårna. Gräsmattan behöver dock inte vara större än att den räcker till det jag vill använda den till, resten kan få vara äng.

Standard

En dag som trädgårdsmästare

261C7264

Nu ska ni få följa med min kollega Åsa och mig på en del av dagens arbetsdag. Vi är några trädgårdsmästare och trädgårdsarbetare som åker runt till privatpersoners trädgårdar i södra Bohuslän och idag var Åsa och jag i en trädgård i Ljungskile. Förmiddagen ägnades åt att plantera en perennrabatt. Rabatten skulle rensas från ogräs, en del befintliga växter flyttas och nytt planteras in. Jorden skulle gödslas och jordförbättras. Det blev en härlig rabatt i rosa, lime, vitt och lila. NepetaAstrantia major (stjärnflocka) i rosa samt lime, Paeonia (pion) i mörkt cerise, Geranium ’Dreamland’ (trädgårdsnäva) i ljust rosa och Anemone hupehensis (höstanemon) i ljust rosa samt vitt. Befintligt fanns IrisHemerocallis (daglilja), Aster, Alchemilla mollis (jättedaggkåpa) och ett par buskrosor med fyllda ljust rosa blommor.

261C7257261C7270 261C7274 261C7284 261C7287

Lunchen tillbringade vi på kundens gräsmatta i skuggan av ett stort gullregn. Gräsmattan var fylld av söta små tusenskönor. Mina fötter fick vila sig från stålhätteskorna för en stund – jag hoppas att dem inte luktade allt för illa Åsa.

261C7316

Såhär blev planteringen. Nästa år får jag se till att åka förbi trädgården igen för att se hur den utvecklats.

261C7318261C7303

Efter lunchen påbörjade vi en del beskärningsarbeten i samma trädgård som planteringen. Tänk att vi redan är inne i beskärningstiden JAS (juli, augusti, september)! Denna tid kändes så långt bort när vi satt högt upp i fruktträdens kronor och beskar under snålblåst och snöfall i mars månad. Jag älskar beskärning så att vi nu är i JAS är lycka för mig. Äntligen får jag vårda lignoserna (vedartade växter) och klättra högt upp i träden. Har man tur är det fruktträd med himla fina frukter i som man kanske får smaka på. Vi har allt ett bra jobb vi.

261C7309

Standard

Jungfru Marie nycklar

261C7193

En liten bit bortanför min stuga, vid nästa vik vid namn Matskär, där blommar just nu underbara orkidéer. Jungfru Marie nycklar, Dactylorhiza maculata. Förra året fann jag även en hel del nattvioler där, Platanthera bifolia, men de kunde jag inte se några i år. Uppe på berget där de växer, intill den smala grusgången, har någon satt upp ett snöre för att skydda orkidéerna. Det var det där snöret som fick mig att titta ned på marken och stanna upp när jag såg orkidéerna för första gången. Så tack till denna vänliga själ som skyddar dessa vackra blomster. Samtliga svenska orkidéer är fridlysta. Enligt Naturhistoriska riksmuseet ska Linné år 1755 ha skrivit ”Kallas i Roslagen Jungfru Marie hand, i Småland Jungfru Marie förkläde, i Dalsland Jungfru Marie rock, i Östergötland Jungfru Marie bröst. Växer allmänt på sidlänta ängar. Blommar samtidigt med pionen med fyllda blommor.”

261C7215 261C7180 261C7181 261C7195 261C7213

Standard

Fiskekvällar

261C6917

Flera kvällar denna vår och försommar har det blivit en del fiske, framför allt med mina nära och kära. Främst makrill har vi fått upp men även horngädda. Får man inte upp någon fisk alls lägger man sig istället på mage på bryggan och fiskar krabbor, då blir man genast på bättre humör och känner sig mer väl till mods. Krabbor får man alltid upp, de är roliga att studera när de upptäcker betet, slåss mot andra krabbor om det och sedan ser förvirrade ut när de dras upp ovanför vattenytan. Samma krabba kan åka upp och ned ur vattnet flera gånger, det är som om de aldrig lär sig utan endast ser MAT. Krabborna äter vi dock inte, de får tillbaka ned i havet till sina vänner. Det är en ynnest att kunna skörda sina egna grönsaker och fånga fisk precis utanför husknuten. Att få tillaga och dela en god måltid tillsammans med sina vänner.

261C6958 261C6951 261C6926 261C6880 261C6916 261C6945